FN:s flyktingorgan UNHCR avvisar den svenska regeringens bild av att organets riktlinjer sätter stopp för utvisning av flyktingar som begått grova brott. Det rapporterar Politico på tisdagen.

Migrationsminister Johan Forssell (M) aviserade tidigare i veckan att Sverige vill ändra internationella konventioner för att lättare kunna utvisa dömda brottslingar. Enligt Forssell försvårar UNHCR:s nuvarande vägledning utvisning även vid allvarliga sexualbrott, något regeringen vill ersätta med striktare regler.

Men enligt UNHCR tillåter flyktingkonventionen från 1951 redan stater att utvisa personer som dömts för brott som våldtäkt och mord.

– När en flykting har dömts för ett särskilt allvarligt brott och utgör en fara för samhället är stater till och med tillåtna att häva skyddet mot avvisning enligt internationell flyktingrätt, sade Christine Pirovolakis, talesperson för UNHCR, till Politico.

Hon betonade att riktlinjerna inte motsätter sig utvisning, men att beslut måste fattas utifrån det enskilda fallet och rättssäkerhet, snarare än genom automatik kopplad till specifika brott.

Frankrikes president Emmanuel Macron varnar EU för att konflikterna med USA om handel och teknik inte är över, enligt Financial Times. Inför veckans toppmöte om konkurrenskraft uppmanar han till en "ekonomisk revolution" för att möta hot från både ett "öppet anti-europeiskt" USA och en "kinesisk tsunami" av varor. Macron förespråkar en "köp europeiskt"-policy och gemensamma investeringar för att göra EU till en global ekonomisk makt, då han menar att varken USA eller Kina längre följer globala handelsregler.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommer att föreslå en lista på eftergifter som unionen ska kräva av Ryssland för att godkänna ett fredsavtal i Ukraina. Det sade hon på tisdagen i Bryssel, rapporterar Reuters. Enligt Kallas är syftet att flytta pressen från Ukraina till Ryssland. Hon framhöll att EU är en nödvändig part i en uppgörelse och därmed har rätt att ställa egna villkor.

– Vi bör ställa villkoren på ryssarna, inte på ukrainarna som redan har pressats mycket, sade Kallas.

Rysslands kraftigt ökade förluster minskar sannolikheten för ett militärt genombrott i Ukraina. Det skriver Financial Times med hänvisning till europeiska och ukrainska källor. President Zelenskyj uppgav i förra veckan att 30 000–35 000 ryska soldater dödas eller skadas allvarligt varje månad. Enligt analytiker tär förlusterna på rekryteringen och tvingar Moskva att i högre grad använda kriminella och pressa värnpliktiga att teckna kontrakt. Totalt uppges minst 325 000 ryska soldater ha dödats under kriget – fem gånger fler än i alla ryska och sovjetiska krig sammanlagt sedan andra världskriget och minst dubbelt så många som Ukrainas förluster på slagfältet.

EU-parlamentet röstade på tisdagen för nya regler som ska påskynda asylprocessen. En gemensam EU-lista över säkra ursprungsländer införs, vilket möjliggör snabbare handläggning för sökande från dessa. Listan omfattar initialt Bangladesh, Colombia, Egypten, Kosovo, Indien, Marocko och Tunisien. Reglerna definierar också villkoren för att avvisa en ansökan med hänvisning till ett "säkert tredjeland". Förslagen måste nu formellt antas av ministerrådet. Av de svenska EU-parlamentarikerna röstade S, M, SD, KD för medan MP och V röstade mot. L och C lade ned sina röster.

Rysslands intäkter från olja och gas har rasat till den lägsta nivån sedan pandemin, rapporterar AP. Orsaken är skärpta sanktioner från USA och EU, bland annat mot den "skuggflotta" av tankfartyg som kringgår restriktioner, samt press på Indien att minska sin import. Kreml tvingas nu höja skatter och låna pengar för att täcka budgethålet, vilket anstränger krigsekonomin. Trycket kan på sikt tvinga Ryssland att minska intensiteten i kriget, enligt bedömare.

Sverige gav på måndagen 60 miljoner kronor till Ukrainas vård och omsorg , enligt Ekot. Stödet ska hjälpa landet akut och samtidigt stödja dess EU-närmande.

– Allt detta syftar till att hjälpa Ukraina här och nu, i kris och krig, men också bidra till Ukrainas framtida EU-närmande, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

El- och värmeförsörjningen håller på att återställas i Ukrainas huvudstad Kiev, rapporterar Sveriges Radio. Situationen har varit ansträngd för invånarna i stadsdelen Trojesjtjyna har folk i veckor levt utan el, värme och vatten och fortfarande står 1400 flerfamiljshus i Kiev utan värme.

EU-parlamentet röstade på tisdagen för ett bindande mål om 90 procents nettominskning av utsläppen till 2040, jämfört med 1990. Omröstningen är en formell bekräftelse av en tidigare uppgörelse med EU-länderna i ministerrådet. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för klimatmålet förutom Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som röstade emot.

Notiser är uppdaterad med att även KD:s ledamot röstade nej.

Ledande företrädare för tyska extremhögerpartiet AfD anklagas för att ha anställt varandras familjemedlemmar med skattemedel för att kringgå gällande regler, rapporterar Financial Times. Härvan är känslig då AfD går starkt inför delstatsvalet i Sachsen-Anhalt i september. Partiets ledare Tino Chrupalla medgav i söndags att det "lämnar en dålig eftersmak", men sade att inga formella regler hade brutits.

EU-kommissionen har gett Norrlandsströmming status som skyddad ursprungsbeteckning. Märkningen garanterar att fisken är fångad i Bottenhavet eller Bottenviken och har unika, platsspecifika egenskaper. Andra svenska livsmedel på EU-listan är bland annat Skedvi bröd, Kalix löjrom, spettkaka och polkagrisar från Gränna.

