Ungerns parlament antog på tisdagen en resolution mot EU:s planer på att låna upp pengar för försvarsutgifter, rapporterar Reuters. Beslutet kommer inför ett EU-toppmöte senare i veckan där premiärminister Viktor Orbán ska delta.

Orbán har tidigare sagt att Ungern stödjer europeisk försvarssamverkan och är villigt att bidra ekonomiskt, men motsätter sig gemensam upplåning. EU-kommissionen har föreslagit att låna upp till 150 miljarder euro för att stärka medlemsländernas försvar i ett spänt säkerhetsläge i Europa.

För godkännande krävs stöd från minst 15 av EU:s 27 länder som representerar minst 65 procent av unionens befolkning, vilket betyder att Ungern ensamt inte kan stoppa initiativet.

Tyska parlamentets underhus godkände på tisdagen med stöd av kristdemokrater, socialdemokrater och miljöpartister planer för en massiv utgiftsökning, rapporterar Reuters. Beslutet som enligt Der Spiegel togs med siffrorna 513 för och 207 nej mot innebär en fond på 500 miljarder euro för infrastruktur och lättade låneregler för ökade försvarsutgifter.

Den konservative ledaren Friedrich Merz, som väntas bli nästa förbundskansler, får därmed en betydande politisk framgång innan han ens tillträtt. Åtgärderna syftar till att stärka försvaret mot ett fientligt Ryssland och hantera förändrad amerikansk politik.

– Vi har i minst ett decennium haft en falsk känsla av säkerhet. Beslutet vi tar i dag om försvarsförmåga […] är inget mindre än det första stora steget mot ett nytt europeiskt försvarssamarbete, sade Merz till parlamentsledamöterna.

Lagstiftningen måste slutligen godkännas av parlamentets överhus.

Ukraina bekräftar att Ryssland har återtagit staden Sudzja i Kursk-regionen, enligt SvD. Den ukrainska generalstaben nämner inte längre staden som ukrainskkontrollerad i sin senaste lägesrapport. Sudzja var den största staden som Ukraina tidigare lyckats inta i regionen och har beskrivits som ett viktigt nav för Ukrainas närvaro där.

Den rumänska högerledaren George Simion, som leder i opinionen efter den diskvalificerade presidentkandidaten Călin Georgescu, tar nu avstånd från Ryssland enligt Financial Times.

– Putins Ryssland var och är ett av de största hoten för de europeiska staterna, särskilt för oss, för de baltiska staterna och för Polen, sade Simion till tidningen.

Simion leder det högerextrema partiet Alliansen för rumänernas förening och ligger nu först i opinionsundersökningarna inför presidentvalet i maj med 30 procent. Han betonar att 80 procent av rumänerna vill vara med i Nato och EU, och att detta inte är förhandlingsbart. Till skillnad från Georgescu, som beskrev Putin som en "patriot" och förebild, vill Simion stärka banden med USA och Europa mot det ryska hotet.

Litauen ställer sig bakom ett förslag om att fördubbla EU:s militära stöd till Ukraina till 40 miljarder euro under 2025, rapporterar Reuters. Enligt Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys behövs liknande belopp även framöver.

– Ukrainas väpnade styrkor kommer att vara den främsta avskräckande kraften för att hindra ryssarna från att återvända, sade Budrys till Reuters på söndagen.

EU:s utrikesministrar ska diskutera förslaget vid ett möte i Bryssel på måndag. Initiativet kommer från EU:s diplomatiska tjänst under ledning av tidigare estniska premiärministern Kaja Kallas. Kęstutis Budrys betonar att långsiktigt militärt stöd inte bör vara beroende av eventuella fredssamtal.

USA:s president Donald Trump säger att han ska prata med Rysslands president Vladimir Putin om kriget i Ukraina i på tisdag, uppger Ekot. Trump säger att mycket arbete gjorts över helgen, och att samtalen med Putin kommer att handla om landområden och om kraftverk. Trump beskriver det som att samtalet kommer att handla om att dela upp vissa tillgångar.