EU-länder varnar för upptrappning i Mellanöstern – förstärker marint skydd

EU:s 27 utrikesministrar höll på söndagskvällen ett informellt videomöte om den eskalerande konflikten i Mellanöstern, efter Israel och USAs bombningar av Iran på lördagen som Iran svarade med att angripa flera grannländer. Efter två och en halv timmes diskussioner enades de om ett gemensamt uttalande som uppmanar till maximal återhållsamhet och skydd av civila.

"Mellanöstern har mycket att förlora på ett utdraget krig", heter det i uttalandet från EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas.

EU fördömer i uttalandet Irans attacker mot länder i regionen som "oförsvarliga" och uppmanar Teheran att avstå från urskillningslösa militära angrepp. Samtidigt betonas vikten av "full respekt för internationell rätt, inklusive principerna i FN-stadgan".

Men enligt uppgifter till Politico var just formuleringen om internationell rätt en stor stötesten under mötet. Flera länder såg den som en indirekt kritik av USA:s och Israels attacker mot Iran, vilket fyra europeiska diplomater bekräftade för tidningen.

Spanien ensamt om att fördöma
Splittringen inom EU blev tydlig i helgen. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez var den enda EU-ledaren som öppet fördömde de amerikanska och israeliska attackerna mot Iran.

– Vi avvisar den unilaterala militära aktionen från USA och Israel, sade Sánchez enligt Politico.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz intog en annan hållning. Efter ett möte i det tyska säkerhetsrådet på söndagen sade han att det inte är "rätt tid att föreläsa våra partner och allierade", rapporterar Reuters.

– Mullahregimen är en terroristregim som är ansvarig för årtionden av förtryck av det iranska folket, sade Merz och tillade att Tyskland delar "lättnaden hos många iranier över att denna mullahregim nu går mot sitt slut".

Hårdare tongångar från E3
På söndagen publicerade även Frankrike, Tyskland och Storbritannien ett gemensamt uttalande med betydligt hårdare formuleringar än vad EU:s 27 medlemsländer lyckades enas om.

I uttalandet fördömer de tre länderna Irans "urskillningslösa och oproportionerliga robotattacker" mot länder i regionen, inklusive sådana som inte deltog i de ursprungliga militära operationerna. De kräver att Iran omedelbart stoppar sina "hänsynslösa attacker".

Uttalandet öppnar också för defensiva åtgärder. De tre länderna säger att de kan komma att vidta "nödvändiga åtgärder" för att försvara sina intressen och sina allierandes i regionen. Detta kan "potentiellt också, om nödvändigt, innefatta möjligheten att vidta proportionerliga defensiva militära åtgärder för att förstöra Irans förmåga att avfyra robotar och drönare vid källan".

Brittiske premiärministern Keir Starmer preciserade senare vad detta innebär. I ett videouttalande uppger han enligt Euractiv att han godkänt USA:s begäran att använda brittiska baser för "defensiva" attacker mot iranska robotar och deras avfyrningsramper.

– Vi var inte involverade i de första attackerna mot Iran och vi kommer inte att delta i offensiva operationer nu, sade Starmer men tillade att "Iran ändå slår mot brittiska intressen och utsätter brittiska medborgare för enorm risk".

von der Leyen kräver trovärdigt skifte
Redan på lördagen, strax efter att attackerna inletts, utfärdade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa ett gemensamt uttalande. De beskrev utvecklingen i Iran som "mycket oroande" och betonade vikten av kärnvapensäkerhet.

von der Leyen återkom till frågan på söndagen och varnade för att risken för eskalering är "verklig", rapporterar DPA.

– Därför behövs brådskande ett trovärdigt skifte i Iran. Ett som återställer stabiliteten och banar väg för en varaktig lösning, sade von der Leyen enligt den tyska nyhetsbyrån.

Skiftet måste innebära ett stopp för Irans militära kärnvapenprogram och robotprogram samt "spegla och stödja det modiga iranska folkets demokratiska strävanden", tillade hon.

Marina uppdraget förstärks
EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas meddelade efter söndagens möte att unionens marina operation i Mellanöstern kommer att förstärkas.

– Vårt marina uppdrag, Aspides, har sett en kraftig ökning av begäran om skydd, och vi kommer att förstärka det med ytterligare fartyg för att stärka den maritima säkerheten i regionen, sade Kallas enligt DPA.

Hon varnade också för att Irans ombud måste hålla sig utanför striden och att hot mot sjöfart i Hormuzsundet är "hänsynslösa och måste upphöra".

Omkring en femtedel av världens oljetransporter passerar genom Hormuzsundet mellan Persiska viken och Omanbukten. EU:s uttalande betonar att "avbrott i kritiska vattenvägar, som Hormuzsundet, måste undvikas".

"Kan omforma maktbalansen"
Kallas beskrev konflikten som potentiellt omvälvande för hela regionen.

– Det pågående kriget kan omforma maktbalansen i Mellanöstern. Det kan öppna en väg till ett annat Iran som inte är ett hot mot regionen eller Europa. Men verkligheten är att det är för tidigt att säga med säkerhet i vilken riktning Iran är på väg, sade Kallas.

EU-kommissionens ordförande von der Leyen ska på måndagen sammankalla ett krismöte med kommissionärerna för att diskutera situationen. Samtidigt planerar Cypern, som innehar EU:s roterande ordförandeskap, att på tisdagen kalla till ett så kallat samtal om integrerad politisk krishantering – ett krishanteringsformat som tidigare använts under coronapandemin, migrationskrisen och Rysslands invasion av Ukraina.

Enligt uppgifter till Politico planeras också ett möte mellan EU:s toppdiplomater och utrikesministrar från Gulfländerna under veckan.

Tankesmedja: Europa alltför försiktigt
Tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) kritiserar i en analys de europeiska ledarna för att ha varit "påfallande försagda" i sin reaktion på attackerna.

Enligt ECFR bör européerna tydligt kommunicera att detta är "ett valfritt krig av Amerika, i strid med samma FN-stadga som européerna själva har åberopat för att fördöma Rysslands illegala invasion av Ukraina".

Tankesmedjan uppmanar också Europa att avvisa att dras in i USA:s offensiva operationer och att i stället arbeta med regionala partner för att hitta en diplomatisk lösning.