Europaparlamentet antog på onsdagen en resolution som kritiserar Georgiens demokratiska tillbakagång och dess påverkan på landets EU-integration. Trots att Georgien blev kandidatland i december 2023, har det styrande partiet Georgiska drömmen drivit en alltmer auktoritär agenda. Resolutionen pekar på inskränkningar i mediefrihet och hbtqi-rättigheter samt ändringar i vallagar som hotar yttrandefriheten och diskriminerar utsatta grupper. Parlamentet kräver att dessa lagar upphävs för att relationen med EU ska kunna utvecklas.

EU-parlamentet vill dessutom att allt EU-stöd till Georgien stoppas till dess de kritiserade lagarna dras tillbaka och att EU inför sanktioner mot dem som undergräver Georgiens demokrati.  Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för resolutionen.

Europaparlamentet varnar för Rysslands försök att påverka Moldaviens EU-vänliga väg. I en resolution på onsdagen fördöms Rysslands ökande aktiviteter inför Moldaviens kommande presidentval och folkomröstning om EU-integration. Oligarker och den ryska statliga kanalen RT anklagas för valfusk och cyberoperationer. Moldaviens säkerhetstjänst uppger att Ryssland spenderat cirka 100 miljoner euro för att påverka valet. Parlamentet uppmanar EU att stärka Moldaviens försvar mot hybridkrigföring och att införa fler sanktioner mot de som destabiliserar landet.  Alla närvarande svenska ledamöter röstade för yttrandet.

Medlemsländernas EU-ambassadörer godkände på onsdagen ett lån på upp till 35 miljarder euro till Ukraina före årets slut, rapporterar FT. Lånet är en del av G7-ländernas plan att stödja Ukrainas försvar mot Ryssland. Beslutet kommer efter månader av diskussioner om hur EU:s del av det 50 miljarder dollar stora stödet ska utformas. Lånet ska betalas tillbaka med hjälp av vinster från frysta ryska tillgångar i väst. Det är oklart om USA kommer att delta i G7-planen, då Ungern och Slovakien har blockerat en förlängning av EU:s sanktioner mot Ryssland. Detta var ett villkor för USA:s deltagande. EU-parlamentet måste också godkänna lånet vilket väntas ske 22 oktober.

På onsdagskvällen debatterade för första gången någonsin partiledarna för det två framgångsrika tyska ytterkantspartierna AfD och BSW med varandra i direktsänd tv i Tyskland, rapporterar Ekot. Partiledaren för AfD, högerpopulisten Alice Weidel, lyfte bland annat fram att hon och partiledaren för BSW, vänsterpopulisten Sahra Wagenknecht, har liknande positioner i sina krav på förhandlingar med den ryske diktatorn Vladimir Putin om Ukraina. 

Putin är sedan 2023 internationellt efterlyst för krigsbrott mot ukrainska barn.

.

Österrikes president Alexander Van der Bellen meddelade på onsdagen att han inte kan ge det högerextrema Frihetspartiet, FPÖ, uppdrag att bilda regering, trots att det blev störst i parlamentsvalet, rapporterar Reuters. Anledningen är att FPÖ, som fick 29 procent av rösterna, saknar en koalitionspartner för att få majoritet i parlamentet.

– Det är en helt ny situation att det finns en valvinnare som uppenbarligen inget annat parti vill regera med, sade Alexander Van der Bellen.

Endast det konservativa ÖVP har inte helt stängt dörren för en koalition, men de accepterar inte FPÖ:s ledare Herbert Kickl som förbundskansler. Van der Bellen uppmanar nu de tre största partierna – FPÖ, ÖVP och socialdemokratiska SPÖ – att försöka lösa det politiska dödläget och återrapportera till honom i slutet av veckan.

Slovakiens premiärminister, vänsterpopulisten Robert Fico, gjorde på tisdagen flera utfall mot landets tidningar och journalister, rapporterar Euractiv. Premiärministern hävdade att han sedan valsegern förra året blivit “motarbetad” av media.

– Från den första dagen, när resultatet av parlamentsvalet kom, gick ni emot oss som blodtörstiga jävlar från morgon till kväll, sade Fico.

Premiärministern sade också att "sanktioner kan behöva införas för att inte korrekt korrigera falsk information" i media och tillade att han stöder idén om att "etablera en mediemyndighet".

Fico betonade att hans regering måste vidta åtgärder eftersom medier gör "vad de vill."

Det liberala oppositionspartiet Progressiva Slovakien fördömde Ficos kommentarer och anklagade honom för att försöka censurera media. 

Hotet från Ryssland och det instabila säkerhetsläget finns högt på agendan när Litauen går till val på söndag den 13 oktober. I debatten hörs nu också proryska, så kallade fredspartier, vilket skapar oro.

– Det är en oroande trend, säger Ignas Kalpokas, professor i statsvetenskap vid universitetet i Kaunas till Ekot.

EU-kommissionen antog på torsdagen en tillväxtplan för kandidatlandet Moldavien värd 1,8 miljarder euro för perioden 2025–2027. Planen syftar till att stärka Moldaviens ekonomi och närma landet EU-medlemskap genom reformer och ekonomiskt stöd. Planen bygger på tre huvudområden: ökat finansiellt stöd till bland annat investeringar i infrastruktur och energisäkerhet, förbättrad tillgång till EU:s inre marknad och stöd till socioekonomiska reformer.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade på onsdagen att läget på slagfältet ger en chans att avsluta Rysslands invasion senast nästa år, rapporterar Reuters. Vid ett toppmöte i Kroatien betonade han vikten av allierades stöd, särskilt från USA.

– I oktober, november och december har vi en verklig chans att föra situationen mot fred och långsiktig stabilitet, sade Zelenskyj. Han uppmanade även sydösteuropeiska länder att investera i ukrainsk vapenproduktion och delta i återuppbyggnaden av landet.