Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons EP
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 5 november

Ukraina rapporterar första striderna mot nordkoreanska soldater

Ukrainska styrkor har för första gången drabbat samman med nordkoreanska soldater i den ryska Kursk-regionen, enligt ukrainska myndigheter, uppger FT. Detta markerar den första direkta inblandningen av en utländsk armé i kriget sedan Rysslands invasion 2022. Enligt ukrainska underrättelsetjänsten finns omkring 8 000 nordkoreanska soldater i Kursk, cirka 50 kilometer från den ukrainska gränsen. Totalt ska 12 000 nordkoreanska soldater ha skickats till Ryssland. – Vi ser en ökning av nordkoreanska styrkor, men tyvärr ser vi ingen ökad respons från våra partners, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Försök till försoning i tyska regeringskoalitionen

Den tyska regeringskoalitionen skakas av en allvarlig kris efter oenighet kring nästa års budget. Vice förbundskansler, miljöpartisten Robert Habeckm har nu erbjudit en kompromiss genom att låta sju miljarder euro, som tidigare var öronmärkta för en Intel-fabrik, användas för att täcka budgetunderskottet, skriver FT.

– Detta är sämsta möjliga tidpunkt för ett regeringssammanbrott med tanke på läget i Ukraina, ekonomin i Tyskland och det amerikanska valet, sade Habeck till reportrar i Berlin.

Förbundskansler Olaf Scholz har kallat till krismöten med den liberale finansministern Christian Lindner och Habeck. De tre regeringspartierna är djupt oense om hur landet ska ta sig ur lågkonjunkturen. Internationella valutafonden, IMF, spår endast 0,8 procents tillväxt nästa år. Experter har varnat för att konflikten kan leda till regeringens fall.

Massprotester i Georgien efter anklagelser om valfusk

Tusentals människor demonstrerade i måndags utanför parlamentet i Georgiens huvudstad Tbilisi, skriver TT/GP. Det var andra måndagen i rad som folk samlades för att protestera mot parlamentsvalet den 26 oktober, där regeringspartiet Georgisk dröm vann under anklagelser om fusk. Demonstranterna, som bar georgiska flaggor och EU-flaggor, kräver nyval med internationella observatörer. De vill också att påståendena om valfusk utreds. Landets främsta valobservatörer menar att upp till 15 procent av rösterna kan vara ogiltiga. Oppositionen hotar nu med fortsatta protester och att bojkotta parlamentet tills kraven uppfylls.

Estland vill stoppa ryssar från att rösta i lokalval

Estlands regering vill ändra grundlagen för att hindra ryska och belarusiska medborgare från att rösta i lokala val, rapporterar Yle. Förslaget kommer trots att utländska medborgare och statslösa hittills har fått rösta om de bott i en estnisk kommun.

– Vi rekommenderar våra parlamentsgrupper att ändra grundlagen i brådskande ordning så att angriparstaters medborgare inte längre ska kunna vara beslutsfattare i lokalval,, sade premiärminister Kristen Michal.

För att ändringen ska gå igenom krävs stort stöd i parlamentet. Endast Centerpartiet, med sju av 101 platser, är helt emot förslaget. Oenighet råder om de 60 000 statslösa, oftast med rysk bakgrund, ska få behålla sin rösträtt. Landets justitiekansler är kritisk och kan ta ärendet till högsta domstolen.

Turkiet avsätter kurdiska borgmästare

Tre kurdiska borgmästare i sydöstra Turkiet har avsatts av regeringen, anklagade för samarbete med den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK, rapporterar SVT. Beslutet har väckt protester bland väljarna och kritik från oppositionen, som kallar det en attack mot demokratin. Avsättningarna sker kort efter att även en borgmästare från oppositionspartiet CHP gripits med samma anklagelser. Händelserna inträffar i en orolig tid efter en terrorattack mot ett teknikcentrum utanför Ankara i oktober, där fem personer dog och över 20 skadades. PKK tog på sig dådet, vilket ledde till turkiska motattacker i Syrien och Irak.

Notiser 4 november

Regeringen säger nej till 13 havsbaserade vindkraftsparker – blir lättare försvara Sverige

Den havsbaserade vindkraften gör det svårare att försvara Sverige mot inkommande ryska robotar, menar regeringen, rapporterar SVT. Det handlar bland annat om sensorer och radar, där vindkraften gör det svårare att bedriva signalspaning. Det skulle även försvåra upptäckten av ubåtar och eventuella anfall från luften i händelse av krig, säger försvarsministern. Därför stoppar regeringen 13 planerade parker i stora delar av Östersjön.

Ryssland trappar upp offensiv i östra Ukraina

Ukrainas militär står inför en av de kraftigaste ryska offensiverna sedan krigets början, enligt landets överbefälhavare general Oleksandr Syrskyi. Under september har de ryska styrkorna avancerat i sin snabbaste takt sedan mars 2022.

”Ukrainas väpnade styrkor håller tillbaka en av de mest kraftfulla ryska offensiverna från att inleda en fullskalig invasion”, skrev Syrskyi i meddelandeappen Telegram, enligt Reuters.

Moskva uppger att de erövrat två nya områden längs frontlinjen i Donbas, som blivit krigets huvudsakliga stridszon. Enligt ryska medieuppgifter har Ryssland tagit kontroll över nästan 200 kvadratkilometer ukrainskt territorium bara under veckan 20-27 oktober. Kriget går nu in i ett nytt skede med ryska framryckningar och nordkoreanskt militärt stöd till Ryssland. Samtidigt förbereder sig Ukraina på en svår vinter efter att ryska attacker förstört omkring hälften av landets elproduktion.

Inflationen i euroländerna steg

I oktober steg inflationen i euroområdet till 2 procent, enligt preliminära siffror från Eurostat. 2 procent är Europeiska centralbankens mål för inflationen. Högst var inflationen i Belgien på 4,7 procent, lägst i Slovenien på 0 procent.

Misstankar om valfusk i Georgien växer

Nya analyser pekar på att det kan ha förekommit fusk i det georgiska valet, uppger TT/GP. Det styrande partiet Georgisk dröm har enligt officiella siffror vunnit med 54 procent av rösterna, men oppositionen vägrar godkänna resultatet. Det USA-baserade undersökningsföretaget Edison Research, som tidigare förutspått en oppositionsseger, menar att skillnaden mellan deras vallokalsundersökning och det officiella resultatet är för stor för att kunna förklaras naturligt. Deras mätning visade att oppositionsalliansen skulle få 51,9 procent mot regeringspartiets 40,9 procent. Även organisationen Europe Elects har hittat tecken på valfusk som gynnar Georgisk dröm. Landets president Salomé Zurabisjvili kallar valet olagligt och anklagar Ryssland för inblandning.

Tysk regeringskris när ministrar tvistar om ekonomin – krav på nyval

En allvarlig konflikt har blossat upp i den tyska regeringen kring hur landets ekonomi ska räddas. Finansminister Christian Lindner har lagt fram ett förslag om skattesänkningar, medan ekonomiminister Robert Habeck vill satsa på stora investeringar, rapporterar Reuters. Förbundskansler Olaf Scholz ska nu försöka medla mellan ministrarna. Konflikten har väckt oro för regeringens framtid. På söndagen krävde oppositionella kristdemokratiska CDU och högernationalistiska AfD nyval.

Belgisk regeringsförhandlare ger upp – får extra tid

Bart De Wever, en belgisk nationalkonservativ med uppdrag att bilda en federal regering, sade på tisdagen upp sig från uppdraget som "formatör", rapporterar public service VRT. Kung Filip gav honom i samband med detta ytterligare en vecka på sig, till den 12 november, att försöka ro i hamn en uppgörelse bland de fem högermittenpartier som regeringsförhandlar sedan parlamentsvalet i slutet av juni.

Europeiska toppmöten i Budapest

På torsdag äger det femte mötet i formatet Europeiska politiska gemenskapen, EPC, rum i den ungerska huvudstaden Budapest. Till mötet väntas deltagare från alla europeiska länder förutom Ryssland och Belarus. På agendan står bland annat säkerhet, kriget i Ukraina, situationen i Mellanöstern och migration. Dagen efter håller EU-ländernas högsta politiska ledare ett informellt toppmöte i Budapest där de bland annat väntas anta en gemensam deklaration om konkurrenskraft.

Apples iPad måste EU-anpassas EU:s nya lag

EU-kommissionen kräver att Apple anpassar sitt operativsystem iPadOS för att följa den nya lagen om digitala marknader, DMA. Efter att iPadOS i april lagts till som en central plattformstjänst måste företaget nu genomföra flera förändringar. Användare ska bland annat kunna välja vilken webbläsare de vill ha som standard på sina paddor. Apple måste också tillåta andra appbutiker än sin egen och se till att tillbehör som hörlurar och pennor fungerar med systemet. Den 1 november lämnade Apple in en rapport som beskriver vilka åtgärder de vidtagit. EU-kommissionen ska nu granska om förändringarna uppfyller lagens krav. Om Apple inte följer reglerna kommer kommissionen att vidta rättsliga åtgärder.

