Nytt sanktionspaket mot Ryssland klart

EU-länderna godkände på torsdagen det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes 2022. Förhandlingarna om paketet, som kommissionen presenterade i juni, drog ut på tiden efter att flera medlemsländer krävt undantag för egna intressen.

Ytterligare ett avgörande steg för att öka trycket på Ryssland. Vårt 21:a sanktionspaket riktar sig mot de sektorer som har störst påverkan: energi, finansiella tjänster, krypto och handel", skrev Europeiska rådets ordförande António Costa på X.

Paketet i sig är brett. Det omfattar fler nya sanktionslistningar än något tidigare paket sedan kriget inleddes, riktade bland annat mot banker, oljehandel och den ryska försvarsindustrin.

– Vi slår till mot över hundra banker och kryptoaktörer, drygt 40 fartyg i Rysslands skuggflotta och flera oljeraffinaderier i Ryssland och Belarus. Fler än 50 militärindustriella enheter ingår, viktiga aktörer i tillverkningen av Rysslands långdistansdrönare, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas i ett uttalande.

Men bakom de stora siffrorna döljer sig en rad eftergifter till enskilda medlemsländer.

Kompromissen: längre pristak mot LNG-undantag
Den mest centrala kompromissen gällde Grekland och det så kallade oljepristaket, en mekanism som ska hålla nere Rysslands intäkter från oljeexport genom att förbjuda EU-aktörer att transportera rysk olja som säljs över ett visst pris.

Kommissionen ville ursprungligen frysa taket i sex månader, för att förhindra att det automatiskt skulle höjas från 44,10 till omkring 58,50 dollar per fat till följd av kriget mellan Israel och Iran och oron kring Hormuzsundet. I den slutliga uppgörelsen blev frysningen i stället tolv månader, till den 15 juli 2027. En kommissionsrapport i januari 2027 kan ändå leda till att rådet beslutar om en ny nivå redan då.

Samtidigt fick Grekland, som krävde undantag för sin rederinäring, gehör. Landet dominerar EU:s marknad för tankfartyg för flytande naturgas (LNG) och får fortsätta transportera rysk flytande naturgas till länder utanför unionen ett år framåt – en period som förlängs automatiskt om inte rådet beslutar annat. Undantaget gäller bara avtal som ingicks innan kriget bröt ut och den totala volymen får inte överstiga vad som transporterades under 2025. Import av rysk LNG till EU förblir förbjuden från den 1 januari 2027.

En EU-tjänsteperson sade till journalister att ett fullständigt förbud mot transitering i stället skulle flytta marknadsandelar till kinesiska finansiärer – som redan finansierat en stor del av de grekiska fartygen genom långa återbetalningsupplägg – utan att det skulle skada Ryssland.

Det var Irland, som för närvarande innehar EU:s ordförandeskap, som förhandlade fram kompromissen.

– Medlemsländerna visade solidaritet med Grekland, och det förväntas att Grekland gör detsamma för andra längre fram, sade en EU-diplomat, enligt Reuters.

Fisket och patriarken föll bort
Två andra förslag försvann helt under förhandlingarna. I det ursprungliga förslaget i juni ingick EU:s första sanktioner någonsin mot den ryska fiskerisektorn, med ett totalförbud mot bland annat import av torsk. Det förslaget finns inte kvar i den antagna texten. Tyskland, Polen och Portugal satte stopp för åtgärden, enligt Euractiv.

Samma sak gällde ett förslag om att svartlista den rysk-ortodoxa kyrkans ledare, patriark Kirill. Enligt Euractiv blockerade Bulgarien listningen, som därför inte finns med bland paketets 218 nya namn.

Visumförbud kraftigt begränsat
I juni presenterade kommissionen ett inreseförbud för alla som tjänstgjort i den ryska krigsmakten sedan invasionen inleddes. Det slutliga beslutet är betydligt snävare.

Enligt den antagna lagtexten gäller avslag av viseringar bara för kortare vistelser och bara för sökande som "direkt har bidragit till Rysslands anfallskrig mot Ukraina genom stridsoperationer" – inte alla som tjänstgjort. Undantag görs för humanitära skäl samt för oliktänkare och avhoppare, som i stället kan få en visering med begränsad giltighet. Frankrike, Italien och Grekland drev igenom den snävare skrivningen, enligt Euractiv.

Rådet måste dessutom fatta ett separat beslut om exakt när förbudet ska börja gälla. En EU-tjänsteperson sade till journalister att det realistiskt kan ske tidigast i oktober.

En annan uppgörelse rör Österrike och banken Raiffeisen. Landet har drivit på för att en rysk oligark, som är föremål för en tillgångsfrysning, ska kunna få tillbaka aktier han redan betalat för i ett österrikiskt bolag. Den slutliga texten öppnar för ett snävt undantag i just det fallet, men ingen generell lösning. Kommissionen ska nu utreda om fler liknande fall finns och rapportera tillbaka till rådet inom några månader, enligt en EU-tjänsteperson.

Sverige positiv men frustrerad
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) välkomnade i ett uttalande till TT att pristaket för rysk olja fryses på nuvarande nivå.

– Det är särskilt positivt att EU:s medlemsländer har kommit överens om att frysa det så kallade oljepristaket på nuvarande låga nivå, så att inte Ryssland tillåts tjäna stora summor på stigande globala energipriser, skrev Malmer Stenergard, enligt TT.

Samtidigt uttryckte hon frustration över att Sverige och andra länder tvingades välja mellan att anta det försvagade paketet eller se hela sanktionsomgången stoppas helt.

Flera frågor är ännu olösta. Kommissionen ska senast i januari 2027 räkna om det genomsnittliga marknadspriset för rysk olja och rapportera till rådet, som då kan besluta om en ny nivå på pristaket – fattas inget beslut gäller dagens tak till dess att den ordinarie justeringsmekanismen återupptas i juli 2027.

Rådet ska också senast i slutet av oktober i år ta ställning till om ett fullständigt förbud mot försäljning av LNG-tankfartyg till Ryssland ska införas, sedan kommissionen bedömt de anmälningar om fartygsförsäljningar som paketet nu kräver. Greklands undantag för gastransporter ska dessutom granskas årligen, med en första bedömning från kommissionen senast i juni 2027.