Ungerns nya oppositionsparti Tisza vill införa euron och åter förankra landet i EU och Nato. Det framgår av partiets valprogram som publicerades i lördags, skriver Reuters. Partiet, som leds av EU-parlamentarikern Péter Magyar, lovar även att bekämpa korruption för att frigöra frysta EU-medel, återställa den rättsstat som underminerats av den nuvarande premiärministern och se över det ryskbyggda kärnkraftverket Paks 2. Tisza ses som den största utmanaren mot premiärminister Viktor Orbáns Fidesz sedan 2010, men opinionsläget inför valet i april är osäkert.

EU-kommissionen återupplivar de gamla planerna på en gemensam insättningsgaranti för att stärka unionens banker, skriver Financial Times. Ett tidigare försök att skapa systemet, som ska skydda besparingar upp till 100 000 €, misslyckades efter motstånd från bland annat Tyskland. Genom en ny konsultation under de närmaste veckorna hoppas kommissionen hitta en väg framåt för att bryta det politiska dödläget och uppmuntra till fler bankfusioner över gränserna inom EU.

EU-kommissionen antog på måndagen ett förbud mot att förstöra osålda kläder, skor och accessoarer.

Varje år genererar avfallet utsläpp på 5,6 miljoner ton koldioxid, nästan lika mycket som Sveriges totala nettoutsläpp under 2021. De nya reglerna är en del av EU:s ekodesignförordning och ska minska svinnet.

Förbudet träder i kraft för stora företag i juli 2026 och för medelstora företag 2030. Vissa undantag medges, till exempel av säkerhetsskäl.

Ukraina ska öppna tio vapenexportcenter i Europa under 2026, meddelade president Volodymyr Zelenskyj i söndags. Enligt The Kyiv Independent ska centren, som bland annat planeras för Nordeuropa och Baltikum, sälja överskottsmateriel för att finansiera försvaret. Parallellt inleds produktion av ukrainska drönare i Tyskland och Storbritannien.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš stödjer ett förbud mot sociala medier för barn under 15 år. Det sade han på söndagen, rapporterar tjeckisk radio.

– Vi måste skydda våra barn, sade Babiš.

Utspelet följer en europeisk trend där Frankrike godkänt ett liknande förslag och EU-parlamentet uppmanat till restriktioner.

För första gången på nästan ett decennium har Frankrike ett handelsunderskott för jordbruksråvaror. Underskottet för 2025 var 300 miljoner euro, enligt siffror från franska tullen som Financial Times rapporterade om i fredags. Orsakerna är dels en svag veteskörd och höga importpriser, dels mer långsiktiga problem med minskad konkurrenskraft. Nyheten kommer samtidigt som franska bönder protesterar mot EU-regler och handelsavtal som Mercosur, som de menar slår ut dem i den globala konkurrensen.

Socialdemokraten António José Seguro ser ut att vinna en jordskredsseger i söndagens presidentval i Portugal, rapporterar Reuters. Enligt vallokalsundersökningar fick han 67–73 procent av rösterna. Motkandidaten André Ventura från ytterhögerpartiet Chega får ett stöd på 27–33 procent, vilket är mer än partiet fick i parlamentsvalet året innan. Presidentposten i Portugal är till stor del ceremoniell men ger makt att bland annat upplösa parlamentet.

Rysk exilopposition tar plats i en ny dialogplattform inom Europarådets parlamentariska församling, enligt Sveriges Radio Ekot. Plattformen ska ge en mer formell väg för samtal med ryska demokratiska krafter efter att Ryssland uteslöts i samband med invasionen av Ukraina.

– Det här är en viktig signal till Europa men också till det ryska samhället om att väst inte vill ha med Putin att göra, men med antikrigsryssar, med demokratiska krafter sade oppositionspolitikern Dmitrij Gudkov till Ekot.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni har gått till hårt angrepp mot vad hon kallar ”fiender till Italien”. Uttalandet på söndagen kom efter att vinter-OS första tävlingsdag i lördags präglats av misstänkt järnvägssabotage och våldsamma protester i Milano, skriver Financial Times. Sabotagehandlingar orsakade stora tågförseningar, medan protesterna ledde till sammandrabbningar med polis och att sex personer greps. Meloni menar att ”kriminella gäng” skadar Italiens anseende.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som har nära relationer med den ryske diktatorn Putin, kallade Ukraina för en fiende till Ungern under ett tal i lördags. Enligt Kyiv Independent gjordes uttalandet som en reaktion på Ukrainas krav att EU ska stoppa import av billig rysk energi för att pressa Ryssland till krigsavslut.
– Den som säger detta är en fiende till Ungern, alltså är Ukraina vår fiende, sade Orbán. Uttalandet kommer två månader före parlamentsvalet i Ungern och i ljuset av ett nytt EU-beslut att fasa ut rysk gas till 2027, ett beslut som Ungern har överklagat.

Siniša Karan, en nära allierad till den avsatte separatistledaren Milorad Dodik, utropade sig på söndagen till segrare i omvalet till presidentposten i den bosnienserbiska entiteten Republika Srpska. Detta rapporterar Reuters. Omvalet, som omfattade 136 valdistrikt, hölls efter oegentligheter i november. Karan avser att fortsätta Dodiks separatistiska politik. Oppositionen anklagar regeringspartiet för valfusk men har erkänt sig besegrad. Karans mandatperiod sträcker sig till det ordinarie valet i oktober.

En samtalsrunda mellan Ukraina och Ryssland avslutades på torsdagen i Förenade Arabemiraten med en fångutväxling, skriver DPA. Totalt frigavs 157 soldater från vardera sida. Nästa samtalsrunda, medlad av USA, väntas äga rum i USA. Territoriella krav förblir den största stötestenen i förhandlingarna.

Estlands president Alar Karis och Lettlands premiärminister Evika Siliņa vill att EU deltar direkt i diplomatin med Ryssland, rapporterar Ekot. Uttalandena har dock väckt kritik på hemmaplan.

EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M) hade en rad möten med Trump-nära organisationer och fossilindustrin medan han som ansvarig drev igenom försvagade klimatregler för företag. Det rapporterar Aftonbladet på torsdagen i en granskning med Der Spiegel. Kontakterna inkluderade oljebolaget Exxon Mobil och tankesmedjan Heritage Foundation. Aftonbladet återger tio frågor som Warborn och hans presskontakt har svarat på. Han har anmälts till EU-parlamentets etikkommitté för agerandet.

– Jag välkomnar att frågan prövas i enlighet med Europaparlamentets regelverk. Jag har varit fullständigt transparent med alla möten jag har tagit och de uppdrag jag innehar. Anmälan är därmed ogrundad och bör ses för vad den är: ett politiskt motiverat försök att misstänkliggöra mig säger, Jörgen Warborn i ett uttalande till Europaportalen.

USA:s utrikesdepartement planerar att finansiera högerorienterade tankesmedjor och organisationer i Europa. Syftet är att sprida "amerikanska värderingar" och motverka det man ser som "hot mot yttrandefriheten", rapporterar Financial Times. En högt uppsatt tjänsteman träffade företrädare i bland annat London, Paris och Bryssel i december. Insatsen, som är en del av USA:s 250-årsfirande, riktas mot EU:s rättsakt om digitala tjänster (DSA) och brittisk lagstiftning som Washington anser attackerar amerikanska intressen.

Regeringen har beslutat om en ny nationell strategi för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) inför 2030-talet, skriver Lantbruksnytt. Målet är att ge långsiktiga signaler för att stärka Sveriges livsmedelsproduktion och ge lantbrukare stabila villkor inför att en reformerad CAP träder i kraft 2028. 

– Vi behöver fortsätta stärka Sveriges försörjningsförmåga och framtidssäkra livsmedelsproduktionen, sade landsbygdsminister Peter Kullgren. 
Strategin ska bland annat stimulera ett aktivt jordbruk i hela landet och stärka företagens konkurrenskraft.

Frankrike och Kanada öppnar på fredag konsulat på Grönland för att visa sitt stöd för ön, rapporterar Yle. Öppningarna sker under ökat geopolitiskt intresse för Grönland, som är en autonom del av Danmark.

Intresset för regionen har bland annat tagit sig uttryck i att USA:s tidigare president Donald Trump har krävt att få köpa ön av amerikanska nationella säkerhetsskäl.

Tidöpartierna har på fredagen presenterat ett lagförslag för att tillåta ny kärnkraft längs hela Sveriges kust, TT/GP. Förslaget, som syftar till att underlätta investeringar, motiveras med reaktorernas behov av kylvatten. Även om det kommunala vetot blir kvar möter förslaget skarp kritik från Centerpartiet och Miljöpartiet. Ett slutgiltigt avtal om nya reaktorer måste få ett godkännande på EU-nivå.

EU-kommissionen investerar 347 miljoner euro och inför en ny uppsättning åtgärder för att skydda vitala undervattenskablar mot bland annat sabotage. Det meddelade EU-kommissionen på fredagen. Satsningen innefattar en förteckning över prioriterade projekt och en ny "verktygslåda" för att minska risker. Ett pilotprojekt för att snabbare kunna utföra reparationer kommer att fokusera på Östersjön, en region där fientliga handlingar mot denna typ av infrastruktur har ökat. Kablarna hanterar 99 procent av den globala internettrafiken.

Två miljöorganisationer stämmer EU-kommissionen för beslutet att ge en omstridd litiumgruva i Portugal status som "strategiskt projekt". Det meddelade organisationerna på torsdagen, skriver Financial Times. Enligt stämningsansökan till EU-domstolen har kommissionen ignorerat allvarliga miljörisker och säkerhetsbrister. Statusen som strategiskt projekt är en del av EU:s plan för att snabba på tillstånd och säkra tillgången på kritiska råmaterial som är avgörande för batteritillverkning i syfte att minska beroendet av Kina.

Norges ekobrottsmyndighet Økokrim har inlett en förundersökning mot den förre statsministern Thorbjørn Jagland för grov korruption, rapporterar NRK. Beskedet kom på torsdagen efter nya uppgifter från de så kallade Epstein-dokumenten. Misstankarna gäller otillbörliga förmåner under Jaglands tid som generalsekreterare för Europarådet och ordförande för Nobelkommittén. Norges regering har begärt att hans åtalsimmunitet från tiden i Europarådet ska hävas. Jagland nekar till anklagelserna via sin advokat.

Serbien ska köpa en del av sin gas via EU, uppger Sveriges Radio. Syftet är att möta EU:s krav på minskat energiberoende från Ryssland.

EU-kommissionen planerar att informellt involvera EU-parlamentet för att snabbt kunna tillämpa det omstridda handelsavtalet med Mercosur-länderna i Sydamerika, uppger Euractiv. Draget är ett försök att blidka parlamentet, som den 21 januari röstade för att låta EU-domstolen granska avtalet. Medan ministerrådet gett klartecken för en provisorisk tillämpning, bekräftar kommissionen nu att man vill samarbeta.

– Detta kommer att göras tillsammans med medlagstiftarna, sade jordbrukskommissionär Christophe Hansen på tisdagen.

EU-länderna har på onsdagen kommit överens om villkoren för ett nytt lånepaket till Ukraina på 90 miljarder euro för åren 2026 och 2027, skriver tyska nyhetsbyrån DPA. Av summan är 60 miljarder euro öronmärkta för försvarsutgifter. Efter en kompromiss får Ukraina köpa vapen utanför EU, som amerikanska Patriotsystem, endast om motsvarande produkter inte finns att tillgå i Europa. Förslaget måste nu godkännas av EU-parlamentet före en första utbetalning som väntas under andra kvartalet 2026.

EU-parlamentets handelsutskott återupptar arbetet med lagstiftning kopplad till handelsavtalet med USA från 2025. Beslutet fattades på onsdagen. Som ett nytt villkor har en klausul införts som gör det möjligt att dra in tullättnader om USA hotar EU:s eller enskilda medlemsstaters säkerhet och territoriella integritet. En omröstning i ansvarigt utskott kan nu ske den 24 februari, förutsatt att USA respekterar avtalets villkor.