Rysk militär åtalas i Finland för krigsbrott i Ukraina

En 37-årig rysk man har åtalats i Finland för grova krigsbrott begångna i Ukraina 2014, skriver TT/GP. Mannen ska enligt åklagarmyndigheten ha varit ställföreträdande befälhavare i den militära enheten Rusich, som stred på den ryskstödda utbrytarregionen Luhansks sida. Enligt åtalet ska mannen och hans soldater ha dödat 22 ukrainska soldater och allvarligt skadat fyra personer. Han greps på Helsingfors flygplats i juli 2023, dit han rest med falsk identitet trots inreseförbud i EU. Mannen nekar till anklagelserna. Han kan inte utlämnas till Ukraina på grund av risk för kränkning av hans mänskliga rättigheter.

Notiser 1 november

Minskat skatteuttag i EU och Sverige

Den totala skatten i förhållande till ländernas bruttonationalprodukt, BNP,  minskade till 40,0 procent i EU 2023, jämfört med 40,7 procent 2022. Det meddelade Eurostat på torsdagen. I Sverige minskade skatten ännu mer från 43,2 till 42,3 procent 2023. Det placerar Sverige på sjunde plats över EU-länder med högst skatt.

Högst skatt i förhållande till BNP hade Frankrike med 45,6 procent vilket är en tydlig nedgång från 47,6 procent 2022. Lägst skatt betalades i Irland 22,7 procent vilket är en tydlig ökning från 21,1 procent 2022.

Fortsatt svenskt-ungerskt ordkrig om valet i Georgien

Efter att Ungerns premiärminister, högerpopulismen Viktor Orbán, på tisdagen påstått att valet i Georgien i helgen var fritt och demokratiskt, kritiserades han av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) för att inte representera EU utan möjligen Rysslands intressen.

”Han talar inte för Europas länder, han talar inte för Sverige, han talar möjligen för Ryssland, men han talar inte för oss andra.” sade Kristersson till TT.

Ungern ogillade kritiken och kallade upp Sveriges ambassadör i Budapest för att klaga på statsministerns uttalande.

På torsdagen fortsatte Victor Orbán på temat med att påstå att Kristersson blivit instruerad av Washington att kritisera honom.  Kristersson vill inte svara på Orbáns kommentar, men markerar mot honom igen.

– Ungern är just nu ordförandeland i EU. Jag vill markera att han inte talar för oss, och inte för EU, säger han till Ekot.

Georgiens president, landets politiska opposition och internationella valobservatörer menar att lördagens val inte var fritt och demokratiskt och hävdar att olika typer av otillbörlig påverkan av valutgången uppdagats före och under valet. 

Uppgift: 8000 nordkoreanska soldater på väg in i strid mot Ukraina

Så många som 8 000 nordkoreanska soldater befinner sig i Rysslands Kursk-region och förväntas gå in i strid mot Ukraina under de kommande dagarna, meddelade amerikanska myndigheter på torsdagen, rapporterar CNN. USA kommer att tillkännage ytterligare militärt stöd till Ukraina "under de kommande dagarna", sade utrikesminister Antony Blinken.

Sydkorea har haft som princip att inte stötta Ukraina med dödliga vapen, men landets president har öppnat upp för att omvärdera principen beroende på hur Nordkorea påverkar kriget. Något beslut har dock inte fattats ännu, rapporterar SVT.

Bulgariens president kräver utredning om köpta röster – väljarnas förtroende för val i botten

Bulgariens president, partilöse Rumen Radev, uppmanade på torsdagen åklagare och polis att omedelbart reagera på rapporter om valbrott efter söndagens parlamentsval.

– Hur är det möjligt att mängder av exemplen på köpta och manipulerade röster är synliga för alla, men förblir utanför de ansvariga institutionernas uppmärksamhet? sade Radev.

Presidenten krävde information om huruvida borgmästare och kriminella var inblandade i att kontrollera valen i småstäder och romska stadsdelar, där människor är särskilt utsatta för sådant inflytande, rapporterar Euractiv.

En undersökning från Gallup visar att bulgarer, som haft sju nyval sedan 2021 utan att en valvinnare lyckats få ihop en majoritet, har minst förtroende (10%) för val i världen efter Mongoliet (11%) och Libanon där 17 procent av väljarna sade sig ha förtroende för val, rapporterar Bloomberg på fredagen.

Jätteplattformen Temu står inför EU-utredning

EU-kommissionen kommer att inleda en utredning av den kinesiska handelsplattformen Temu på grund av farhågor om att de inte lyckas hindra försäljningen av olagliga produkter online, rapporterar Bloomberg. Om utredningen fäller Temu kan det leda till böter i mångmiljardsklassen för e-handelstjänsten.

Svensk teknik skickas till rysk militärindustri

Trots krig och exportförbud har ett svenskt försvarsföretag som tillverkar satellitantenner skickat dem till statliga militärindustrin i Ryssland, via en turkisk vapenhandlare, rapporterar Dagens Arbete. Företaget förnekar all kännedom.

En expert säger att upplägget är klassiskt – om man vill runda sanktioner.  Svenska myndigheterna står handfallna men en skärpning av lagstiftningen kan vara på gång.

Notiser 31 oktober

Kommissionen: Ukraina redo för förhandlingsstart 2025

EU-kommissionen presenterade på onsdagen läget för de tio länderna som vill bli framtida EU-medlemmar. Situationen för dem spretar där Montenegro kommit längst i konkreta förhandlingar medan andra som Georgien rör sig bort från unionen och Turkiet står still sedan 2018. 

Efter EU:s första regeringskonferens för Ukraina i juni fortskrider den så kallade analytiska granskningen av regelverket. Under förutsättning att Ukraina uppfyller alla villkor, ser kommissionen fram emot att inleda förhandlingar, “så snart som möjligt 2025”. Beslutet om förhandlingsstart kring de 35 politiska områden som alla kandidatländer måste klara av, tas av medlemsländerna med vetorätt.

EU-hjälp utlovas till katastrofdrabbat Spanien

EU-kommissionen utlovade på onsdagen stöd till Spanien efter att extremväder orsakat stor förödelse och många omkomna människor i Valenciaregionen. “Vi är redo att stödja er med nödutrustning. När det är dags kan vi även hjälpa er med återuppbyggnaden [av det som raserats]” meddelade Ursula von der Leyen.

Ryssland bombade ukrainskt flerfamiljshus – över 30 personer skadade

En elvaårig pojke och minst en till person dödades då ett flerfamiljshus bombades i storstaden Charkiv i nordöstra Ukraina på onsdagskvällen, rapporterar TT/GP. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fördömer attacken och vänder sig i en vädjan till partnerländer att få använda deras donerade långdistansvapen mot mål långt inne i Ryssland för att försvara sig.

EU ligger efter med klimatanpassningar

Extremoväder till följd av klimatförändringar intensifieras snabbare än EU:s beredskap, rapporterar SvD. Sverige är inget undantag, menar forskare.

– Vi ligger alltid steget efter, säger Blaz Kurnik vid Europeiska miljöbyrån (EEA).

EU-parlamentarikern om franskt snusförbud: ”Hyckleri”

Frankrikes hälsominister Geneviève Darrieussecq, säger till Le Parisien att man ska införa förbud mot nikotinpåsar, som vitt snus, inom några veckor i Frankrike, rapporterar Ekot. EU-parlamentariker Tomas Tobé (M), säger att det är hyckleri. Samtidigt ser svenskar i Paris inte att snusande är särskilt utbrett.

Europaparlamentariker nobbar premiärministerpost

Ledaren för Litauens valvinnande socialdemokrater, Vilija Blinkevičiūtė, bekräftade på onsdagskvällen att hon inte kommer att ta rollen som landets premiärminister efter partiets valseger i söndags, rapporterar Politico.

– Jag har inte kapacitet att vara premiärminister med tanke på min ålder [64 år] och hälsa, sade Blinkevičiūtė. Hon avböjde även platsen som ledamot i Litauens parlament, istället stannar hon kvar i Europaparlamentet där hon suttit sedan 2009.

Notiser 30 oktober

Hemlig rapport: Så skyddas svenska modellen mot EU-lagar

I en intern rapport som Arbetet tagit del av föreslås ett nytt samråd där LO, Svenskt Näringsliv och PTK får information av regeringskansliet i ett tidigt skede när nya initiativ från EU är på gång – utan hinder av den utrikessekretess som försvårar parternas inflytande idag. Tillsammans med regeringskansliet ska de, enligt tidningen, också bedöma om ny EU-lagstiftning kan införas i Sverige via kollektivavtal. I den mån lagstiftning behövs ska parterna också få påverka direktiven till de utredningar där de nya lagarna tar form.

