EU-ledarna långt från budgetuppgörelse efter toppmöte präglat av klimatstrid

Det var första gången som EU:s stats- och regeringschefer diskuterade det förhandlingsunderlag till flerårsbudget för 2028–2034 som ordförandelandet Irland lade fram i helgen. Torsdagens förhandlingar drog ut till efter midnatt. Fredagens möte pågick fortfarande vid pressläggningen.

Inför mötet krävde nettobetalarna ett nytt och betydligt lägre budgetbud. Efter toppmötesdiskussionen hade lägren inte närmat sig varandra.

– Vi står otroligt, otroligt långt ifrån varandra, sade Sveriges avgående statsminister Ulf Kristersson (M).

Belgiens premiärminister Bart De Wever tonade ned motgången.

– Att vi är långt ifrån målet är inte dramatiskt. Det var första gången vi hade ett långt meningsutbyte om flerårsbudgeten runt det europeiska bordet, och det hade varit en stor överraskning om alla hade börjat sjunga kumbaya och vi hade gått därifrån med en budgetuppgörelse, sade Bart De Wever.

De Wever har slutit upp bakom de länder som vill hålla nere budgeten. Han sade att budgetens volym är för hög och måste minska betydligt, men räknade samtidigt med att ländernas avgifter till slut kommer att stiga.

Nederländernas premiärminister Rob Jetten beskrev stämningen i rummet som stundtals iskall.

– Den korta sammanfattningen är att alla är djupt missnöjda, sade Rob Jetten.

Extra toppmöte i november 
Europeiska rådets ordförande António Costa väntas kalla till ett extra toppmöte om budgeten den 26 november och ska dessförinnan lägga fram nya siffror, enligt Politico. Han vill ha en uppgörelse före årsskiftet. I slutsatserna heter det att en överenskommelse före utgången av 2026 "skulle göra det möjligt" att anta lagstiftningen under 2027, så att EU-pengarna når mottagarna utan avbrott i januari 2028.

Tidspressen kommer framför allt från Frankrike. Enligt Politico sade president Emmanuel Macron till de andra ledarna att han inte har mandat att godkänna en uppgörelse inför presidentvalet i april. Costa varnade enligt samma källa för att en uppgörelse annars kan dröja till maj eller oktober 2027.

– Om det glider in i 2027 blir det på grund av det franska valet omöjligt för president Macron att gå med på något, sade Bart De Wever.

Ulf Kristersson tänker inte låta sig pressas av tidsplanen.

– Jag har inte utfäst någonting om att det här ska gå i mål före årsskiftet för att någon har bråttom, sade Ulf Kristersson.

Han stod också fast vid att Irlands förslag skulle höja den svenska EU-avgiften med omkring 60 procent.

Costa satsar på nya EU-inkomster 
För att lösa upp låsningen ska Costa tillsammans med kommissionen ta fram ett nytt paket med nya EU-inkomster, rapporterar Rapporteur. Tanken är att intäkter från exempelvis koldioxidutsläpp, tobak och elektronikavfall ska minska ländernas avgifter. Enligt Rapporteur kan även EU-parlamentets förslag om att beskatta techjättar, spelbolag och kryptotillgångar komma med.

Frankrike har gjort nya EU-inkomster till ett villkor för en uppgörelse. Riksdagens EU-nämnd har sagt nej till nya EU-skatter.

– Det finns inga gratispengar bara för att man säger att nu är det europeiska egna medel, sade Ulf Kristersson.

Även Belgiens De Wever var skeptisk. Han påpekade att varje ny inkomst kräver enhällighet och att en digitalskatt kan leda till motåtgärder från USA.

– Jag tror inte att nya inkomster blir mirakellösningen, sade Bart De Wever.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš säger nej till att EU ska ta del av tobaksskatten och intäkterna från utsläppshandeln, men kan acceptera koldioxidtullar. Han vill dessutom avskaffa de rabatter som bland annat Sverige har på sin avgift, medan Österrikes förbundskansler Christian Stocker kallar rabatten en väsentlig fråga i förhandlingarna.

Klimatstriden tog över 
Det var dock utsläppshandeln som dominerade torsdagen. Italien och Tjeckien, Ungern, Slovakien och Polen ville skjuta upp det nya systemet för uppvärmning och transporter, ETS2, som ska börja gälla 2028. Mot dem stod bland andra Tyskland, Spanien, Frankrike, Portugal, Nederländerna och de nordiska länderna. Den planerade pressträffen ställdes in, rapporterar Politico, och enligt Rapporteur cirkulerade upp till sex kompromisstexter samtidigt.

ETS2 skjuts inte upp. Men kommissionen ska "uppdatera bedömningen av alla effekter av ETS2, särskilt dess utformning och skyddsåtgärder", heter det i slutsatserna.

