Debatt: Viktigt värna småföretagen i nytt EU-förslag

Europa är fullt av små företag, men betydligt färre som lyckas växa till riktigt stora. Det är ett strukturellt problem för europeisk konkurrenskraft. Nya företag startas, innovationer utvecklas och affärsidéer prövas. Men när företag når nästa tillväxtfas möter de ofta mer komplexa regelverk, ökade administrativa krav och högre kostnader för att följa lagstiftningen.

Det är bakgrunden till att EU nu diskuterar att införa en ny företagskategori: Small Mid-Caps (SMC). Tanken är att företag som vuxit ur SME-definitionen, alltså över 250 anställda men fortfarande långt ifrån stora koncerner, ska möta mer proportionerliga regelkrav. I praktiken handlar det om att undvika det som ibland beskrivs som ett regulatoriskt stup, där regelbördan ökar kraftigt när ett företag passerar SME-gränsen. Ambitionen att minska sådana tillväxthinder är i grunden välkommen. Företag ska inte straffas när de växer. För att stärka konkurrenskraften behöver fler företag kunna ta steget från små till större verksamheter, expandera internationellt och bli starkare aktörer i globala värdekedjor.

Samtidigt väcker diskussionen viktiga frågor. Små och medelstora företag utgör i det närmaste hela företagsstocken i Sverige och Europa och står för en stor del av sysselsättningen. Samtidigt är det just dessa företag som har minst administrativa resurser och svårast att få tillgång till kapital. Det är därför EU länge har byggt upp en särskild SME-politik, med principen Think Small First som vägledning.

När en ny företagskategori introduceras finns alltid en risk att fokus gradvis flyttas uppåt i företagsstrukturen. Historiskt har vi sett hur kategorier som först skapats av regulatoriska skäl senare också börjar användas i stödprogram och finansieringsinstrument. Om företag med flera hundra anställda börjar konkurrera om samma EU-finansiering som små företag riskerar resurser att förskjutas från dem som har störst behov. Det är därför viktigt att hålla isär två saker. Det är rimligt att skapa mer proportionerliga regler för företag i tillväxtfas. Men EU:s stöd och finansieringsinstrument måste fortsatt vara tydligt inriktade på små och medelstora företag, eftersom det är där kapitalmarknaden fungerar sämst.

Den svenska företagsstrukturen illustrerar problematiken väl. I Sverige finns omkring 1,2 miljoner företag, och 99,9 procent är små och medelstora företag. Samtidigt finns ungefär 1400 företag i storleksintervallet 250–1000 anställda, den grupp som nu diskuteras inom ramen för Small Mid-Caps. Tillsammans sysselsätter de omkring 600 000–650 000 personer, ofta i exportindustrins leverantörsled.

Det visar två saker samtidigt: dels hur central SME-sektorn är för ekonomin och dels hur viktig tillväxtfasen är för att fler företag ska kunna skala upp och bli starkare aktörer i europeiska värdekedjor.

EU behöver därför hitta rätt balans. Regelverken ska göra det möjligt för företag att växa och skala upp, inte skapa nya hinder. Samtidigt måste SME-politiken fortsatt ha ett tydligt fokus på de företag som utgör ryggraden i ekonomin. I grunden handlar frågan om något ännu större, nämligen att skapa goda och förutsägbara villkor för företagande i alla tillväxtfaser. När företag ges möjlighet att starta, växa och utvecklas utan onödiga regeltrösklar stärks innovationen, jobben och konkurrenskraften i hela ekonomin, vilket gynnar hela samhället.

Anna Hedensjö Johansson
Ansvarig för SME-frågor
Svenskt Näringsliv