Rapport: Stärk EU civila och militära beredskap

Den förre finske presidenten Sauli Niinistö numera särskild EU-rådgivare presenterade på onsdagen en rapport om hur EU:s civila och militära beredskap ska stärkas. 

Enligt Niinistö bör man förbereda sig på det värsta för att ha handlingskraft när det gäller klimatet, försvaret och ekonomin. 

Anonyma diplomater: Valvinst för Trump “en välgörande chock” för EU

Tidningen Politico har frågat en grupp EU-diplomater från olika länder om vad positivt en eventuell valseger för högerpopulisten Donald Trump kan ge EU. 

Trumps presidentskap skulle vara så fientligt mot EU, går tanken, att unionen inte skulle ha något annat val än att höja sina försvarsutgifter, stärka sin inre marknad och förtydliga sin Kinapolitik, sade diplomater och EU-tjänstemän sammanfattningsvis till tidningen.

– Trumps återkomst skulle vara en välgörande chock som kommer att göra det möjligt för EU att gå framåt, som pandemin eller energikrisen efter kriget i Ukraina, sade en senior EU-diplomat.

Ny rysk drönarattack mot Kiev – 19:e gången i oktober

Minst nio personer skadades när ett flerfamiljshus fattade eld i samband med en rysk drönarattack mot Ukrainas huvudstad Kiev natten till onsdag, uppger stadens borgmästare Vitalij Klytjko, rapporterar TT/GP. Enligt stadens militärledning var det den 19:e gången som Ryssland attackerat Kiev sedan 1 oktober.

EU-ländernas ekonomi växer – svagare Sverige i recession

Tillväxten mätt i ökning av EU-ländernas bruttonationalprodukt, BNP, ökade under tredje kvartalet med 0,9 procent jämfört med samma kvartal förra året. Det meddelade Eurostat på onsdagen. Sverige tillhör en mindre grupp länder utan tillväxt med minskade BNP på 0,1 procent. Eftersom det var andra kvartalet i följd utan tillväxt i svensk ekonomi, betyder det att Sverige är i recession även kallad lågkonjunktur.

Vetenskapen inte överens om kollaps av Golfströmmen

På tisdagen varnade ett 40-tal forskare för att Golfströmmen, som för upp varmt havsvatten till Norden, kan riskera att kollapsa och att mer måste göras för att minimera den risken. I en kommentar betonar vetenskapsjournalisten Therese Bergstedt i SvD att alla forskare inte är överens och att frågan om Golfströmmens kollaps inte är vetenskapligt avgjord. 

WHO: Klimatförändringen är redan en hälsokris – kraftigare åtgärder krävs

Klimatförändringen påverkar människors hälsa allt mer, med allt från förtida dödsfall till ökade risker på grund av extremväder, rapporterar Yle. Världshälsoorganisationen WHO betonar att samhället befinner sig i en hälsokris, och att det varmare klimatet påverkar alla regioner i världen.

– Jag tror att vi alla har varit för långsamma med att framhålla att klimatet faktiskt är en hälsofråga, att klimatkrisen är en hälsokris. Och det är inte en hälsokris år 2050 eller vid sekelskiftet, utan det är en hälsokris i dag, säger Jeremy Farrar som är chefsforskare på WHO.

EU och Nato fördjupar samarbetet – ny högnivågrupp bildas inom kort

En arbetsgrupp på hög nivå ska bildas inom de närmaste veckorna för att “stärka det befintliga samarbetet mellan EU och Nato”. Det framgick efter det första formella mötet mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Natos nye generalsekreterare Mark Rutte på tisdagen i Bryssel.

Båda betonade att utplaceringen av nordkoreanska soldater till stöd för Rysslands anfallskrig var en betydande upptrappning av kriget mot Ukraina och ett allvarligt hot mot europeisk säkerhet och global fred.

Montenegro vill EU-medlem 2028

Montenegros premiärminister Milojko "Mickey" Spajić, ledare för partiet Europa Nu, förväntar sig att EU-kommissionen rekommenderar att rådet utarbetar ett anslutningsfördrag för landet. Montenegros mål är att bli EU:s 28 medlem 2028, uppger Politico. Montenegro är det kandidatland som kommit längst i sina EU-förhandlingar även om man hittills bara avslutat 3 av 35 kapitel.

Utrikesministern om Nordkoreas inblandning: Fler måste göra mer

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vill se starkare reaktioner från världen på Nordkoreas inblandning i kriget I Ukraina, rapporterar Ekot. Fler måste göra mer är svaret från Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på presidents Zelenskyjs kritik.

– Det är extremt allvarligt att en annan regim ansluter sig till Rysslands fruktansvärda krig mot Ukraina, säger Malmer Stenergard.

Valobservatör: Valet i Georgien präglat av rädsla

Ett parlamentsval präglat av rädsla och som inte lever upp till demokratiska spelregler. Det säger tidigare EU-ambassadören Per Eklund som lett en delegation med valobservatörer i Georgien, rapporterar TT/GP.
– En del fusk skedde säkert på valdagen, men framförallt skedde det innan, säger Per Eklund.

Kina lämnar in protest mot EU-tullar på elfordon

Striden om EU-tullar på kinesiska elfordon fortsätter, rapporterar Ekot. En talesperson för Pekings handelsministerium säger nu att man lämnat in ett formellt klagomål till Världshandelsorganisationen mot tullbeslutet som ska börja gälla under torsdagen. EU-länderna anser att den kinesiska staten subventionerar sina biltillverkare och snedvrider konkurrensen och har därför beslutat om tullar. Tullarna på kinesiska elbilar beskrivs i Politico som EU:s största handelsstrid med Kina någonsin.

Oenigt i Tysklands regeringen om hur industrin ska räddas

I Tyskland träffade på tisdagen förbundskanslern, socialdemokraten  Scholz, representanter för de största tyska industriföretagen för att diskutera åtgärder som kan vända den tyska ekonomin, rapporterar Ekot.

Samtidigt kommer uppgifter om att biltillverkaren Volkswagen kan komma att skära ner mer än vad som tidigare varit känt, enligt fackförbundet IG Metall vill Volkswagen stänga tre tyska bilfabriker.

De tre tyska regeringspartierna är djupt oeniga om hur en rejält åtgärdsplan för industrin ska se ut.

Notiser 29 oktober

Ökad aktivitet mellan EU och Sydkorea – Ukraina vädjar

Att det finns nordkoreanska militärförband i Europa redo att sättas in i strid på Rysslands sidan i anfallskriget mot Ukraina har fått EU och Sydkorea att aktivera sina relationer. 

På måndagen höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Sydkoreas president Yoon Suk Yeol ett telefonmöte om den uppkomna situationen. Parterna är på väg att ingå ett försvars- och säkerhetssamarbete i 45 punkter som förhandlats om sedan en tid. Att Sydkorea har en stor försvarsindustri har också betydelse i sammanhanget. På tisdagen meddelade kommissionen att en sydkoreansk delegation är i Bryssel på hemliga överläggningar och att EU:s utrikeschef Borell i slutet av veckan reser för överläggningar i den sydkoreanska huvudstaden Seoul på måndagen 4 november.

En kritisk president Volodymyr Zelenskyj säger att Väst inte svarar hårt nog mot att nordkoreanska soldater förbereds för strid i Ukraina.

– Det är farligt, säger han till TT i Reykjavik på tisdagen. Samma dag förde Zelenskyj telefonsamtal med den sydkoreanska presidenten, rapporterar Reuters. Sydkorea har lovat bistå Ukraina med vapen i fall nordkoreanska trupper går in i kriget

Efter kritiken om valfusk i Georgien – röster räknas om

Med start klockan 12 på tisdagen kommer valmyndigheten i Georgien att genomföra omräkningar av röstsedlar från fem slumpmässigt utvalda vallokaler per valdistrikt. I ett uttalande på måndagen uppmanade centrala valmyndigheten alla auktoriserade representanter att observera processen för omräkning av röstsedlar på 84 olika platser i landet.

13 EU-länder kräver utredning efter misstänkt valfusk i Georgien

Sverige ingick i en grupp av 13 EU-länder som på måndagen i ett gemensamt uttalande kritiserade parlamentsvalet i Georgien efter att internationella observatörer rapporterade kränkningar under valkampanjen såväl som på valdagen.

“Vi delar deras oro och kräver en opartisk utredning av klagomål och åtgärda de överträdelser som konstaterats”, heter det i uttalandet.  De kritiserade även premiärminister Orbáns blixtbesök i Georgien samma dag och betonade att han inte talar för EU.

Följande länder undertecknade uttalandet i turordning: Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Litauen, Nederländerna, Luxemburg, Polen, Portugal och Sverige.

Nordiska länderna enade – stödjer Ukrainas försvarsindustri och segerplan

De fem nordiska statsministrarna meddelade på måndagskvällen att de gemensamt kommer att stödja den ukrainska försvarsindustrin, rapporterar Ekot. Statsministrarna, tillsammans med Ukrainas president Zelenskyj, möttes under måndagen på Island i samband med Nordiska rådets årliga session.