Ungerns regering har via ett dekret beordrat domstolar att avsluta pågående stämningar från kommuner mot staten, skriver Financial Times. Beslutet, som publicerades på tisdagen, ses av kritiker som ett frontalangrepp på rättsstaten. Budapests borgmästare har anmält saken till EU-kommissionen. Draget är en eskalering i konflikten med EU, som redan har fryst miljardbelopp i euro till Ungern på grund av just rättsstatliga brister. 
– När detta sker så backar inte rättsstaten: den upphör, sade András Kádár fån människorättsgruppen Ungerska Helsingforskommittén.

Ryska och ukrainska sändebud inledde i onsdags USA-medlade samtal i Abu Dhabi om ett slut på kriget. Samtalen sker samtidigt som Ryssland fortsätter sina attacker, rapporterar AP. En attack med klustervapen mot en marknad i östra Ukraina dödade sju personer, vilket fick en regional ukrainsk chef att kalla ryskt tal om vapenvila – värdelöst. Kreml uppger att den militära kampanjen fortsätter tills Moskva får sina krav uppfyllda.

Emmanuel Macrons topprådgivare Emmanuel Bonne mötte i tisdags sin ryska motpart Jurij Usjakov i Moskva, skriver L'Express. Det diskreta besöket är ett franskt försök att behålla inflytande i Ukrainakonflikten samtidigt som USA medlar i separata samtal. Enligt president Macron förbereds en dialog med Ryssland öppet och i samråd med Frankrikes partnerländer.

Rysslands budgetunderskott för 2026 kan bli nästan tre gånger större än planerat. Det rapporterar Reuters och hänvisar till en regeringsnära källa. Orsaken är kraftigt sjunkande oljeintäkter, delvis på grund av minskade köp från Indien, samt högre utgifter än väntat. Enligt en prognos kan underskottet nå 4,4 % av BNP, jämfört med det officiella målet på 1,6 %.

Andrej Babiš regering i Tjeckien överlevde en misstroendeomröstning i parlamentet på onsdagen, rapporterar tjeckisk public service-radio. Bakgrunden är en kontrovers där utrikesminister Petr Macinka hotat presidenten angående en ministerutnämning. Röstsiffrorna blev 84 mot 99 för att fälla regeringen som därmed sitter kvar. Premiärminister Babiš var själv frånvarande och befann sig i Italien under omröstningen.

Inflationen i euroområdet sjönk till 1,7 procent i januari, från 2,0 procent i december. Det visar en preliminär uppskattning från EU:s statistikbyrå Eurostat. Nedgången drevs främst av sjunkande energipriser (–4,1 procent). Tjänstepriserna hade den högsta årstakten på 3,2 procent, medan matpriserna steg med 2,7 procent. Även den underliggande inflationen, rensad för bland annat energi och livsmedel, sjönk och landade på 2,2 procent.

Ryska spionsatelliter misstänks ha avlyssnat minst ett dussin europeiska nyckelsatelliter, skriver Financial Times. Enligt säkerhetskällor har farkosterna gjort riskfyllda närmanden för att fånga upp okrypterad styrdata, vilket kan ge Ryssland förmåga att manipulera eller slå ut dem. Aktiviteten har ökat de senaste tre åren. 
– Satellitnätverk är moderna samhällens akilleshäl. Den som attackerar dem kan lamslå hela nationer, sade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius i september.

EU-kommissionen kommenterade uppgifterna på onsdagen och bekräftade att det ryska sattelitspionaget har pågått under en längre tid. En talesperson sade att EU har medlen som krävs för att upptäcka och motverka avlyssning. För att försvara satelliterna planerar EU-kommissionen att tillsammans med medlemsländerna införa en europeisk rymdsköld. De flesta av EU:s satelliter är i kommersiellt bruk och därigenom okrypterade.

Förberedelser pågår på teknisk nivå för att återuppta direkta samtal mellan Europa och Moskva. Det sade Frankrikes president Emmanuel Macron på tisdagen, rapporterar nyhetsbyrån DPA. Enligt Macron behöver Europa egna kommunikationskanaler för att inte lämnas utanför förhandlingar. Samtidigt betonade han att Rysslands senaste attacker mot Ukraina inte visar på någon verklig förhandlingsvilja från rysk sida. Det senaste kända samtalet mellan Macron och Putin ägde rum i mitten av förra året.

Franska åklagare yrkar att ytterhögerledaren Marine Le Pen döms till fyra års fängelse för fusk med EU-medel. En fällande dom kan stoppa henne från att ställa upp i presidentvalet nästa år, skriver TT/GP. Målet gäller ett överklagande från Le Pens högerextrema parti Nationell samling av en dom från i fjol. Den innebar, utöver fängelse, ett femårigt förbud mot att kandidera i val. Dom i det pågående målet väntas senare i vår.

Ukraina har på onsdagen utfört robotattacker mot staden Belgorod i Ryssland, skriver Expressen. Enligt ryska telegramkonton har en serie explosioner inträffat och strömavbrott har drabbat delar av staden. Attackerna uppges ha orsakat allvarliga skador.

EU-rätten fick ett avgörande inflytande på delar av svensk arbetsrätt under 2025, där domstolsutslag snarare än ny lagstiftning drev utvecklingen. Det framgår av en analys i Lag & Avtal. Arbetsrättsforskarna Niklas Selberg och Erik Sjödin pekar på, förutom avgörandet kring minimilönedirektivet, även på svenska domar om felaktigt genomfört mödraskyddsdirektiv som gav lägre ersättning till gravida än vad EU-reglerna gav rätt till. För första gången dömdes staten till skadestånd för bristande implementering av EU-rätt på arbetsrättens område. Även 2025 års avtalsrörelse och mertidsersättningarna uppges ha präglats av EU-rätten.

Världsnaturfonden (WWF) har anmält Finlands nya jaktlag till EU-kommissionen, uppger Yle. Organisationen anser att lagen, som tillåter kvotjakt på björn, lodjur och utter, strider mot EU:s habitatdirektiv. Direktivet kräver en fallspecifik bedömning för jakt på strikt skyddade arter, vilket en generell kvotjakt kringgår. 