– Ordet "alla" står inte där av en slump, sade Bart De Wever.

Han räknar med att debatten om ETS2 blir en kopia av den om dagens utsläppshandel för industrin, där länderna nu diskuterar lättnader.

– Det finns inga vinnare och förlorare i den debatten. Det är bara en debatt som sannolikt kommer att fortsätta, sade Bart De Wever.

Andrej Babiš berättade att Tjeckien och Italien blockerade ett förslag från "ett skandinaviskt land" och gång på gång stoppade de utkasten till slutsatser.

– Jag sade att om ni vill ha ETS2 garanterar jag att ni kommer att förlora valet på det, sade Andrej Babiš.

Ulf Kristersson beskrev diskussionen som ett samlat angrepp på EU:s klimatpolitik. Han tror att striden fortsätter, eftersom flera länder saknar kärnkraft, vattenkraft och förnybar energi och sitter fast i ett beroende av fossila bränslen.

– Men svaret är inte att ge upp den europeiska klimatpolitiken, sade Ulf Kristersson.

Inför mötet skrev Kristersson tillsammans med Finlands och Danmarks statsministrar ett brev till Costa till försvar för utsläppshandeln. "Varje försvagning av utsläppshandeln skulle undergräva den förutsägbarhet som investeringsbeslut är beroende av", skriver de. Den nya majoriteten i riksdagens EU-nämnd vill att Sverige driver högre ambitioner i klimatfrågan. Kristersson återrapporterar från toppmötet i riksdagen den 20 oktober.

Ukraina får slut på pengar 
På fredagen deltog Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i toppmötet. Ledarna försökte visa att EU håller fast vid stödet, trots att USA har lättat på trycket mot Ryssland.

– Det här är inte rätt tillfälle att dra tillbaka stödet till Ukraina. Det är inte rätt tillfälle att lätta på sanktionerna mot Ryssland. Nu är det dags att öka vårt stöd, sade António Costa.

– Vi kommer inte att lyfta några sanktioner om inte Ryssland stoppar kriget, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som förbereder ett 22:a sanktionspaket.

Finansieringen är dock oklar. Danmarks statsminister Mette Frederiksen beskrev läget som akut.

– Ukraina håller på att få slut på pengar nu. Det har faktiskt redan skett, sade Mette Frederiksen.

EU har sagt nej till Ukrainas begäran om mer pengar i år och hänvisat till att omkring 34 miljarder euro av befintligt stöd ännu inte har betalats ut i väntan på reformer, rapporterar Financial Times. Ukrainas parlament antog flera av de lagarna i torsdags. Nästa år behöver Ukraina ytterligare omkring 70 miljarder euro, enligt kommissionens bedömning som FT återger. Kommissionen arbetar på att täcka två tredjedelar av det.

Frederiksen vill använda de frysta ryska tillgångarna, men Bart De Wever är fortsatt avvisande. Han sade att tillgångarna enligt honom bör användas först i ett fredsavtal och att alla beslut kräver enhällighet. Kristersson ser ingen rörelse.

– Frågan togs upp igen i dag och ingenting har förändrats. På kort sikt måste pengarna till Ukraina komma från andra källor än de frysta tillgångarna, sade Ulf Kristersson.

USA har enligt FT lagt fram idén om att frysa upp de ryska tillgångarna. Zelenskyj varnade för att de amerikanska eftergifterna till Ryssland bara är början.

– Vi kan inte acceptera de här dieselavtalen, för sedan kommer gasavtal. Det är jag helt övertygad om. Och risken, som jag ser det, är de frysta tillgångarna, sade Volodymyr Zelenskyj.

Ovanlig enighet om Kina 
Om handelsobalanserna med Kina rådde en ovanlig enighet. Kommissionen ska "skyndsamt förstärka EU:s verktygslåda med nya instrument", heter det i slutsatserna, som inte nämner Kina vid namn. Det gör inte heller det brev som Tyskland och Frankrike skickat till de andra ledarna med förslag om ett snabbare handelsvapen.

– Den här gången fanns det inte en enda röst emot, sade Bart De Wever..

Ulf Kristersson sade att även frihandelsländer som Sverige och Tyskland nu ser att frihandel kräver jämlika spelregler. Irlands premiärminister Micheál Martin var mer försiktig och varnade för att EU drar sig tillbaka bakom handelshinder.

– Vi bör undvika en alltför protektionistisk reträtt, som enligt min mening inte skulle ligga i den europeiska ekonomins intresse, sade Micheál Martin.

Montenegro närmare medlemskap 
Om utvidgningen välkomnade ledarna arbetet med Montenegros anslutningsfördrag. Diskussionen drog ut till midnatt, enligt Andrej Babiš, sedan Kroatien lyft gamla tvister med Montenegro.

Vid pressläggningen diskuterade ledarna ännu migration.