De nordiska länderna ställde sig även bakom president Zelenskyjs så kallade segerplan i ett gemensamt uttalande.

Sverige kommer att bidra med 230 miljoner kronor till för att stärka kapaciteten för Ukrainas försvarsindustri, dessutom avsätts 490 miljoner kronor till olika stödfonder för hjälp till Ukraina.

Granskning av EU kritiserar unionen för bristande rättsstatlighet

Sedan 2020 granskar EU-kommissionen medlemsländernas rättsstatlighet, dock sker ingen granskning av EU självt. Som ett bidrag till kontrollen av EU:s rättsstatlighet publicerade demokratiinstitutet vid Centraleuropeiska universitetet i Budapest på måndagen en rapport där 15 internationella forskare bidragit. 

Rapporten täcker EU:s rättssystem, åtgärder mot korruption, mediefrihet och institutionella kontroller och avvägningar. Dessutom tar den upp den senaste utvecklingen, såsom den nya pakten om migration och asyl. Rapporten menar att graden av rättsstatlighet i medlemsländerna hänger ihop med grad av rättsstatlighet på EU-nivå och att man där har funnit olika mer eller mindre allvarliga brister.   

– Att mäta Europeiska unionen enligt dess egna rättsstatsstandarder är det enda sättet att öka dess legitimitet och förbättra dess prestanda, sade Dimitry Kochenov grundare av institutet i ett uttalande. I ett blogginlägg ger redaktörerna av rapporten en kortversion av slutsatserna.

Forskare: Risken att Golfströmmen kollapsar är kraftigt underskattad

Över 40 klimatforskare från olika länder varnar i ett öppet brev till Nordiska rådet, som nu möts på Island, för risken för att Golfströmmen, som drar med sig varmt vatten till Nordatlanten, kollapsar under detta århundrade. Om det skulle ske kommer Norden att nedkylas och med bland annat svårigheter för jordbruket. Samtidigt säger forskarna i brevet till politikerna att “sannolikheten för en sådan händelse är fortfarande mycket osäker” men inte desto mindre finns möjligheten för en kollaps under detta århundrade.

“Även med en medelhög sannolikhet att [Golfströmmen till Nordatlanten stannar av], givet att resultatet skulle vara katastrofalt och påverka hela världen i århundraden framöver, tror vi mer måste göras för att minimera denna risk”, heter det i brevet. 

Senast Golfströmmen kollapsade var vid slutet av istiden för cirka 12 800 år sedan och kallas Yngre dryas – köldperioden varade i 900 år.   

Regeringen stoppar samarbete med Georgien

Regeringen stoppar myndighetssamarbetet med Georgien, det säger biståndsminister Benjamin Dousa (M), rapporterar Ekot. Det handlar bland annat om att man bedömer att ett samarbete mellan skattemyndigheterna inte är lämpligt under rådande omständigheter. Regeringspartiet Georgisk dröm vann parlamentsvalet i Georgien i helgen och resultatet har ifrågasatts av internationella valobservatörer.

Notiser 28 oktober

Natochefen: Nordkoreanska soldater betydande upptrappning

Natos generalsekreterare Mark Rutte bekräftade på måndagen att nordkoreanska trupper har skickats för att strida med Ryssland mot Ukraina. Soldaterna har placerats i Kursk-regionen för att stödja en rysk styrka på 50 000 man.

 – Detta är en betydande upptrappning av Nordkoreas inblandning i Rysslands olagliga krig [och] en farlig utvidgning av kriget, sade Rutte. Enligt Rutte har Nordkorea redan försett Ryssland med ammunition och robotar. I gengäld hjälper Ryssland Nordkorea att kringgå internationella sanktioner. 

– Att sätta in nordkoreanska soldater i Kursk är ett tecken på Putins växande desperation. Över 600 000 ryska soldater har dödats eller skadats i Putins krig och han klarar inte att fortsätta kriget utan utländskt stöd, sade Rutte.

Volkswagen planerar storskaliga nedskärningar i Tyskland

Volkswagen överväger att stänga minst tre fabriker i Tyskland och säga upp tusentals anställda, enligt Financial Times. Det skulle bli första gången i företagets 87-åriga historia som tyska fabriker läggs ned. Dessutom planeras lönesänkningar med tio procent. Thomas Schäfer, chef på Volkswagen, påpekade att vissa tyska fabriker är dubbelt så dyra att driva som konkurrenternas.

– Vi tjänar för lite pengar på våra bilar samtidigt som kostnader för energi, material och personal fortsätter stiga, sade Schäfer.

Fackliga representanter hotar med strejk om planerna inte dras tillbaka. Även den tyska regeringen har uttryckt oro och menar att eventuella felaktiga ledningsbeslut inte får drabba de anställda.

EU-länder fortsätter köpa gas från Ryssland – importen ökar

Länder som Bulgarien och Grekland är fortsatt beroende av rysk gas – trots att EU i mars enades om att fasa ut unionens beroende av rysk gas, kol och olja, rapporterar danska Ingeniøren med hänvisning till statistikbyrån Eurostat, skriver TT/GP. Under årets första halva importerade EU-länderna sammanlagt 13 procent mer rysk gas jämfört med samma period i fjol.

Flera skadade i rysk attack mot civila i Charkiv

I Ukraina har minst fyra personer skadats i en rysk attack mot storstaden Charkiv, enligt stadens borgmästare Ihor Terechov, rapporterar Ekot. Ett nio våningar högt bostadshus träffades i attacken, efter flera explosioner i staden vid 01-tiden under natten mot måndag.

Nervös Roswall förbereder sig inför EU-förhör

Bryssel sitter just nu Sveriges föreslagna kommissionär, Jessika Roswall, och råpluggar. Om en dryg vecka väntar tufft förhör i Europaparlamentet som ska avgöra om hon blir godkänd som Sveriges nästa EU-kommissionär.

– I början var det en riktig centrifug i mitt huvud, jag är rädd att blanda ihop saker, men nu har jag fått lite ordning på innehållet i uppdraget, säger Jessika Roswall till Ekot.

Frankrike och Tyskland kritiska mot ny plan för att slippa Ungerns veto

Frankrike och Tyskland är kritiska till ett nytt förslag från EU:s utrikestjänst som skulle göra det möjligt att kringgå Ungerns veto mot militärt stöd till Ukraina, skriver nyhetsbyrån Bloomberg. Förslaget innebär att medlemsländerna skulle kunna ge frivilliga bidrag till Europeiska fredsfaciliteten, EPF, som används för att finansiera militär utrustning. De två länderna är oroliga för att detta skulle kunna skada EPF:s framtid som utrikespolitiskt verktyg. I dag bygger EPF på obligatoriska bidrag baserade på medlemsländernas ekonomiska styrka och kräver enhälligt stöd för utbetalningar. Ungern har i över ett år blockerat utbetalningar till Ukraina värda mer än sex miljarder euro. Landets premiärminister Viktor Orban, som har nära band till Kreml, har stoppat flera EU-insatser för att stödja Ukraina i kriget mot Ryssland.

EU skjuter till nya miljarder till Slussbygget i Stockholm

Europeiska investeringsbanken, EIB, lånar ut ytterligare tre miljarder kronor för färdigställandet av Slussen i Stockholm. Den nya finansieringen bygger vidare på EIB:s tidigare lån på fyra miljarder kronor från 2020 och kommer att användas för att slutföra uppgraderingar av de gamla slussarna, förbättringar av transportnavet, samt utveckling av nya gång- och cykelvägar.

 – Vi är mycket glada att kunna utöka vårt stöd till Slussenprojektet, som är avgörande inte bara för Stockholms infrastruktur utan även för att främja klimatvänliga lösningar, sade EIB:s vice-ordförande Thomas Östros i ett uttalande på måndagen.

EU och G7 enas om miljardlån till Ukraina

EU och G7-länderna kom i helgen överens om att ge Ukraina lån på totalt 45 miljarder euro för att stödja landets akuta behov av pengar till statsbudget, militär och återuppbyggnad. I lånet ingår de 35 miljarder euro som EU tidigare enats om. Pengarna ska betalas tillbaka med intäkter från ryska centralbankens tillgångar som har frysts.

– Ryssland måste upphöra med sitt olagliga angreppskrig och betala för de skador som det har orsakat. EU har gjort G7-löftet till verklighet. Tillsammans kommer vi att stödja Ukraina med 45 miljarder euro från Rysslands frysta tillgångar, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Socialdemokrater valvinnare i Litauen

Litauens oppositionella Socialdemokraterna och dess samarbetspartier står som vinnare i söndagens parlamentsval, enligt det preliminära valresultatet, uppger TT/SVT. Partiet blev störst med 52 av 141 parlamentsplatser i valets andra omgång. Regerande kristdemokratiska Fosterlandsförbundet fick 28 platser. Socialdemokraterna har inlett samtal för att bilda en regeringskoalition med Bonde- och miljöpartiet samt partiet För Litauen.

