Moldavisk polis varnar för att Rysslandsvänliga grupper försöker påverka landets kommande presidentval, rapporterar Reuters. Enligt polischefen Viorel Cernăuţeanu har över 130 000 moldavier mutats för att rösta mot EU-närmande och för Rysslandsvänliga kandidater.

– Vi står inför ett utbrett fenomen av finansiering och korruption som syftar till att störa valprocessen i Moldavien, sade Cernăuţeanu. Valet den 20 oktober ses som ett test för sittande president Maia Sandus EU-vänliga politik. Samtidigt hålls en folkomröstning om Moldaviens möjlighet att gå med i EU.

Turkiets inflation har för första gången på över ett år sjunkit under 50 procent. Detta visar att president Recep Tayyip Erdoğans nya ekonomiska program börjar ge resultat, skriver FT. I september steg konsumentpriserna med 49 procent jämfört med samma månad förra året, vilket är den lägsta ökningen sedan juli 2023.

Turkiet har infört stränga åtgärder som höjda räntor och skatter för att få bukt med de skenande priserna. Centralbanken har höjt sin styrränta med över 40 procentenheter sedan juni förra året.

Trots framstegen anser experter att turkiska beslutsfattare har en lång väg kvar innan ekonomin är stabil. Det finns också oro för hur länge Erdoğan kommer att hålla fast vid det nya programmet, som har minskat hans popularitet.

Rysslands president Putins förslag om ändringar den ryska kärnvapendoktrinen väcker reaktioner i Ukraina.

– Ryssland har inget annat att komma med än sina tomma hot om kärnvapen, de gör allt för att skrämma väst, säger den ukrainske statsvetaren Ihor Reiterovych i Kiev till Ekot.

Enligt Putins förslag ska Ryssland framöver kunna använda kärnvapen mot länder som inte har det – om angriparlandet får aktiv hjälp från en annan kärnvapenmakt.

Minst åtta personer har skadats efter att ett bostadshus träffats av rysk beskjutning mot staden Charkiv i Ukraina natten mot torsdag, uppger regionens guvernör Oleh Synjehubov i ett inlägg på Telegram, enligt TT/SvD.

EU-kommissionen beslutade i dag torsdag att stämma Ungern i EU-domstolen. Anledningen är en ny ungersk lag som EU anser bryter mot unionens regler. Genom lagen har myndigheterna skapat ett särskilt kontor som ska undersöka utländsk påverkan på val och landets suveränitet. EU menar att lagen kränker grundläggande rättigheter och friheter så som rätten till privatliv, yttrandefrihet och föreningsfrihet.

"Kontorets breda befogenheter kommer att påverka många personer och organisationer på ett oproportionerligt sätt", anser EU-kommissionen.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffades på onsdagen i Bryssel för att förbättra relationerna efter brexit. De har kommit överens om att hålla årliga toppmöten från och med 2025.

Starmer sade att de ska samarbeta mer kring tillväxt, klimatfrågor, energisäkerhet och olaglig invandring. Han betonade dock att Storbritannien inte kommer att återgå till fri rörlighet, tullunionen eller den inre marknaden.

von der Leyen välkomnade samarbetet: – I dessa osäkra tider måste likasinnade partners som vi samarbeta närmare, sade hon, enligt FT.

Båda sidor varnar för snabba resultat efter fyra år av spända relationer. EU vill se att Storbritannien följer handelsavtalen, särskilt gällande Nordirland. Starmer ska träffa von der Leyen igen innan årets slut.

EU-ländernas försök att skapa en egen batteriindustri för att minska beroende från Kina går trögt, det visar inte minst det som har hänt vid Northvolts i Skellefteå. Enligt DN ska en av orsakerna till förseningarna finnas i att tillverkningsutrustningen av batterierna, som inhandlats från ett kinesiskt företag kopplat till landets regim, haft så stora tekniska och dokumentmässiga brister att det fördröjt produktionen.