– Förfarandet gick fel eftersom man inte utvärderade de krav EU-lagen ställer, sade WWF Finlands juridiska rådgivare Raija-Leena Ojanen.  WWF hoppas nu att kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot Finland, en process som ytterst kan sluta med ett avgörande i EU-domstolen.

Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen varnade på måndagen för att USA fortfarande har som mål att ta kontroll över ön, trots att man backat från tidigare militära hot, rapporterar Reuters. Enligt Nielsen söker Washington nu andra "vägar till ägande och kontroll". USA:s agerande, som motiveras med säkerhetsläget i Arktis, har orsakat en diplomatisk kris och lett till trepartssamtal med Danmark och Grönland. Oron uppges även ha påverkat den grönländska befolkningens psykiska hälsa.

Tysklands regering anser att det högerextrema partiet AfD:s nya ungdomsorganisation, Generation Tyskland, har grundlagsfientliga drag, rapporterar Der Spiegel. Trots att förbundet skulle framstå som mindre radikalt än sin föregångare Unga alternativet (JA) ser inrikesministeriet en tydlig ideologisk och personell kontinuitet.

I ett svar till parlamentet hänvisas till uttalanden vid grundandemötet i november som uttryck för en etnisk syn på medborgarskap. Eftersom förbundet är en del av AfD är moderpartiet juridiskt ansvarigt. AfD:s förra ungdomsförbund JA upplöstes efter att ha klassats som extremistiskt.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz manar Europa att snabbt bli mer självständigt. Det sade han under ett tal hos tyska börsen på måndagen, rapporterar den tyska telegrambyrån DPA. Enligt Merz har en ny epok inletts, präglad av stormakter som utövar maktpolitik som föraktar regler. Europa måste nu bli kapabelt att försvara sig på egen hand, stärka sin konkurrenskraft och bli mer teknologiskt oberoende, menade han. Tyskland har en central roll i detta. – Transatlantiska relationer har förändrats. Men nostalgi hjälper oss inte.

USA:s president Donald Trump uppgav på tisdagen att ett handelsavtal slutits med Indien, skriver TT/GP. Enligt Trump, som meddelade nyheten på plattformen Truth Social, ska Indien sluta köpa rysk olja och i stället handla från USA. I utbyte sänker USA sina strafftullar från 25 till 18 procent. Indien ska även ta bort sina tullar mot USA och köpa amerikanska varor för 500 miljarder dollar. Beskedet kommer veckan efter att EU och Indien slöt ett stort handelsavtal.

Sverige och Danmark gör en gemensam beställning på luftvärnssystemet Tridon Mk2 till Ukraina för 2,6 miljarder kronor, rapporterar SVT Nyheter. Beskedet gavs av ländernas försvarsministrar på tisdagen. Paketet, som ska skydda kritisk infrastruktur, finansieras med 2,1 miljarder från Sverige och 500 miljoner från Danmark. 
– Det kan skjuta ner drönare, kryssningsrobotar och även helikoptrar, sade försvarsminister Pål Jonson (M). 
Systemen är redan i produktion och leverans väntas ske inom några månader.

Franska åklagare och Europol genomsökte på tisdagen X:s kontor i Paris efter larm om AI-genererat övergreppsmaterial, skriver Financial Times. Tillslaget är del av en preliminär utredning som även granskar plattformens algoritmer. EU har också inlett en formell utredning mot ägaren Elon Musks AI-företag xAI under lagen om digitala tjänster (DSA). Musk och X tidigare vd Linda Yaccarino har kallats till frivilliga förhör.

Grekland är mycket nära att införa ett förbud mot sociala medier för barn under 15 år. Det sade en högt uppsatt regeringskälla på tisdagen, rapporterar Reuters. Beskedet kommer samma dag som Spanien aviserade planer på en 16-årsgräns och en lag som gör plattformschefer personligt ansvariga för hatiskt innehåll.

Flera miljöorganisationer, däribland Världsnaturfonden, lanserade på måndagen en namninsamling i protest mot urvattnade miljölagar inom EU. Grupperna menar att EU-kommissionen nedmonterar befintlig lagstiftning under förevändning av "förenkling", uppger nyhetsbyrån DPA.

– Svaret på dagens ekologiska och ekonomiska utmaningar är inte mindre, utan mer klimat- och miljöskydd, sade Ska Keller från Världsnaturfonden.

En djup intern kris hotar att splittra det italienska högerextrema regeringspartiet Lega. Konflikten mellan partiledaren Matteo Salvini och hans kontroversielle vice, general Roberto Vannacci, exploderade i förra veckan, rapporterar Politico.

Vannacci, känd för att ha försvarat Mussolini, hotar att starta ett utbrytarparti. Detta blottlägger en maktkamp mellan partiets extremister och mer moderata krafter. En kollaps för Lega skulle på sikt kunna försvåra premiärminister Giorgia Melonis regeringsbygge.

Polska stridsflyg har gått upp i luften för att säkra och skydda landets luftrum. Beskedet kommer efter nya ryska attacker mot ukrainska städer, skriver TT/SvD. Enligt den polska militären har ytterligare stridsflyg mobiliserats i förebyggande syfte. I attackerna mot Ukraina har minst två personer skadats och flera höghus träffats i Kiev, uppger stadens militärledning.

EU-kommissionen inleder en djupgående granskning av den kinesiska vindkraftstillverkaren Goldwind. Anledningen är misstankar om att statliga subventioner från Kina snedvrider konkurrensen på EU:s inre marknad.

Granskningen sker på kommissionens eget initiativ enligt den nya förordningen om utländska subventioner. De misstänkta stöden inkluderar bidrag, skattelättnader och förmånliga lån som kan ha gett Goldwind en orättvis fördel vid försäljning av vindkraftverk inom unionen.

EU kommer sannolikt inte att säkra kritiska råmaterial till 2030, enligt Europeiska revisionsrätten i en rapport som publicerades på måndagen. Diversifieringen har gett få resultat trots 14 partnerskap, återvinningen släpar och inhemsk utvinning går långsamt.