Nyval i Bulgarien löste inte politisk kris – det flesta röstade inte

Söndagens parlamentsval i Bulgarien, det sjund på mindre än fyra år, ser inte ut att lösa landets politiska dödläge, skriver FT. Det högerkonservativa partiet Gerb, lett av tidigare premiärministern Boyko Borisov, vann söndagens val med cirka 26 procent av rösterna enligt vallokalsundersökningar. Det liberala oppositionspartiet Vi fortsätter förändringen fick omkring 15 procent, medan det Rysslandsvänliga nationalistpartiet Återuppvaknande nådde 13 procent. Trots farhågor om lågt valdeltagande röstade drygt en tredjedel av väljarna, vilket var något högre än i tidigare val. Analytiker bedömer att möjligheterna att bilda en stabil regering är små, då Gerb saknar naturliga koalitionspartners.

Notiser 25 oktober

FN larmar: Världen på väg mot 3,1 graders uppvärmning

Den globala uppvärmningen riskerar bli dubbelt så kraftig som den i Parisavtalet uppsatta smärtgränsen vid en och en halv grad. Det enligt FN-organet UNEP:s senaste klimatrapport som släpptes på torsdagen, uppger Ekot.

Begäran om sänkning av politikerlöner avslogs i Europaparlamentet

Med rösterna 526 mot 79 avslog Europaparlamentet en begäran om att ändra i parlamentets ledamotsstadga och “sänka ledamöternas grundmånadslöner med 50 procent”. Förslaget lades fram av vänstergruppen och stöddes bland annat av Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, övriga svenska partier röstade nej.  

Parlamentarikernas grundlön sedan 2005 är 38,5 procent av grundlönen för en domare i EU-domstolen. Det blir 10 377 euro per månad vilket motsvarar närmare 120 000 kronor innan skatt. Därutöver har parlamentarikerna dagtraktamente à 350 euro och de så kallade kontorspengarna på 4 950 euro per månad. Inkomstskillnaderna mellan Europaparlamentariker och riksdagsledamöter är betydande, vilket Europaportalen rapporterat tidigare.

EU fördömer Nordkoreas militära stöd till Ryssland

EU uttrycker stark oro över uppgifter om att Nordkorea skickar trupper för att delta i Rysslands krig mot Ukraina. I ett uttalande betonar EU att detta skulle vara ett allvarligt brott mot internationell rätt och FN-stadgan. EU fördömer det fördjupade militära samarbetet mellan länderna och menar att det bryter mot flera FN-resolutioner. Enligt uttalandet visar Rysslands agerande att landet, trots uttalad förhandlingsvilja, inte är uppriktigt intresserat av en varaktig fred. Särskilt oroande är Rysslands ändrade hållning i frågan om Nordkoreas kärnvapenprogram, vilket EU menar strider mot icke-spridningsavtalet. EU planerar att samordna åtgärder med internationella partners som svar på utvecklingen.

SD slår tillbaka mot Weimers utspel: ”Inte partiets linje”

EU-parlamentarikern Charlie Weimers (SD) utspel om att svenska gängledare borde likvideras utomlands får hård kritik.

– Det är inte partiets linje, säger Richard Jomshof, (SD), ordförande i justitieutskottet till DN.

EU:s dolda oljehandel med Ryssland omsätter miljarder

Trots skarpa sanktioner har EU fortfarande en omfattande olje- och gashandel med Ryssland. Via länder som Indien och Turkiet lyckas rysk energi fortfarande hitta sin väg till europeiska marknader, skriver DN. En betydande mängd rysk gas transporteras fortfarande via Ukraina till flera EU-länder.

EU-kommissionär anklagas för att dölja lobbyistmöten

Kroatiens EU-kommissionär, konservativa Dubravka Šuica, har hamnat i blåsväder efter att ha underlåtit att rapportera minst 19 möten med lobbyister. Detta framgår av ett brev som fem gröna EU-parlamentariker skickat till kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, rapporterar Politico.

Enligt den tyska tidningen Der Spiegel har Šuica brutit mot kommissionärernas uppförandekod genom att inte redovisa mötena, trots att hon själv berättat om dem på sitt X-konto. Minst sju av mötena ska ha hållits med aktörer som inte är registrerade i EU:s öppenhetsregister, vilket strider mot reglerna.

De oanmälda mötena utgör över 30 procent av alla möten Šuica haft under sin mandatperiod. EU-parlamentarikerna kräver nu att von der Leyen vidtar lämpliga åtgärder mot kommissionären för att skydda EU-kommissionens anseende.

Inbromsning i eurozonen – trots tysk vändning

Nedgången i tysk ekonomi ser inte riktigt lika illa ut om befarat. Men det ser kärvare ut än väntat i Frankrike, enligt preliminära inköpschefsindex för oktober, skriver TT/SvD. Den tyska ekonomin, Europas största ekonomiska motor, är på dekis. Ett preliminärt kompositindex – där inköpschefer i ledande positioner tillfrågats om läget – stiger förvisso till 48,4. Det var ett högre utfall än väntade 47,6. Sammantaget håller eurozonen kvar foten på bromsen – särskilt tillverkningsindustrin.

Georgiens regeringsparti bussade 50 000 till Tbilisi

Tusentals statsanställda bussades till huvudstaden och regeringspartiet Georgisk Dröms sista möte inför valet på lördag, rapporterar Ekot. Partigrundaren oligarken och mångmiljardären Bidzjina Ivanisjvili talade och lovade ett säkert EU-medlemskap. Det går i strid med att partiet senare tid intagit en mer ryskvänlig riktning. Opinionsläget är osäkert, men två undersökningar som publicerats visar att regeringspartiet kommer förlora sin majoritet.

EU kan bygga upp egen underrättelsetjänst

EU-kommissionen överväger att skapa en egen underrättelsetjänst för att bättre kunna möta säkerhetshot mot unionen. Detta framgår av en preliminär rapport som beställts av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Enligt rapporten, som författats av Finlands tidigare president Sauli Niinistö, ska den nya tjänsten samla in information om hot som kommer utifrån EU:s gränser. Tanken är att komplettera medlemsländernas egna underrättelsetjänster och skydda EU:s institutioner mot spionage. I dagsläget saknar EU en egen underrättelsetjänst och förlitar sig mest på öppna källor och information från medlemsländerna. Rapporten föreslår även att EU ska stärka sitt försvar mot fientlig spionverksamhet genom att samordna lagstiftningen i medlemsländerna. Den slutgiltiga rapporten väntas presenteras nästa vecka.

Uppgift: Elon Musk i hemliga samtal med Putin

Tidningen The Wall Street Journal avslöjande på fredagen att världens rikaste man tillika ivrig stöttare av presidentkandidat Donald Trumps valkampanj, Elon Musk, regelbundet efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina fört samtal med diktatorn, den internationellt efterlyste Vladimir Putin. Samtalen ska ha rört geopolitik, affärer och personliga frågor.

Peter Kullgren KU-anmäls för sitt ja till ökat strömmingsfiske

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) KU-anmäls av Socialdemokraterna för att han sagt ja till dubblerade fiskekvoter för sill i centrala Östersjön, rapporterar Ekot. Socialdemokraterna ifrågasätter vilket mandat Kullgren hade att säga ja till uppgörelsen med andra EU-länder. I riksdagens EU-nämnd beslutades att Kullgren skulle driva en restriktiv linje – kvoterna bör inte öka, utan minska jämfört med de som gäller nu. När så inte blev fallet borde Kullgren röstat nej nligt Socialdemokraterna.

Tysklands skatteintäkter kraftigt nedreviderade – ökar press på regeringen

Den tyska regeringen räknar med 58,2 miljarder euro lägre skatteintäkter under perioden 2024-2028 än vad som tidigare prognostiserats, skriver FT. För nästa år väntas intäkterna bli 12,8 miljarder euro lägre än majprognosen visade. Finansminister, liberalen Christian Lindner, kommenterade siffrorna: 

– Det finns inget utrymme kvar för omfördelning av inkomster. Nya utgiftsönskemål kan inte uppfyllas, tvärtom måste vi konsolidera ännu mer, sade han.

Nedrevideringen skapar spänningar i regeringskoalitionen där socialdemokrater och gröna vill låna mer pengar till investeringar, medan Lindners liberala parti kräver strikt budgetdisciplin. Tyskland väntas gå in i recession i år, vilket blir landets andra år i rad med negativ tillväxt.

Linkedin får miljardböter av EU

Det sociala nätverket Linkedin, en del av Microsoft-koncernen, har åkt på böter på 310 miljoner euro (motsvarande 3,5 miljarder kronor) för brott mot EU:s regelverk om skydd av personuppgifter, uppger TT/DN. Överträdelserna ska ha begåtts när Linkedin använt privata uppgifter för att till tredje part sälja riktade annonser till användare utan att ha inhämtat medgivande från användarna.

