Utrikesministrar vill ta tillbaka initiativet i fredssamtalen om Ukraina
BRYSSEL 16 november 2026Flera av EU:s utrikesministrar vill vara med och bestämma vad Europa ska kräva i fredsförhandlingarna om Ukraina efter att förhandlingsdelegationen blivit klar. Österrike har lagt fram ett eget förslag till mandat, men Tyskland menar att innehållet redan är givet. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tror dock inte på något genombrott i de så kallade fredsförhandlingarna.
Vid informella EU-toppmötet i Dublin i fredags enades stats- och regeringscheferna om vilka som ska företräda Europa i de USA-ledda fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina. Varken utrikesministrarna eller EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas finns med. Vid måndagens möte i Bryssel vill flera ministrar i stället påverka vad Europas förhandlare ska säga.
För ministrarna handlar det om att behålla sin relevans, skriver Politico. Utrikesministrarna kritiseras för att ha tappat greppet om de stora säkerhetsfrågorna och att forma förhandlingsmandatet ses som en chans att visa motsatsen. Men striden om mandatet kan bli lika svår som valet av förhandlare. Enligt vissa diplomater kommer uppgiften dessutom att hamna hos EU-ländernas ambassadörer snarare än hos ministrarna.
– Det sitter några starka utrikesministrar i det rummet. Om de vill kan de bidra med mycket värdefulla synpunkter till diskussionerna, men de måste vara proaktiva, sade en EU-diplomat till Politico.
Malmer Stenergard nöjd med uppställningen
Förhandlingsdelegationen består av nationella säkerhetsrådgivare från Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien och Polen, de så kallade E5-länderna, samt företrädare för EU-kommissionen och Europeiska rådet. Utrikesrepresentant Kaja Kallas hade under toppmötet sagt att hon var bäst lämpad att leda samtalen.
Sveriges avgående utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tycker att utfallet är rimligt.
–Jag tycker att det här är en väldigt rimlig laguppställning som innebär att de stora länderna är representerade men också institutionerna, sade Maria Malmer Stenergard på väg in på måndagens utrikesministermöte i Bryssel.
Sverige får ingen egen plats, men hon räknar med att Tyskland och Polen kan föra landets talan.
– Både Tyskland och Polen ligger nära oss politiskt och geografiskt och i sitt stöd till Ukraina, sade Maria Malmer Stenergard.
Hon tillbakavisade att Kaja Kallas skulle ha knuffats åt sidan.
– Nej, så uppfattar jag inte det alls. Hon kommer naturligtvis att ha en viktig roll som ledare för utrikestjänsten i förberedelserna, också i en expertroll, sade Maria Malmer Stenergard.
Kaja Kallas sade själv att beslutet var ledarnas.
– Ledarna beslutade så, det är deras beslut. Men jag har utrikesministrarna varje månad. Jag har experterna i utrikestjänsten som känner till de tidigare förhandlingarna och som också är experter på Ryssland, sade Kaja Kallas på måndagen.
Ryssland har ännu inte gått med på att européerna deltar i nästa samtalsrunda, enligt Rapporteur. Kaja Kallas sade på måndagen att amerikanerna uppger att européerna ska vara med. Förväntningarna hos den svenska utrikesministern är ändå låga.
– Ska jag vara helt ärlig så har jag inte så stora förväntningar för Ryssland är fortfarande inte intresserade av att diskutera fred på ett seriöst sätt, sade Maria Malmer Stenergard.
Österrike vill ha mandat – Tyskland ser innehållet som klart
Österrikes utrikesminister Beate Meinl-Reisinger driver frågan om ett mandat hårdast. Hon sade att Europa inte längre kan hållas vid sidan av förhandlingar som avgör kontinentens framtid och att diskussionen nu måste lyftas tillbaka till utrikesministrarna.
– Det måste förhandlas om Europa, med Europa, sade Beate Meinl-Reisinger.
Österrike har enligt Politico skickat ett förslag till mandat till EU-länderna. Det bygger på fyra pelare: politik, säkerhet, humanitära frågor och ekonomi. Beate Meinl-Reisinger vill att ett konkret mandat ska kunna beslutas redan vid nästa möte. På frågan om vad som återstår att klara ut efter toppmötet i Dublin var svaret kort.