– Utan kritiska råmaterial blir det ingen energiomställning, ingen ökad konkurrenskraft och inget strategiskt oberoende, sade Keit Pentus-Rosimannus, ansvarig revisor, i ett uttalande.

Frankrikes regering har fått igenom sin budget för 2026 efter att premiärminister Sébastien Lecornu på måndagen överlevt en misstroendeomröstning, uppger Financial Times. Budgeten forcerades igenom med en grundlagsparagraf efter att regeringen gett upp en höjning av pensionsåldern. Trots nedskärningar väntas underskottet 2026 bli cirka fem procent, långt över EU:s gräns på tre procent.

Ryssland har skiftat taktiskt fokus från energi till att attackera Ukrainas transportleder, sade president Volodymyr Zelenskyj på måndagen. Syftet är att terrorisera befolkningen och försvaga logistiken, uppger Financial Times. Attackerna mot järnvägar och vägar, som är avgörande för både civila och militären, har intensifierats den senaste tiden.

EU måste utvecklas till en federation för att undvika att medlemsländerna spelas ut mot varandra av Kina och USA. Det sade den före detta ECB-chefen Mario Draghi i ett tal i Belgien, rapporterar Financial Times. Enligt Draghi, som tidigare lett Italiens regering, är dagens modell med nationella veton för svag och gör unionen sårbar. Han efterlyser djupare integration inom försvar, industri och utrikespolitik, och menar att en förtrupp av villiga medlemsländer kan behöva gå före för att uppnå detta.

Den nya nederländska regeringen vill frånta Ungern och Slovakien rösträtten i ministerrådet och kraftigt fördjupa EU:s försvarssamarbete, framgår det av regeringsförklaringen mellan socialliberala D66, liberalkonservativa VVD och kristdemokratiska CDA.

Dokumentet skisserar en kravfylld linje där Nederländerna vill förenkla artikel 7-förfarandet för att snabbare kunna straffa länder som undergräver samarbetet. Ungern ska även mista rätten till EU-medel. Regeringen förespråkar ett "Europa i flera hastigheter" och vill avskaffa vetorätten (enhällighet) inom utrikes- och säkerhetspolitiken.

Försvarsambitionerna är höga. Man ställer sig positiva till europeiska försvarsinvesteringar med gemensamma lån. Dessutom föreslås en europeisk sanktionsmyndighet och ett gemensamt underrättelsesamarbete motsvarande det anglosaxiska "Five Eyes".

"Nederländerna vill spela en ledande och konstruktiv roll i rörelsen mot ett starkare och säkrare Europa" , heter det i regeringsförklaringen.

Minst 15 kolgruvarbetare i en buss i Ukraina har dödats av rysk drönare, rapporterar Ekot. Drönaren ska inte ha träffat bussen direkt utan slagit ner i närheten. Ytterligare sju personer uppges ha skadats.

Ukraina förbereder sig för nya samtal i veckan men inväntar detaljer från USA. Det sade president Volodymyr Zelenskyj i ett tal i lördags, rapporterar Reuters. Uttalandet indikerar att ett tidigare planerat möte kan ställas in. Parallellt har amerikanska och ryska sändebud fört samtal i Florida som beskrivs som produktiva. Enligt USA är oenigheten om territorium den centrala stötestenen, där Ukraina motsätter sig Rysslands krav på ukrainska Donbas.

Inför den avgörande omgången i Portugals presidentval den 8 februari ger tunga konservativa politiker sitt stöd till socialistkandidaten António José Seguro. Syftet är att stoppa ytterhögerledaren André Ventura från att nå presidentposten, rapporterar Politico. Stödet uttalades i förra veckan för att dra en ”röd linje” mot illiberala krafter.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer vill närma sig EU:s inre marknad för att sänka priser och stärka tillväxten, skriver Financial Times. Målet är att riva handelsbarriärer vid ett toppmöte i maj. Starmer sade att han är redo att acceptera EU-regler som en kompromiss, men avvisar en ny tullunion. Beskedet kom inför ett möte på måndagen mellan brittiska ministrar och EU-kommissionens förhandlare Maroš Šefčovič.

Nederländernas nya borgerliga koalitionsregering planerar att införa en särskild inkomstskatt för att finansiera en kraftig höjning av försvarsutgifterna. Det framgick i fredags av det regeringsavtal som presenterades av tillträdande premiärminister Rob Jetten, skriver Financial Times. Målet är att nå försvarsutgifter på 3,5 procent av BNP. Skatten, kallad "frihetsbidrag", ska tas ut på inkomster från både privatpersoner och företag. Den nya minoritetsregeringen består av liberala D66, högerliberala VVD och Kristdemokraterna.

Tusentals människor demonstrerade på söndagen i Prag till stöd för president Petr Pavel, rapporterar tjeckisk public service-radio. Bakgrunden är en eskalerande konflikt efter att presidenten vägrat utnämna en minister och publicerat meddelanden han anser vara ett utpressningsförsök. Konflikten har fått oppositionen att kräva en misstroendeomröstning mot regeringen. Deltagare bar tjeckiska, ukrainska, EU- och Nato-flaggor för att manifestera sitt stöd för demokratin.

Antalet asylsökande som lämnar Tyskland med återvändandestöd ökade med 60 procent under 2025 till totalt 16 576 personer, skriver Der Spiegel. Ökningen förklaras främst av att Tyskland återupptog programmet för Syrien efter Assad-regimens fall. Nära 3 700 personer reste dit med stöd som täcker resekostnader och ger ett startbidrag på 1 000 euro per vuxen.

Andelen EU-medborgare som inte hade råd att hålla sina hem tillräckligt varma sjönk till 9,2 procent under 2024. Det är en minskning med 1,4 procentenheter jämfört med 2023, enligt siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat på måndagen. Stora skillnader kvarstår dock mellan länderna. I Bulgarien och Grekland gällde problemet 19 procent av befolkningen, medan Finland hade den lägsta andelen i unionen med 2,7 procent. I Sverige var andelen 4,1 procent.

