Ungern vill skjuta upp beslutet om ett stort stödlån till Ukraina tills efter det amerikanska presidentvalet, rapporterar Reuters. Lånet på 50 miljarder dollar planeras av G7-länderna och EU. Men för att USA ska bidra med sin del vill de att EU ändrar hur ofta sanktionerna mot Ryssland förnyas från dagens sex månader till tre år.

– Vi anser att frågan om förlängning av sanktionerna mot Ryssland bör avgöras efter valet i USA. Vi måste se i vilken riktning den framtida amerikanska administrationen går i denna fråga, sade Ungerns finansminister Mihály Varga.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tycker att Ungerns agerande är "bedrövligt" men hoppas att landet till slut backar.

– Det gäller att sätta ännu hårdare tryck på Ungern, det har vi gjort förr, i olika frågor där de har fått ge sig till slut. Det här är en sådan fråga de behöver ge sig, därför att Ukraina behöver de här pengarna, vi andra [EU-länder] är helt överens om det, sade Svantesson inför ett möte med sina finansministerkollegor från övriga medlemsländer på tisdagen.

Slovakiens premiärminister Robert Fico har uttryckt stöd för Ukrainas EU-medlemskap, men förväntar sig att Kiev ska upprätthålla gasleveranserna även efter att det nuvarande transitavtalet för rysk gas löper ut i december. – Vi stödjer villkorslöst Ukrainas medlemskap i EU, sade Fico till sin ukrainska motsvarighet Denys Sjmyhal under ett gemensamt regeringsmöte nära Uzjhorod på måndagen, rapporterar Bloomberg. Slovakien och Österrike är de främsta kunderna för den ryska gas som fortfarande flödar via Ukraina. Både Kiev och Moskva har sagt sig vara villiga att hitta en lösning, möjligen genom att byta ut rysk gas mot gas från Azerbajdzjan.

Tysklands ekonomiministerium planerar att sänka sin prognos för landets ekonomiska tillväxt 2024. Enligt tidningen Süddeutsche Zeitung väntas Europas största ekonomi krympa med 0,2 procent i år. Detta är en nedgradering från den tidigare prognosen på 0,3 procents tillväxt. Ministeriet förutspår dock en återhämtning med 1,1 procents tillväxt 2025 och 1,6 procent 2026. Detta bygger på att regeringens åtgärder för att stimulera ekonomin genomförs fullt ut.

En exklusiv, splitterny rysk stridsdrönare har skjutits ner över ukrainskt territorium i Kostiantynivka i Donetskregionen, uppger ryska och ukrainska militära bloggar, enligt TT/SvD. Den är mycket större än andra drönare och ska kunna bära upp till två ton vapen, och enligt vad som är känt finns än så länge bara ett fåtal prototyper.

Maltas kontroversiella program för att sälja medborgarskap till förmögna utlänningar, så kallade gyllene pass, kan vara förenligt med EU-lag, enligt ett utlåtande från EU-domstolens generaladvokat Anthony Collins, rapporterar Bloomberg. Programmet, som kräver en donation på minst 600 000 euro och fastighetsköp, har kritiserats av EU-kommissionen för att öka risken för penningtvätt och säkerhetshot. Collins menar att kommissionen inte kunnat bevisa att EU-lag kräver en genuin koppling mellan en medlemsstat och den som ansöker om pass. Han anser att det är upp till medlemsländerna själva att bestämma vem som får bli medborgare. Utlåtandet är vägledande, men inte avgörande, för domstolens slutgiltiga dom som väntas om några månader. Fallet kan bli prejudicerande för liknande program i andra EU-länder.

Turkiets inflation har för första gången på över ett år sjunkit under 50 procent. Detta visar att president Recep Tayyip Erdoğans nya ekonomiska program börjar ge resultat, skriver FT. I september steg konsumentpriserna med 49 procent jämfört med samma månad förra året, vilket är den lägsta ökningen sedan juli 2023.

Turkiet har infört stränga åtgärder som höjda räntor och skatter för att få bukt med de skenande priserna. Centralbanken har höjt sin styrränta med över 40 procentenheter sedan juni förra året.

Trots framstegen anser experter att turkiska beslutsfattare har en lång väg kvar innan ekonomin är stabil. Det finns också oro för hur länge Erdoğan kommer att hålla fast vid det nya programmet, som har minskat hans popularitet.