Debatt: Fem krav på nästa regerings EU-politik

Efter riksdagsvalet är det dags att rikta blicken mot Bryssel. När regeringsförhandlingarna pågår på hemmaplan sker minst lika intensiva, och för Sveriges del lika avgörande, förhandlingar i Bryssel. Sverige behöver därför skyndsamt sätta på sig ledartröjan i förhandlingarna och driva på för friare handel, färre hinder och regler som fungerar även för de minsta företagen.

Många slår dövörat till så fort EU-politik nämns. Men vad som sker inom EU är helt avgörande för vårt lands utveckling. En stor del av Sveriges lagstiftning kommer från EU och närmare tre fjärdedelar av den svenska varuexporten går till andra europeiska länder. Vårt välstånd är därmed helt beroende av en välfungerande EU-politik. 

Sveriges nästa regering ska inte bara styra landet, utan också företräda oss när EU beslutar om regler som påverkar svenska företags vardag och möjligheter att växa. Det gäller allt från vad företagen får sälja och hur varor ska märkas till rapporteringskrav, offentlig upphandling och handel över gränserna. EU-politik är alltså inte utrikespolitik där vi kan sätta oss i baksätet och avvakta, utan det är i högsta grad inhemsk näringspolitik som direkt påverkar jobb, investeringar och tillväxt här hemma. 

I förra veckan lovade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen en starkare inre marknad och enklare regler för företagen. Men löften förändrar inte svenska företags vardag av sig själva. Förslagen ska först förhandlas, beslutas och genomföras. I skrivande stund pågår flera centrala EU-förhandlingar på dessa områden. Sverige har därför inte råd att stå vid sidlinjen och vara passiva, utan behöver vara en aktiv kraft när reglerna för Europas företag nu förhandlas.

Den nya regeringen bör gå in i EU-förhandlingarna med fem tydliga prioriteringar:

1. Utforma regler för de minsta företagen. EU-lagstiftning ska utformas och prövas med de allra minsta företagens verklighet som utgångspunkt. Om ett nytt krav förutsätter en jurist, ett nytt IT-system eller extern expertis är risken stor att mindre företag stängs ute.
2. Gör den inre marknaden till en verklig hemmamarknad. Ett svenskt företag ska inte möta 27 administrativa varianter för att sälja samma vara eller tjänst. Handelshinder ska bort, tjänstemarknaden öppnas och Sverige bör som regel genomföra EU-direktiv på miniminivå.
3. Digitalisera med förnuft. Företag ska kunna sköta ärenden över gränserna digitalt, genom en kontaktpunkt och utan att lämna samma uppgift flera gånger. Nya digitala system, som produktpass och företagsplånböcker, måste därtill utformas enkla, säkra och möjliga att använda utan stora investeringar.
4. Värna fri konkurrens och öppna marknader. Europas tillväxtproblem löses inte med större budgetar, fler riktade stöd eller protektionism. EU bör i stället fördjupa kapitalmarknaden, sluta fler frihandelsavtal och ge företag bättre möjligheter att växa.
5. Minska regelbördan. För att EU ska nå sitt mål om minskad regelbörda krävs ett systematiskt arbete för färre rapporteringskrav, lägre kostnader och mindre tid framför myndighetsportaler. Nya lagar måste utformas proportionerliga, teknikneutrala och bördan får inte vältras över på mindre underleverantörer.

Von der Leyen har pekat ut riktningen för EU. Nu behöver Sveriges politiker välja om de ska nöja sig med att bara följa EU-förhandlingarna och låta andra länder bestämma, eller vara med och leda arbetet för att utforma reglerna. För svenska företag är skillnaden högst konkret: ska vi ha ett EU som administrerar sin tillbakagång eller ett EU som ger företag utrymme att växa? 

Olivia Karlsson
Näringspolitisk expert på Företagarna