EU-parlamentet kräver starkare demokratiförsvar

EU-parlamentets specialutskott för det europeiska demokratiförsvaret inrättades i december 2024 och har sedan februari 2025 granskat hur EU ska hantera utländsk informationspåverkan, desinformation och hybridhot. I går tisdag röstade utskottet med siffrorna 20 röster för, 9 mot och 2 nedlagda igenom sin syn på EU-kommissionens initiativ om ett europeiskt demokratiförsvar från i höstas. Arbetet i utskottet har letts av moderaten Tomas Tobé.

– Vi skickar ett mycket tydligt budskap till kommissionen om att vi vill ha ett mycket starkare europeiskt demokratiförsvar, sade Tobé på en pressträff efter omröstningen.

Ryssland i en klass för sig
Betänkandet identifierar Ryssland som det primära yttre hotet mot EU:s demokratiska integritet. Belarus, Kina, Iran och Nordkorea räknas upp som övriga aktörer – men placeras inte i samma kategori.

– Vi sänder ett tydligt budskap till de ryska trollfabrikerna i Sankt Petersburg att vi kommer att försvara vår demokrati, vad det än kostar, sade Tobé.

Rapporten nämner cyberattacker, fysiskt sabotage, spionage och signalstörningar mot kritisk infrastruktur som exempel på hybridoperationer mot EU-länder. Informationspåverkan beskrivs som en direkt förlängning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina – ett instrument för att splittra europeiska samhällen, underminera stödet för Ukraina och urholka förtroendet för demokratiska institutioner.

– I fråga om skala, uthållighet, resurser och operativ intensitet befinner sig Ryssland i en kategori för sig, sade Tobé.

Centrumet räcker inte
EU-kommissionen presenterade det europeiska demokratiförsvaret i november 2025 och medlemsländerna markerade starten för arbetet för Europeiska centrumet för demokratisk resiliens i februari 2026. Alla 27 länder deltar. Men utskottet anser att centrumet, i sin nuvarande form, inte lever upp till uppgiften.

Problemet, enligt utskottet, är att EU:s befintliga strukturer för att motverka informationspåverkan arbetar fragmenterat – med varierande nationell kapacitet och utan en gemensam strategisk ram.

– Om vi ska lyckas bygga upp detta till något som faktiskt stärker vår motståndskraft måste vi strukturera det bättre, sade Tobé.

Utskottet uppmanar kommissionen att senast under det första kvartalet 2027 lägger fram ett förslag till rättsakt som inrättar centrumet som ett formellt EU-organ. I dag saknar centrumet ett bindande rättsligt mandat, en dedikerad budget och obligatoriskt deltagande. Befintliga EU-strukturer för att motverka informationspåverkan – bland annat utrikestjänstens snabbvarningssystem och kommissionens interna arbetsgrupp för desinformation – bör integreras i centrumet i stället för att existera parallellt, anser EU-utskottet.

Betänkandet understryker också att befintlig digital lagstiftning – framför allt lagen om digitala tjänster (DSA), som ställer krav på stora plattformar att minska systemrisker – måste genomdrivas fullt ut mot de stora onlineplattformarna. Fokus ska ligga på tillämpning av det som redan finns, inte på ny lagstiftning.

Nio röstade nej
Nio ledamöter i utskottet röstade mot betänkandet: högerextrema PfE med fyra röster, nationalkonservativa ECR med två, ultranationalistiska ESN och en grupplös ledamot med en röst vardera, samt en ledamot från Vänstern. Ytterligare två ECR-ledamöter lade ned sina röster. Ja-sidan bestod av EPP, S&D, RE och de gröna.

Utskottets ordförande Nathalie Loiseau, en fransk liberal, kritiserade på pressträffen dem som röstade nej.

– De ville inte ha vårt specialutskott. De ville inte att det skulle inrättas. De ville inte att det skulle förlängas. Och de ville inte att demokratiförsvaret ska bli verklighet, sade hon.

Minoritetens argument handlar, enligt Loiseau, om censurfarhågor och om ett motstånd mot att erkänna att hoten mot demokratin även kan komma inifrån EU:s egna gränser.

– Den största faran är att vägra se riskerna, sade Loiseau.

Tobé riktade en direkt utmaning till sina parlamentskollegor inför den slutliga omröstningen i Strasbourg i september.

– Det handlar om huruvida vi är redo att försvara Europa, eller om vi är här för att göra det lättare för Ryssland. Det är frågan varje kollega måste ställa sig innan de röstar i plenum, sade han.