Ett stopp för amerikansk teknik skulle lamslå Europa och kunna slå ut elförsörjningen, skriverTT/GP. 
– Det skulle bli en slags apokalyps, sade KTH-professorn Pontus Johnson. Enligt honom skulle det ta Europa tio år att bygga upp ett oberoende. Oron för beroendet har lett till nya initiativ inom EU, och i förra veckan beslutade Frankrike att fasa ut vissa amerikanska videomötestjänster inom sin statsapparat.

Daniel Halemba, ledamot för högerextrema AfD i Bayerns delstatsparlament, dömdes på måndagen för penningtvätt och olaga tvång, men friades från flera andra åtalspunkter. Det rapporterar tyska Tagesschau.

Bötesstraffet sattes till 30 400 euro. Samtidigt frikändes den 24-årige Halemba från anklagelser om hets mot folkgrupp i för att ha spelat nynazistisk musik på sin födelsedag och försök till olaga tvång mot en advokat. Han har meddelat att han kommer att överklaga domen, som därmed inte är laga kraftvunnen. AfD kommer att pröva en eventuell uteslutning om domen står fast.

Serbiens president Aleksandar Vučić undertecknade i går lagar som försvagar åklagarmyndigheten för organiserad brottslighet, enligt Ekot. Besluten innebär att myndigheten på sikt mister fler än hälften av sina åklagare.

Europeiska demokratiska partiet (EDP) kritiserar Vučić och uppmanar EU-kommissionen att agera kraftfullt. Vučić själv hävdar att lagändringarna inte bryter mot landets konstitution.

Moldaviens president Maia Sandu varnar för att Ryssland använder hennes land som en testplats för hybridkrig i syfte att försvaga Europas demokratier. I en intervju med SVT Nyheter sade hon att ett EU-medlemskap är helt avgörande för att kunna försvara landets demokrati. 
– Ryssland hotar demokratin i Europa och använder Moldavien som en bricka för att nå sitt mål, sade Maia Sandu. Hon varnar även för att Moldavien kan stå näst på tur om stödet till Ukraina sviktar.

Kina sänker sina tullar mot mejeriprodukter från EU, skriver Euractiv på måndagen. De nya permanenta tullarna fastställs till upp till 11,7 procent, en sänkning från de tillfälliga tullar på upp till 42,7 procent som infördes i december.

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrovs vacklande hälsa och en allvarlig olycka för hans son och arvtagare skapar osäkerhet om Kremls kontroll över regionen, uppger Financial Times. Kadyrovs pakt med Putin har garanterat stabilitet, men nu kan ett maktvakuum uppstå. Omfattande rykten om Kadyrovs njursvikt har följts av rapporter om att hans 18-årige son Adam nyligen skadats svårt i en bilolycka. Analytiker varnar för att detta kan utlösa en maktkamp vid en tidpunkt då Rysslands militära resurser är låsta i Ukraina.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar en överenskommelse med Ryssland om att tillfälligt stoppa luftangrepp mot Kiev och andra städer nästa vecka, enligt Ekot. USA:s president Donald Trump uppgav tidigare under torsdagen att Vladimir Putin lovat att avbryta attacker mot energianläggningar under en vecka. Skälet är humanitärt då Ukraina väntas få ännu en vecka med svår köld.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz avfärdar ett snabbt EU-medlemskap för Ukraina och kallar målet om anslutning 2027 för omöjligt. Det sade han i onsdags, rapporterar den tyska telegrambyrån dpa. Merz betonade att anslutningsprocessen tar flera år men att Ukraina på sikt behöver ett medlemskapsperspektiv. Uttalandet står i kontrast till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som i tisdags upprepade kravet på medlemskap 2027. Samtidigt kallade Tysklands utrikesminister Johann Wadephul ett realistiskt anslutningsperspektiv för en central säkerhetsgaranti för Ukraina.

Samtalen mellan Danmark och USA om Grönland är åter på rätt spår, sade utrikesminister Lars Løkke Rasmussen på torsdagen. Enligt TT/GP hölls ett första möte i en gemensam arbetsgrupp i Washington i onsdags. Detta efter vad ministern beskriver som en ”stor omväg” som involverat amerikanska tullhot. 
– Jag är lite mer optimistisk än jag var för en vecka sedan, sade Løkke i Bryssel, och tillade att Danmark delar USA:s säkerhetsfarhågor.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har KU-anmälts för sin hantering av vargfrågan, skriver Sveriges Natur. Anmälan, som lämnades in förra veckan av Rebecka Le Moine (MP), ifrågasätter ministerns respekt för EU-rätten och domstolars oberoende. Bakgrunden är EU-kommissionens tidigare kritik mot Sveriges sänkta referensvärde för vargstammen samt att svenska domstolar nyligen stoppat årets licensjakt på grund av bristande vetenskapligt stöd.

Kreditvärderingsinstitutet Scope Ratings överväger att sänka Finlands kreditbetyg AA-plus. Orsaken är svag tillväxt och växande statsskuld, skriver TT/GP.

Institutet placerade på fredagen Finland på "negativa utsikter", med hänvisning till bland annat en åldrande befolkning och svag produktivitet. Utvecklingen står i skarp kontrast till Sverige och Danmark, som enligt Scope har sunda statsfinanser och bättre tillväxtutsikter.

Produktionen av kärnkraftsel i EU ökade med 4,8 procent under 2024, enligt statistik från Eurostat på torsdagen. Ökningen, den andra i rad, innebär att kärnkraften nu står för 23,3 procent av unionens totala elproduktion. Frankrike stod för nästan 60 procent av den totala volymen. Sverige var EU:s tredje största producent och ökade sin produktion med 4,5 procent jämfört med 2023. Tyskland, tidigare en storproducent, avvecklade sin sista reaktor i april 2023.