– Hela mandatet är öppet, sade Beate Meinl-Reisinger.
Tysklands utrikesminister Johann Wadephul, vars land ingår i förhandlingsdelegationen, ser det annorlunda. Han fick frågan om det österrikiska förslaget.
– I Dublin kom vi ju överens om vem som förhandlar. Det är redan en viktig förutsättning, och jag tror att innehållet är fullständigt klart, sade Johann Wadephul.
Han hänvisade till Helsingforsdeklarationen, Parisstadgan och Budapestmemorandumet, som han kallade icke förhandlingsbara. Varje land har rätt att välja vilka säkerhetsarrangemang det vill ingå i och befintliga allianser ska inte ifrågasättas.
– Om sådana frågor kommer vi inte att tala med varandra. Allt annat kan, ska och måste diskuteras, sade Johann Wadephul.
Fler ministrar efterlyste tydligare spelregler. Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys sade att Europa behöver ett klart mandat, klara rutiner för hur gemensamma ståndpunkter tas fram och en effektiv representation.
– Vi kan inte tala med 27 mikrofoner, sade Kęstutis Budrys.
Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen tycker att frågan om vilka som ska sitta vid bordet har fått för stort utrymme.
– Det handlar om något och inte om någon. Det avgörande är vad Europa tar med sig till bordet, inte vem som tar det dit, sade Lars Løkke Rasmussen.
Kaja Kallas har tidigare tagit fram en lista med europeiska maximikrav på Ryssland, som ett svar på de ryska maximikraven. Där ingår bland annat att Ryssland drar tillbaka sina trupper från alla länder där de i dag finns. Hon uppmanade förhandlarna att inte bara fråga vad Europa kan erbjuda Ryssland.
– Vem som än förhandlar bör vi alltid fråga dem: Bad ni om något i gengäld? sade Kaja Kallas.
Avvisar ny säkerhetsordning
Ryssland vill att samtalen även ska handla om en ny europeisk säkerhetsordning. Enligt medieuppgifter ingår ett krav på att Finland lämnar Nato. Tjänstemän som Politico talat med säger att Rysslands villkor för att släppa in européerna i samtalen skulle innebära att Nato drar sig tillbaka från länder som gränsar till Ryssland, att sanktionerna hävs och att utländska trupper förbjuds i Ukraina.
– Europa har en säkerhetsarkitektur. Vi behöver ingen ny, sade Johann Wadephul.
Maria Malmer Stenergard kallade uppgifterna om Finland absurda. Flera ministrar, däribland Kęstutis Budrys och Lars Løkke Rasmussen, sade att det måste bli vapenvila innan något annat kan förhandlas.
USA:s sändebud Jared Kushner vill att samtalen återupptas snabbt efter att USA:s president Donald Trump, Rysslands diktator Vladimir Putin och Kinas president Xi Jinping möts i Shenzhen i Kina senare i veckan.
Pengar och sanktioner
Maria Malmer Stenergard är också oroad över den långsiktiga finansieringen av Ukraina.
– Det som bekymrar mig är att efter vi fattade det viktiga beslutet om ett 90 miljarder euro-lån så har ju många länder hänvisat till det och då dragit ner på sitt eget stöd till Ukraina, sade Maria Malmer Stenergard.
Hon vill att EU-kommissionen lägger fram ett förslag om att använda de frysta ryska tillgångarna, eftersom det enligt henne är det mest rättvisa mot europeiska skattebetalare. EU-kommissionen väntas på onsdag föreslå ett nytt lån till Ukraina, men fyra medlemsländer vill inte medverka.
Utrikesministrarna väntas på måndagen också besluta om fler än hundra nya sanktionslistningar av personer och organisationer. EU-kommissionen ska inom kort lägga fram ett 22:a sanktionspaket. Estlands utrikesminister Margus Tsahkna sade till Politico att det blir allt svårare att nå enighet om nya sanktioner.
Ukrainas finansiering för nästa år diskuteras vid EU-toppmötet den 26–27 november.
Mer fakta
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900
Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet.
Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr.
Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.