Notiser 24 oktober

Opinionsundersökning: Dött lopp i Ungern

För första gången visar en opinionsundersökning att det ungerska oppositionspartiet Tisza under EU-parlamentariker Péter Magyar får större stöd än regeringskoalitionen Fidesz/KDNP: 42 mot 40 procent. Försprånget ligger dock inom felmarginalen. Enligt nyhetsbyrån Bloomberg är det i sådan fall första gången sedan 2010 som premiärminister Viktor Orbáns parti inte längre är störst i opinionen.

Skattebefrielse tillbaka för svensk biogas

Sveriges skattebefrielser för biogas och biogasol har godkänts av EU-kommissionen, skriver TT/GP. Efter ett domstolsbeslut har kommissionen genomfört en granskning av Sveriges skattebefrielse, som nu är klar.

Kina investerar miljarder i Sverige – så får diktaturen inflytande

Tidningen Arbetet har i sju punkter sammanfattat det kinesiska ekonomiska inflytandet i svenskt näringsliv och vilka problem som är kopplade till det. Sammanställningen listar bland annat hur många kinesiska företag som verkar i Sverige och vilka branscher som är känsligast. EU-kommissionen har upprepat varnat för att vissa kinesiska investeringar kan leda till ett farligt ekonomiskt beroende.

EU-länderna kritiska till föreslagen maktförskjutning i parlamentet

EU-ländernas ambassadörer uttryckte på onsdagen stark kritik mot ett nytt samarbetsavtal mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU-parlamentets talman Roberta Metsola, rapporterar Politico. Avtalet skulle ge parlamentet utökade befogenheter. Enligt diplomatiska källor var kritiken "enhällig" då flera medlemsländer, däribland Frankrike, Tyskland och Polen, menar att förslaget strider mot EU:s grundfördrag om maktbalansen mellan institutionerna. Parlamentet vill få större inflytande över lagstiftningsprocessen, medan rådet hävdar att möjligheten att ibland kringgå parlamentet har lett till flera EU-framgångar, som till exempel vid covid-19-vaccinupphandlingen. 

– Vi återställer obalansen, sade en högt uppsatt parlamentstjänsteman.

En EU-diplomat var dock mindre optimistisk om parlamentets chanser: 

– Det brukar sluta med att de begär 100 punkter och får fem.

Roswalls svarar inför EU-utfrågning

Om knappt två veckor ska Sveriges kandidat till ny EU-kommissionär, Jessika Roswall (M), frågas ut i EU-parlamentet. Samband med detta har de ansvariga utskotten ställt en rad frågor till Roswall som hon ska svara på skriftligen. Hennes svar finns att läsas här. Hon redogör bland annat för sin syn på en europeisk vattenstrategi, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald.

Ryssland intar byar i östra Ukraina

Ryska försvarsdepartementet meddelade på onsdagen att de tagit kontroll över byarna Serebrjanka och Mykolajivka i Donetskregionen i östra Ukraina, uppger Reuters. Ukrainas militär har inte bekräftat förlusten av byarna men rapporterar om hårda strider i området. De uppger att de slagit tillbaka tolv ryska anfall nära Serebrjanka. Den ukrainska militärbloggen DeepState rapporterar att ukrainska styrkor möter överväldigande motstånd i försvaret av staden Selydove sydväst om Mykolajivka.

Politico: EPP och högerpopulister närmar sig varandra

Med hänvisning till olika omröstningar i Europaparlamentet sedan i somras samt ett samarbete inför kommissionärsutfrågningarna om knappt två veckor drar tidningen Politico slutsatsen att den konservativa parlamentetsgruppen EPP, där M och KD ingår, och ECR, där SD är med, har närmat sig varandra. Under de senaste veckorna har EPP upprepade gånger fått sin vilja igenom i Europaparlamentet till stor del tack vare ECR, men också till viss del med stöd av extremhögern PfE där Ungerns regeringsparti Fidesz och franska Nationell samling ingår.

Nederländerna överväger gränskontroller, stramare migrationspolitik

I den nederländska regeringskoalition bestående av högernationalistiska Frihetspartiet, liberalkonservativa VVD, kristdemokratiska NSC och agrarpopulistiska BBB pågår under torsdagen diskussioner om en ny migrationsuppgörelse, skriver tidningen Brabants Dagblad. På bordet ligger bland annat att ersätta permanenta uppehållstillstånd med tidsbestämda och att i slutet av november införa gränskontroller mot andra Schengenländer såsom Tyskland, Sverige och en rad andra EU-länder gjort. Ett förslag är också att förklara delar av Syrien som säkra vilket skulle öppna för att skicka tillbaka migranter dit.

Isabella Lövin (MP): ”EU:s egenintressen får inte styra biståndet”

Som näst högsta hönset i parlamentets utvecklingsutskott vill tidigare bistånds- och klimatministern ta fighten mot det växande egenintresset i biståndet.

– Vi ser nu ett paradigmskifte i EU:s bistånd, säger EU-parlamentariker Isabella Lövin (MP) till Altinget.

Rysslands försvarsbudgeten ska ökas ytterligare

Det ryska parlamentets underhus, duman, har godkänt ett förslag om att höja landets försvarsutgifter med omkring 30 procent under nästa år. Beslutet togs med överväldigande majoritet där endast en ledamot röstade emot, skriver TT/GP. Ökningen kommer i en tid då Ryssland redan lägger stora summor på kriget i Ukraina. De militära utgifterna har redan nått nivåer som inte setts sedan Sovjetunionens tid. Förslaget ska tas upp för en andra behandling den 14 november.

IMF: Frankrike och Italien klarar inte EU:s budgetmål

Internationella valutafonden (IMF) förutspår att Frankrike och Italien inte kommer att lyckas sänka sina budgetunderskott till EU:s gräns på 3 procent av BNP fram till 2029, uppger nyhetsbyrån Bloomberg. För Frankrike väntas underskottet ligga kvar runt 6 procent fram till 2029. Som följd av detta kommer statsskulden i båda länderna att fortsätta öka. Italiens skuld beräknas nå 142,3 procent av BNP 2029, medan Frankrikes skuld väntas stiga till 124,1 procent. IMF:s bedömning är betydligt mer pessimistisk än de båda ländernas egna prognoser. 

Så sent som för några veckor sedan flyttade den franske premiärministern, konservative Michel Barnier, landets målsättning att klara EU:s 3-procentsgräns från tidigare utlovat 2027 till 2029.  

EU godkänner utbetalning till Slovakien efter försäkran om bedrägerier

EU-kommissionen har godkänt en utbetalning på 799 miljoner euro i återhämtningsstöd till Slovakien, skriver FT. Beslutet kommer efter att landet förtydligat att bedrägerier med EU-medel fortsatt ska vara straffbart. Utbetalningen stoppades i juli när Slovakiens högsta domstol godkände en ny strafflag som sänkte straffen för flera brott. Premiärminister Robert Ficos regering har nu försäkrat Bryssel att ändringarna inte påverkar åtal för brott mot EU-medel. Oppositionen menar att den nya lagen är utformad för att skydda Ficos allierade genom att korta preskriptionstiden för tidigare brott.

Tidigare Europaparlamentariker tvingas återbetala EU-bidrag efter bedrägeri

EU-domstolen beslutade på onsdagen att den förre italienske Europaparlamentarikern, konservative Crescenzio Rivellini, ska återbetala 252 000 euro i EU-bidrag till parlamentet. Därmed förlorade Rivellini den stämning han lämnat in mot parlamentet för att slippa betala. Orsaken till återbetalningen är att en utredning från EU:s bedrägeribekämpningsbyrå Olaf visat att pengarna begrägligen utbetalats via honom till ett företag i syditalienska Neapel ägt av hans älskarinna, ett företag som inte utfört några tjänster alls, något som Politico tidigare rapporterat om.   

Turkiet slår mot PKK-mål i Irak och Syrien

Turkiet har attackerat flera PKK-mål i norra Irak och Syrien sent på onsdagen, uppger SVT. Anfallet kommer några timmar efter attentatet mot företaget Turkish Aerospace Industries högkvarter utanför Ankara.

Notiser 23 oktober

Nato bekräftar: Nordkoreanska soldater finns i Ryssland

Nordkorea tros ha skickat fler soldater till Ryssland, uppger Sydkoreas underrättelsetjänst Nis, rapporterar TT/GP. Nato-länder bekräftar uppgifterna, enligt en talesperson för militärorganisationen. Enligt USA:s försvarsminister finns den nu bevis på den nordkoreanska truppnärvaron i Ryssland, rapporterar Reuters.