Nederländernas dataskyddsmyndighet (AP) kräver att regeringen agerar för att säkra landets digitala suveränitet. Larmet, som Euractiv rapporterar om , ljöd i onsdags efter att tekniken bakom den viktiga e-tjänsten DigiD riskerar att säljas till ett amerikanskt bolag. AP varnar för stora samhällsstörningar och föreslår bindande suveränitetskrav vid upphandling samt investeringar i europeiska alternativ som en statlig molntjänst.

EU:s ministerråd beslutade på torsdagen om ett nytt stödpaket på 20 miljoner euro till Armeniens försvarsmakt. Beslutet fattades på torsdagen. Pengarna, som tas från Europeiska fredsfaciliteten, ska stärka landets logistiska förmåga och skydd av civila i kriser. Det totala stödet från faciliteten till Armenien uppgår nu till 30 miljoner euro och syftar även till att öka militär samverkan med EU.

Tyskland planerar att utveckla Europas första egna satellitbaserade system för att upptäcka robotar, i syfte att minska beroendet av USA. Det skriver Financial Times efter en konferens i Bryssel i veckan. Initiativet är del av en tysk satsning på 35 miljarder euro på militär rymdteknik. 
– Vår försvarschef har beordrat oss att vara redo för krig 2029, men i rymden måste vi vara redo att strida nu om nödvändigt, sade generalmajor Michael Traut, chef för Tysklands rymdkommando. Projektet är nationellt men öppet för europeiskt samarbete.

Rysslands energiintäkter föll med en femtedel under 2025. Orsaken är en kombination av låga världsmarknadspriser och nya amerikanska sanktioner som tvingat Moskva att sälja sin olja med kraftigt ökade rabatter, rapporterar Financial Times. Intäktsbortfallet bidrog till ett budgetunderskott på 2,6 procent av BNP under 2025, fem gånger högre än planerat. Andelen energiintäkter i den ryska budgeten är nu den lägsta på minst ett decennium.

Slovakiens premiärminister Robert Fico avfärdar uppgifter om att han skulle ha kritiserat Donald Trump. I ett utspel i onsdags anklagade han nyhetssajten Politico för lögner, rapporterar Euractiv. Enligt Politicos anonyma diplomatkällor skulle Fico ha kallat Trump ”farlig” och varit oroad över hans ”psykologiska tillstånd”. Fico förnekar att han talat med andra EU-ledare om mötet. Samtidigt har Ficos koalitionspartner Andrej Danko uppgett i slovakiska medier att premiärministern blev ”skrämd” av mötet med Trump.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Kinas diktator  Xi Jinping efterlyser ett fördjupat strategiskt partnerskap. De möttes i Peking på torsdagen, rapporterar AP. Besöket är det första av en brittisk premiärminister på åtta år och syftar till att reparera relationer som ansträngts av spionageanklagelser och oenighet kring Hongkong. I en osäker omvärld behöver länderna stärka dialog och samarbete för att upprätthålla fred, sade Xi. Starmer, som åtföljs av en stor näringslivsdelegation, vill öka handeln och de ekonomiska möjligheterna.

EU och Storbritannien skulle drabbas hårdare ekonomiskt än USA i ett handelskrig med ömsesidiga tullar. Det visar en ny studie från Aston University, uppger Financial Times. Enligt modellen skulle europeiska motåtgärder förvärra den ekonomiska skadan jämfört med att endast absorbera USA:s tullar. Resultatet belyser risken för splittring inom EU, då enskilda länder kan tjäna på att avstå från en gemensam vedergällning. Analysen gjordes i samband med Donald Trumps tullhot kopplat till Grönland, som dock drogs tillbaka i förra veckan.

Ryssland förbereder en ny omfattande attack mot Ukraina, enligt landets underrättelsetjänst. Varningen kom från president Volodymyr Zelenskyj på onsdagen via plattformen X, skriver norska Dagbladet. Någon tidpunkt för den befarade attacken angavs inte. – USA, Europa och våra partner måste förstå hur detta sätter käppar i hjulen för diplomatiska samtal. Varje enskilt ryskt angrepp gör det, sade Zelenskyj.

EU och Vietnam uppgraderade på torsdagen sina diplomatiska relationer till Vietnams högsta nivå, rapporterar Reuters. Uppgörelsen, som främst är diplomatisk utan bindande åtaganden, ses som ett svar på global oro. 
– När den regelbaserade världsordningen är hotad måste vi stå sida vid sida som pålitliga partners, sade Europeiska rådets ordförande Antonio Costa i Hanoi. Parterna ska fördjupa samarbetet inom bland annat försvar, kritiska mineraler och halvledare.

Ett totalförbud mot "evighetskemikalier" (PFAS) kan spara 110 miljarder euro i hälso- och miljökostnader till 2050. Det visar en studie från EU-kommissionen som publicerades på torsdagen. Utan förbud kan notan nå 440 miljarder euro. Förslaget, som drivits av bland andra Sverige, utreds nu av Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa). De svårnedbrytbara ämnena kopplas bland annat till cancer och infertilitet.

Nederländerna har misslyckats med att skydda invånarna på den karibiska ön Bonaire, en nederländsk kommun, mot klimatförändringen och därmed brutit mot deras mänskliga rättigheter. Det slog en lokal domstol i Haag fast på torsdagen, enligt Yle. Staten har nu 18 månader på sig att ta fram en bindande plan med mål för utsläppsminskningar. Enligt domen har öborna diskriminerats jämfört med invånare i europeiska Nederländerna.

Även konservativa prognoser förutspår att delar av ön kommer att ligga under vatten år 2050, alltså om 25 år, sade domaren Jerzy Luiten när domen förkunnades. Domen kan komma att överklagas.

Tysklands regering sänker sin tillväxtprognos för 2026 till 1,0 procent från tidigare 1,3 procent. Orsaken är osäkerhet i världshandeln och långsamma inhemska reformer, skriver Reuters. Prognosen för 2027 sänks också marginellt. Ett skäl till tillväxttappet är förseningen av en stor infrastrukturfond på 500 miljarder euro. 
– Utsikterna har snarare strukturellt försämrats, sade ekonomiminister Katherina Reiche på onsdagen.