Rekordvärme i norr – 2027 kan bli ännu varmare

I juli förra året drabbades Sverige, Norge och Finland av en värmebölja som varade i 21 dagar – mer än dubbelt så lång som det tidigare rekordet på elva dagar. Temperaturen nådde 30 grader nära och inom polcirkeln. I norska Frosta uppmättes en toppnotering på 34,9 grader.

– Klimatförändringarna är inte längre ett framtida hot – det är den verklighet vi lever i nu, sade Samantha Burgess, klimatansvarig vid ECMWF, det EU-finansierade meteorologcenter som driver Copernicus på uppdrag av EU-kommissionen.

Det framgår i den senaste klimatrapporten från Copernicus.

Europa värms snabbast i världen
Nordliga Nordens rekordvärme var del av ett europeiskt mönster. Minst 95 procent av Europa hade över genomsnittstemperaturen under 2025. Europa är den kontinent som värms upp snabbast i världen – med 0,56 grader per decennium, ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Sedan förindustriell tid har kontinenten värmts med 2,5 grader.

– Det faktum att Europa värms dubbelt så snabbt som andra kontinenter är oroväckande, och vi behöver agera, sade Dušan Chrenek, klimatexpert vid EU-kommissionen, enligt Politico.

2025 blev det tredje varmaste året som uppmätts globalt. De senaste tre åren – 2023, 2024 och 2025 – utgör den första treårsperiod som uppmätts där den globala uppvärmningen överskridit 1,5 grader. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Rekordår för bränder
Hetta och torka skapade under fjolåret den värsta brandsäsong som uppmätts i Europa. Totalt brann drygt en miljon hektar – en yta större än Cypern och det hittills största som noterats. Utsläppen från bränderna nådde samtidigt de högsta nivåerna som uppmätts.

Spanien drabbades hårdast och stod för ungefär hälften av de totala brandrelaterade utsläppen. Även Storbritannien, Nederländerna och Tyskland satte nationella rekord.

Rapporten lyfter torvmarker som en särskild sårbarhet. Under torka torkar de ut och kan antändas. Bränder i torv kan sedan fortsätta under jord i månader och är svåra att släcka. Koldioxidutsläppen från en torvbrand är enligt rapporten 500 till 800 gånger högre än de typiska utsläppen från en intakt torvmark.

Torrt i floder
Torkan satte djupa spår i Europas vattendrag. Under 2025 låg flödena i Europas flodnät som helhet under genomsnittet under elva av årets tolv månader, och 70 procent av floderna hade undergenomsnittliga årsflöden. Sett till markfuktighet var det ett av de tre torraste åren sedan 1992. I maj påverkades 53 procent av Europa av torkförhållanden.

Haven sätter rekord för fjärde året i rad
Uppvärmningen begränsade sig inte till land. Havsyttemperaturerna runt Europa satte rekord för fjärde året i rad. Under 2025 drabbades 86 procent av Europas havsområden av minst "stark" marin värmebölja. I 36 procent av havsytan – också rekord – klassades de som "svåra" eller "extrema".

Hela Medelhavet har under vart och ett av de tre senaste åren upplevt minst en dag med starka marina värmeböljeförhållanden. Rapporten pekar på att det drabbar ekosystem som havsgräset posidonia, vars utbredning i Medelhavet minskat markant under de senaste decennierna.

Färre stormar och översvämningar
På en punkt avvek 2025 från den negativa trenden. Stormar och översvämningar drabbade visserligen tusentals människor i Europa men extrema regn och skyfall var mindre utbredda än under de senaste åren. Det är en av få uppgifter i rapporten som pekar i en annan riktning än en rak försämring.

Klimatforskare varnar för 2027
Parallellt med rapporten kommer en annan temperaturvarning. Meteorologiska världsorganisationen WMO och brittiska Met Office bedömer att ett nytt El Niño-fenomen är på väg – och att det kan bli det starkaste under 2000-talet hittills. El Niño tenderar att driva upp den globala medeltemperaturen med störst effekt året efter, vilket pekar mot 2027, enligt Politico.

EU:s vetenskapliga klimatrådgivare uppmanade i februari unionen att förbereda sig för en global uppvärmning på tre grader och beskrev nuvarande åtgärder som otillräckliga, enligt The Guardian.