Ett årtiondes "tillfälliga" gränskontroller – EU-kommissionen uppmanar Sverige avveckla

Schengensamarbetets grundregel är fri rörlighet. Tillfälliga inre gränskontroller är ett tillåtet undantag men bara vid allvarliga hot och aldrig som ett permanent tillstånd. Sedan migrations­krisen 2015 har allt fler länder förlängt sina "tillfälliga" kontroller, gång på gång.

I dag uppfyllde EU-kommissionen en lagstadgad skyldighet: när ett land har haft kontroller i mer än tolv månader på samma grunder måste kommissionen bedöma om de är nödvändiga och proportionerliga. Nio länder fick sådana yttranden – Österrike, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Norge, Slovenien och Sverige.

Kommissionen: dags att avveckla
Budskapet till samtliga nio är samstämmigt: börja avveckla.

– Vår nya strategi har redan gett resultat – de illegala gränskorsningarna har minskat med ytterligare 40 procent under 2026. Nu finns förutsättningarna för att börja avveckla de inre gränskontrollerna, sade EU:s migrationskommissionär Magnus Brunner i ett uttalande.

Vice ordföranden Henna Virkkunen, med ansvar för säkerhetsfrågor, var tydlig om vad yttrandena innebär:

– Våra yttranden skickar ett tydligt budskap: när kontroller återinförs måste de förbli tillfälliga och undantagsvisa, sade hon.

Kommissionen pekar på två strukturella förändringar som bör ge länderna utrymme att trappa ned. EU:s system för in- och utresekontroll (EES), som registrerar alla tredjelandsmedborgares gränskorsningar, togs i full drift i april. Migrations- och asylpakten – EU:s stora reform av asyl- och migrationshanteringen – träder inom kort i kraft.

Inte tillräckliga skäl
I yttrandet om Sverige konstaterar kommissionen att de svenska myndigheterna inte har redovisat tillräckliga skäl för att kontrollerna ska fortsätta.

Sverige och Norge är de enda av de nio länderna som inte alls lämnat in den rapport som lagen kräver efter tolv månaders kontroller. Kommissionen noterar dessutom att Sverige inte gjort den riskbedömning som krävs av länder vars kontroller pågått mer än sex månader.

Kommissionen pekar också på ett outnyttjat alternativ: en svensk lag som trädde i kraft i augusti 2023 tillåter poliskontroller i gränsområden utan att formell gränskontroll behöver återinföras. Kommissionen rekommenderar att Sverige utnyttjar den möjligheten fullt ut.

Frankrike redovisar att 36 000 migranter greps vid de inre gränserna under ett år och att mer än 600 smugglare anhölls under första halvåret 2025. Tyskland registrerade 63 000 obehöriga inresor under 2025. Sverige motiverar sina kontroller med säkerhetshot snarare än migration – men inte heller i det avseendet redovisas konkreta resultat.

Kommissionen erkänner att kontrollerna gett "värdefulla resultat", men konstaterar att Sverige inte redovisat vilka.

Bilden bekräftas av en studie från Greater Copenhagen, det svensk-danska regionsamarbetet med 85 kommuner. Enligt studien saknar bara tre av 10 000 undersökta resenärer på gränståget giltiga ID-handlingar.

– De nuvarande inre gränskontrollerna bromsar arbetsmarknadsintegrationen och hindrar vår dansk-svenska region att uppnå sin fulla potential, sade Carl Johan Sonesson, vice ordförande i Greater Copenhagen, i november 2025.

Danmark visar vägen
Det mest konkreta argumentet mot Sveriges nuvarande kontroller i yttrandet kommer från Danmark.

Danmark har avvecklat sina gränskontroller mot Sverige – med hänvisning till framgångsrikt polissamarbete med just Sverige. Kommissionen lyfter explicit fram detta i yttrandet om Sverige: om Danmark bedömer att alternativa åtgärder räcker på den danska sidan av Öresund, varför räcker de inte på den svenska? I yttrandet om Danmark gör kommissionen samma poäng i omvänd riktning: Danmark förklarar inte varför alternativa åtgärder kan ersätta kontrollerna mot Sverige men inte mot Tyskland.

Allvarligt hot, anser regeringen
Medan exempelvis Österrike, Tyskland och Nederländerna hänvisar till migration, bygger det svenska beslutet på ett säkerhetsargument.

I det senaste förlängningsbeslutet från maj 2026 uppger regeringen att kontrollerna behövs på grund av "grov gränsöverskridande brottslighet som har koppling till statliga aktörer och terrorism." De svenska myndigheterna pekar på kriminella nätverk med internationella kopplingar, indikationer på att utländska aktörer rekryterar gängmedlemmar för sina syften, och Sverige som ett potentiellt mål för våldsbejakande islamistiska grupper.

Kommissionen bestrider inte att hoten är reella. Men den anser att Sverige inte visat att just gränskontroll är rätt verktyg för att möta dem – i stället för polisiära insatser och underrättelseutbyte med grannländerna.

Nästa steg
Kommissionens yttranden är inte rättsligt bindande. Sverige kan följa rekommendationerna eller ignorera dem – beslutet om kontrollerna förblir i regeringens händer. Den nuvarande förlängningen löper till den 11 november 2026.

Kommissionen har meddelat att den fortsätter dialogen med samtliga berörda länder. Hur yttrandena omsätts i praktiken väntas följas upp inom ramen för det löpande Schengensamarbetet.