Charlie Weimers (SD) vill likvidera Rawa Majid: Jag anser att det är rimligt

Den sverigedemokratiska EU-parlamentsledamoten Charlie Weimers tycker att Sverige borde samarbeta med USA och Israel för att likvidera gängledaren Rawa Majid, rapporterar Ekot. Men Charlie Weimers vill inte se dödsstraff i Sverige.
– Jag anser att det är rimligt att Sverige svarar på terror och krigshandlingar från aktiva hot på starkast möjliga sätt, säger han. 

Dödsstraff är förbjudet inom EU enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Sveriges skulder fjärde minsta i EU

Den svenska offentliga sektorns samlade skulder, enligt EU:s sätt att beräkna, uppgick under årets andra kvartal till 31,6 procent av den samlade ekonomin, BNP, jämfört med EU-genomsnittet på 81,5 procent. Det visar uppgifter från EU:s statistikbyrå Eurostat på tisdagen. 

Den största delen av den svenska skulden är den så kallade statsskulden följt av kommunala och regionala skulder. Den tredje och den minsta delen av skulden upptas av  sociala trygghetsfonder. 

Sveriges skuldandel är den fjärde lägsta i EU. Högst hade Grekland och Italien. Enligt EU-regler får skulden utgöra högst 60 procent av BNP, en nivå som knappt hälften av medlemsländerna klarar. 

Rättelse: På tisdagen kallade Europaportalen hela den svenska skulden för statsskuld vilket är felaktigt.

Nytt brittiskt-tyskt försvarssamarbete – ska stärka Nato

Med ett sedan tidigare gällande brittiskt-franskt fördrag om militärt samarbete som utgångspunkt bekräftar Storbritannien och Tyskland ett liknande men bredare avtal i London på onsdagen, rapporterar Deutsche Welle. Den tyske försvarsministern, socialdemokraten Boris Pistorius, sade att avtalet handlade om att täppa till kapacitetsluckor i  Nato.

– Med projekt över luft-, land-, hav- och cyberdomäner kommer vi gemensamt att öka vår försvarsförmåga, och därigenom stärka den europeiska pelaren inom Nato, sade Pistorius i kommentarer inför avresan till sin brittiske ministerkollega.

Det nya avtalet ska stärka den tysk-brittiska förmåga att samarbeta men också att genomföra övningar i Baltikum. En tysk vapenfabrik väntas öppna i Storbritannien och tyskt flyg ska stationeras i Skottland. 

Sverige är med och tar fram europeisk medeldistansrobot

Sverige har anslutit sig till ett projekt för att ta fram europeiska medeldistansrobotar tillsammans med Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Polen och Italien, rapporterar Ekot. Robotarna ska ha en räckvidd på 100-200 mil verka i ett avskräckande syfte.

– Ryssland använder långräckviddiga system varje vecka och då är det också nödvändigt att Europa skaffar sig en bättre förmåga att avskräcka Ryssland, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Opinion: Nästan fjärde fransman ser alternativ till demokrati

Efter det franska parlamentsvalet, där inget politiskt block fick majoritet, styrs landet av en liberal-konservativ minoritetsregering. I en statlig undersökning, CESE,  som presenteras på onsdagen framgår att det finns en växande misstro bland fransmännen gentemot landet politiska system, rapporterar Reuters

I en Ipsos-undersökning som genomfördes som telefonintervjuer i första halvan av september och publicerades av Le Parisien-Aujourd'hui på tisdagen framgår att en av två fransmän (51%) tror att "endast stark makt" kan garantera ordning och säkerhet i republiken. Likaså tycker 23 procent av dem, nästan en av fyra, att demokrati inte är det bästa existerande politiska systemet. Andelen demokratiskeptiker var 31 procent bland unga 18 - 34 år.  

Ryskt toppmöte bevisats av FN:s generalsekreterare

Den ryska diktatorn Putins toppmöte med Brics-länderna och andra tillresta ledare på onsdag blir den största internationella sammankomsten på toppnivå i Ryssland sedan landet fullskaligt invaderade Ukraina för snart tre år sedan, rapporterar SvD. Auktoritära länder och diktaturer dominerar mötet men även Indien och Brasilien finns med sedan tidigare. Deltar gör också FN:s generalsekreterare Guterres – vilket lett till hård kritik. 

Putin är sedan tidigare efterlyst av den FN-grundande Internationella brottmålsdomstolen ICC för misstänkta krigsbrott mot ukrainska barn. FN:s generalförsamling har vid tre tillfällen, mars 2022oktober 2022 och februari 2023, med stor majoritet, fördömt Rysslands agerande i Ukraina.

Ny migrationspolitik på gång – fyra EU-åtgärder som sannolikt väntar

Den politiska önskelistan ligger klar för tuffare tag kring asyl och migration i EU, rapporterar TT/SvD,  Än så länge är det dock långt till några gemensamma asylcentraler utanför EU. Däremot går det tydligt att se vilka andra nya åtgärder, i fyra steg, som är på gång: effektivare utvisningar, mer pengar till tredjeland för lokal migrationshantering, uppdaterad lista på "säkra länder" att utvisa till och EU-pengar till gränsskydd och stängsel.

Korruption i Ukraina tvingar fram avgångar

Ukrainas riksåklagare Andrij Kostin avgår, rapporterar TT/GP. Anledningen är en storskalig korruptionshärva som innebar att regeringstjänstemän slapp göra värnplikt med hjälp av falska invaliditetsintyg.
President Zelenskyj säger att mycket återstår i kampen mot korruptionen.

Zelenskyj-rådgivare: EU måste agera på hotet från Nordkorea

Zelenskyjs närmaste rådgivare Mychailo Podoljak vill att Europa agerar på rapporterna om att nordkoreanska soldater förbereds för att strida på Rysslands sida i kriget mot Ukraina, rapporterar Ekot. Han anser att det är märkligt att EU, trots sin ekonomiska styrka jämfört med Ryssland och Nordkorea, är långsammare med militära investeringar. Samtidigt väcker rapporterna frågan om det kan vara aktuellt att sätta in europeiska trupper till Ukraina för att stärka landets försvar, något Podoljak tror inte kommer att hända.

EU-miljoner ska hjälpa uppsagda i Belgien

På tisdagen godkände EU-parlamentet ett EU-stöd på drygt 30 miljoner kronor till  365 arbetare i detaljhandelskedjan Match-Smatch som förlorat jobbet. Pengarna ska finansiera vidareutbildning, samt rådgivning och hjälp att söka jobb. Beslutet stöddes av  601 ledamöter mot 47 ledamöter som röstade nej.  Fyra svenska partier röstade nej: SD, KD, L och C. Övriga svenska partier stödde förslaget.

Sedan 2007 har EU-fonden EGF anslagit nära 8 miljarder kronor i 180 fall, för 169 000 personer i 20 medlemsländer.

Erdogan möter Putin i Ryssland: ”En kontroversiell fråga”

Turkiets auktoritära president Erdogan möter Rysslands diktator under onsdagen. Träffen mellan Turkiet och Ryssland sker mitt under brinnande krig i Ukraina.

– Det här är en kontroversiell fråga, säger SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén.

Norge vill införa 15-årsgräns för sociala medier

Norska regeringen vill införa en åldersgräns på 15 år för att få använda sociala medier.
– Det sänder en ganska stark signal, säger statsminister Jonas Gahr Støre.

Så vill forskare förbättra botten i Östersjön – med hjälp av vindkraft

Att använda ström från havsbaserad vindkraft för att tillverka vätgas är ett sätt att ta till vara energin, utan att man behöver dra elledningar till land. Syrgas är en biprodukt, rapporterar Ekot. Stora delar av Östersjöns botten är syrefattig, vilket påverkar djurlivet negativt. Forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet vill nu i en pilotstudie prova att pumpa ner syrgasen som mikrobubblor, för att se om det kan gynna fisk och bottenlevande djur.

Notiser 22 oktober

Skarp kritik mot beslut om ökade fiskekvoter i Östersjön

EU:s fiskeministrar har beslutat att fördubbla kvoten för sill och strömming i centrala Östersjön nästa år, trots varningar från forskare. Beslutet möter hård kritik från flera håll.

– Det är en skandal, sade EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP) till SVT.

Lövin menar att ministerrådet bryter mot EU:s lagstiftning om hållbara fiskbestånd och ifrågasätter att man inte följt försiktighetsprincipen.

Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kritiseras för att ha misslyckats med att minska kvoterna. Centerpartiets Emma Wiesner kallar beslutet en "dödsdom för Östersjön". Trots att regeringen förespråkat begränsat fiske, röstade Sverige ja till förslaget. Även strömmingsfisket i Bottenhavet och Bottenviken ökar med 21 procent. Kritiker menar att beslutet riskerar fiskbeståndens framtid i Östersjön, där torsken redan nästan kollapsat.

Landsbygdsminister Peter Kullgren säger till Ekot att han har haft ambitionen att man skulle ha så låga kvoter som möjligt, men att det stod ganska tidigt klart att det inte skulle bli så, eftersom andra länder ville se högre kvoter.

