Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Tyskland vill bygga Europas starkaste armé
I sitt jungfrutal som förbundskansler lovade Friedrich Merz på onsdagen att "tillhandahålla alla nödvändiga ekonomiska resurser" för att förvandla Tysklands militär till Europas starkaste armé, rapporterar Euractiv.
– Tyskland måste axla ett större ansvar för Europas försvar i takt med att hoten från Ryssland ökar, tillade han.
Liberalerna: Dra in Ungerns rösträtt
EU:s åtgärder mot Ungern är inte tillräckliga. Det tycker Liberalerna, som nu vill att regeringen, som partiet ingår i, ska agera för att Ungern ska förlora sin rösträtt i unionen, rapporterar Ekot. Liberalernas utrikespolitiske talesperson Joar Forssell säger till Ekot att ”det är nödvändigt för Europas och Sveriges säkerhet”. Men Liberalerna skulle ha lättare att få stöd i den här frågan av oppositionen, än av den egna regeringen. EU-minister, Moderaten Jessica Rosencrantz, vill fortfarande hålla alla möjligheter öppna.
Polsk minister: Internationella koldioxidkompensationer kan bli ny EU-politik
EU kan vara på väg att åter tillåta medlemsländer att räkna in koldioxidbegränsningar som de gör utanför unionen. Det uppger Polens biträdande energiminister Chris Bolesta till Bloomberg. Enligt honom handlar det nu bara om hur det ska gå till, inte huruvida det ska tillåtas. Orsaken till förändringarna är att klimatprojekt utanför EU ofta är billigare och det skulle underlätta för kommissionen att få med EU:s lagstiftare på målet att minska EU-utsläppen med 90 procent till 2040.
Svensk professor till EU: Rysslands krigsfinansiering blir alltmer ohållbar
Den svenske ekonomiprofessorn Torbjörn Becker presenterar i dag tisdag på inbjudan av den polska EU-ordförandeskapet en ny rapport för unionens finansministrar. Rapporten slår fast att Rysslands ekonomiska förmåga att finansiera kriget i Ukraina blir alltmer ansträngd när landets reserver minskar och krigsskulder växer.
"Rysslands ekonomi förblir relativt stabil för tillfället, men den står på en alltmer osäker grund", skriver forskarna i rapporten från Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm.
De likvida tillgångarna i Rysslands nationella välfärdsfond har minskat kraftigt och utgör nu mindre än 3 procent av BNP. Landets guldreserver har reducerats från över 500 ton 2023 till 164 ton i början av 2025.
Rapporten avslöjar också en "dold krigsskuld" genom statligt styrda banklån till militärindustrin som nästan fördubblar de officiella militärutgifterna. Samtidigt har den ryska centralbanken höjt styrräntan till 21 procent för att bekämpa en inflation som officiellt anges till 10 procent, men som enligt oberoende bedömningar ligger närmare 20 procent.
Rapporten varnar för ökande risk för bankkris i Ryssland och betonar att EU:s ekonomi är nästan tio gånger större än Rysslands vilket gör att även små ökningar av EU:s militära utgifter kan matcha betydligt större ryska satsningar.
"Tiden är uppenbart inte på den ryska regeringens sida", sammanfattas rapporten.
Albaniens premiärminister på väg mot fjärde mandatperioden
Albaniens socialdemokratiske premiärminister Edi Rama ser ut att vinna en fjärde mandatperiod i parlamentsvalet, enligt Financial Times. Preliminära resultat från måndagen visar att hans parti väntas få cirka 52 procent av rösterna.
Rama har kampanjat för att Albanien ska bli EU-medlem till 2030. Kritiker varnar dock för att han stärker sitt grepp om makten, vilket kan hota landets politiska mångfald. Slutgiltiga valresultat väntas under tisdagen.
Jämnt läge i rumänska presidentvalet
Högernationalisten George Simion och mittenpolitikern Nicușor Dan ligger lika i opinionsundersökningarna inför presidentvalets andra omgång i Rumänien, rapporterar Reuters. Båda kandidaterna får 48,2 procent i en undersökning publicerad i dag tisdag.
Simion, som är EU-skeptisk och motsätter sig militärt stöd till Ukraina, vann första valomgången med 41 procent. Rumäniens president kan påverka landets Ukrainapolitik och har vetorätt i viktiga EU-beslut som kräver enhällighet.
Presidentvalets andra och avgörande omgång hålls nu på söndag.
EU förbereder plan B för Rysslandssanktioner
EU-kommissionen arbetar med alternativa metoder för att upprätthålla sanktioner mot Ryssland om Ungern skulle blockera förlängningen, rapporterar Financial Times. Kapitalrestriktioner och tullar övervägs som möjliga verktyg.
– Vi är alla fokuserade på Plan A. Men det pågår diskussioner om den rättsliga grunden för alternativa alternativ, sade en tjänsteman till tidningen.
Nuvarande sanktioner, inklusive frysta ryska tillgångar värda 200 miljarder euro, löper ut i slutet av juli och kräver enhälligt godkännande för förlängning. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har tidigare blockerat EU-sanktioner mot Ryssland.
Ryska soldater använder kameler och sparkcyklar i Ukraina
Ryska styrkor tvingas använda kameler, åsnor, sparkcyklar och skolbussar på slagfältet i Ukraina på grund av brist på militära fordon, rapporterar norska Dagbladet. Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War förlorade Ryssland cirka 3000 stridsvagnar och upp till 9000 pansarfordon under förra året.
– Grunden till att detta sker är att ryssarna har förlorat väldigt stora mängder materiel. Likväl har de ett behov av att transportera förnödenheter och ammunition, sade pensionerade generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug till tidningen.
Brittisk underrättelsetjänst förutspår att 2025 kan bli det dödligaste året hittills för ryska styrkor i Ukraina.
USA:s finansminister tror inte på snabbt handelsavtal med EU
Ett snabbt handelsavtal mellan USA och EU kan bli svårt att få till, skriver TT/GP. USA:s finansminister Scott Bessent pekar på EU:s interna oenighet som orsak.
– För egen del tror jag att Europa har problem att agera samordnat, sade Bessent under ett besök i Saudiarabien i dag tisdag.
Uttalandet kommer efter att USA nyligen slutit handelsavtal med Storbritannien och tillfälligt sänkt tullar på kinesiska varor. På torsdag ska EU:s handelsministrar diskutera motåtgärder mot USA:s tullar om förhandlingarna misslyckas innan tullpausen löper ut i juli.
Tillslag och förbud av "tysk kung"
Tyska polisen genomförde i dag tisdag ett omfattande tillslag mot "Kungariket Tyskland", en organisation vars medlemmar vägrar erkänna den tyska staten och vill störta demokratin och införa monarki. Inrikesministeriet har nu förbjudit gruppen, rapporterar Tagesschau.
Organisationens ledare Peter Fitzek greps efter husrannsakningar på 14 platser i sju delstater, med fokus på Sachsen. Fitzek, som kallar sig "Peter den förste", har sedan 2012 drivit en parallell statsbildning med egen valuta och försäkringssystem.
Gruppen tillhör den så kallade "Reichsbürger"-rörelsen som anser att Tysklands lagar inte gäller dem. Enligt säkerhetstjänsten fanns cirka 25 000 anhängare i rörelsen 2023.
Debatt i andra medier