– Vi har tryckt ner det, och det är klart att det är bra, men Sverige ville egentligen gå ännu längre, sade Kullgren.

Näringslivet om ambitiös klimatpolitik: Viktigt att Sverige orkar hålla fanan högt

Sveriges största gröna industrisatsning, Northvolt, är i kris. Samtidigt möter klimatpolitiken ett motstånd i EU. Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke ser dock ingen ”grön bubbla” och är oroad över planerna på att riva upp ambitiösa mål.

– Jag tror att det är viktigt att Sverige orkar hålla fanan högt, säger han i en intervju med DN.

Konsekvent och ambitiös klimatpolitik, påpekar han, ligger helt i linje med de svenska företagens kommersiella intressen.

Svenska ministern: Strikta villkor för samtal med Putin

När Tysklands förbundskansler, socialdemokraten Olaf Scholz, i förra veckan öppnade för fredssamtal med Rysslands diktator Vladimir Putin talades det om en ”ändrad retorik”. Nu menar den svenska utrikesministern att det kan vara rätt med samtal – men bara på strikta villkor, rapporterar SvD. Att det är Ukraina som ska diktera villkoren för fred är helt avgörande.

EU-parlamentet godkänner miljardlån till Ukraina

EU-parlamentet röstade på tisdagen ja till ett stort lån till Ukraina. Lånet kan bli upp till 35 miljarder euro. Pengarna ska hjälpa Ukraina med akuta ekonomiska behov som uppstått på grund av Rysslands angrepp. 518 ledamöter, däribland alla närvarande svenska parlamentariker, röstade för lånet medan 56 röstade emot. Lånet är en del av ett större stödpaket från G7-länderna. För att få lånet måste Ukraina följa vissa regler om demokrati och mänskliga rättigheter. Lånet ska dock betalas tillbaka med hjälp av pengar från ryska tillgångar som frysts i EU. Karin Karlsbro (L), svensk ledamot i EU-parlamentet och huvudansvarig för att lotsa frågan i församlingen, sade: 

– Ukraina kämpar inte bara för sin egen frihet, utan för att försvara allas vår demokrati. Ryssland måste betala för att ha angripit ukrainare och förstört landets infrastruktur. 

Lånet väntas snart bli godkänt av EU:s medlemsländer och kan då börja betalas ut.

Nya EU-regler för effektivare och grönare flygtrafik

EU-parlamentet godkände på tisdagen nya regler för att förbättra hanteringen av europeiskt luftrum. De nya reglerna ska göra flygtrafiken mer effektiv och miljövänlig genom bindande mål och incitament. En oberoende rådgivande nämnd ska hjälpa till med genomförandet.

Parlamentet har också säkrat en bestämmelse om att kommissionen ska undersöka hur avgifter för luftrumsanvändare kan uppmuntra till mer miljövänligt flygande.

– I dag är Europas luftrum som ett stort pussel där varje land har sin egen bit, men tyvärr passar inte alla bitar ihop. De nya reglerna kommer att göra flyget säkrare, mer punktligt och mer klimatvänligt, sade Johan Danielsson (S), en av två huvudansvariga EU-parlamentariker, i ett uttalande

Medlemsländerna har redan godkänt sin del av uppgörelsen. De nya reglerna träder i kraft 20 dagar efter publicering i EU:s officiella tidning.

För 14:e året: EU-parlamentet nekar medlemsländerna ansvarsfrihet – en principsak

EU-parlamentet har för 14:e året i rad vägrat att godkänna Europeiska rådets och ministerrådets hantering av EU:s budget. Beslutet togs genom handuppräckning på tisdagen. I medföljande en resolution, som antogs med stor majoritet, uttrycker parlamentsledamöterna besvikelse över rådets bristande samarbetsvilja. De menar att detta undergräver den demokratiska kontrollen av EU:s budget och minskar medborgarnas förtroende för unionens öppenhet. 

– När man inte får ansvarsfrihet i den lokala schackklubben eller idrottsföreningen så blir man sällan omvald. I rådet fortsätter dock allt som förut. För Vänsterpartiet är det en principsak. När skattemedel används så ska det vara öppna böcker och det ska gå att granska hur pengarna används. Det gick inte ministerrådet med på och då blir det ingen ansvarsfrihet, säger föredragande Jonas Sjöstedt (V) i ett uttalande till Europaportalen.

Italien stärker migrantavtal med ny lag – vill motverka dom

Italiens regering har godkänt en ny lag för att rädda det omdiskuterade migrantavtalet med Albanien, skriver TT/GP. Lagen ger Italien rätt att snabbt hantera asylansökningar och bestämma vilka länder utanför EU som är säkra. Detta sker efter att en domstol i fredags bestämt att tolv migranter ska flyttas tillbaka till Italien från Albanien för asylprövning. Enligt avtalet från november förra året ska migranter som räddas av italienska fartyg föras till Albanien i väntan på asylbeslut. Premiärminister Giorgia Melonis regering vill med den nya lagen motverka rättsliga hinder för avtalet. Detta efter att EU-domstolen nyligen sagt att delar av länder utanför EU inte kan räknas som säkra om inte hela landet anses säkert.

MP kritiskt mot statsministerns stöd till Polens asylhantering

Nu får statsminister Ulf Kristersson kritik från Miljöpartiet för sitt stöd till Polens asylhantering. I Polen vill regeringspartiet skicka tillbaka människor som kommer till Polen från Belarus, utan att de får möjlighet att söka asyl.

– Det är djupt problematiskt att flera EU-ledare är beredda att kasta asylrätten över bord och bryta mot internationella lagar och konventioner, säger Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen, enligt Ekot.

Ukrainas befolkning har minskat med tio miljoner

Ukrainas befolkning har minskat med tio miljoner människor sedan Rysslands fullskaliga invasion startade 2022. Det visar en ny rapport från FN, uppger Ekot. Orsakerna sägs vara att stora folkmängder lämnat landet under kriget, samtidigt som antalet födslar gått i botten.

S vill se EU-undantag för allmännyttan

Johan Danielsson (S), tidigare bostadsminister och nu EU-parlamentariker, kräver att Sveriges allmännyttiga bostadsmodell undantas från EU:s regler om statsstöd. Han menar att detta är nödvändigt för att tackla bostadsbristen i storstäderna. – Vi har en bostadsbrist som gör att vanligt folk prisas ut från våra storstäder, sade Danielsson, enligt TT/TV4. Med en ny EU-kommissionär för bostadsfrågor ser Danielsson en chans att agera. Han anklagar den svenska regeringen för att gömma sig bakom EU-regler för att slippa hantera bostadskrisen. Johan Danielsson uppmanar till aktivt arbete för att utnyttja möjligheten som ges i och med att en översyn av statsstödsreglerna ingår i den nya bostadskommissionärens uppdrag.

Ryska styrkor närmar sig Pokrovsk

Ryssland fortsätter att avancera mot den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i Donetskregionen, rapporterar Ekot. Samtidigt är flera tusen civila kvar i staden.

EU-valsanalys: Moderaterna vill locka fler kvinnor och storstadsväljare

Moderaterna har svårt att attrahera kvinnor och väljare i storstäderna, enligt partiets analys av EU-valet. Trots en liten ökning till 17,5 procent jämfört med 2019, menar partiet att det krävs förändringar för att vinna dessa gruppers förtroende, uppger TT/GP. Partiet anser att många kan hålla med om deras politik, men att bilden av partiet är ett problem. De vill därför ändra hur de kommunicerar och fokusera mer på klimat- och miljöfrågor än kärnkraft.

Kristdemokrat får uppdrag att bilda regering i Österrike – koalition väntar

Österrikes president Alexander Van der Bellen har gett avgående regeringschef Karl Nehammer, ledare för det kristdemokratisk Folkpartiet (ÖVP), uppdraget att bilda ny regering, skriver Reuters. Högernationalistiska Frihetspartiets ledare, Herbert Kickl, vars parti blev störst i valet med 29 procent av rösterna, har uttryckt önskan om att bli förbundskansler, men saknar majoritet då andra partier vägrar samarbeta med honom. Presidenten menar att största partiet inte automatiskt får rätt att bilda regering och Nehammer uppmanas nu att förhandla med socialdemokratiska SPÖ. Tillsammans skulle de ha en knapp majoritet, men många tror att ett tredje parti behövs för en stabil regering.

Slutresutat från Moldaviens EU-omröstning – ja-sidan vann knappt

När 100 procent av de närmare 1,5 miljoner rösterna räknats i Moldaviens folkomröstning om att införa EU-skrivningar i landets författning vann ja-sidan med 50,4 procent mot nej-sidans 49,6. Starkast stöd för ja-sidan fanns bland 236 000 moldavier i utlandet där motsvarande 77 procent av dem stödde förslaget. Valdeltagandet blev 51,7 procent och betydligt fler kvinnor än män röstade, 54,6 procent mot 45,5 procent.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
Annons KOMM
Fackliga Brysselkontoret