EU-parlamentet fryser handelsavtal med USA och kräver besked

Omröstningen som skulle ha ägt rum i dag tisdag i EU-parlamentets handelsutskott ställdes i går måndag in på obestämd tid. Utskottets ordförande, den tyske socialdemokraten Bernd Lange, och de politiska gruppernas representanter enades om att frysa arbetet med de två lagförslag som skulle genomföra EU:s åtaganden enligt det så kallade Turnberry-uppgörelsen från förra sommaren.

– Vi var tvungna att dra i bromsen. Allt annat skulle ha varit oansvarigt. Vad vi för närvarande upplever är Trumps tullförvirring, med obesvarade frågor och växande osäkerhet för EU och andra handelspartner, sade Lange i ett uttalande.

De politiska gruppernas representanter har enligt Lange enats om att arbetet med de två lagförslagen, som är direkta konsekvenser av uppgörelsen, ska läggas på is tills klarhet, stabilitet och rättssäkerhet i handelsrelationerna mellan EU och USA har återupprättats.

Rättslig grund försvann
I fredags förra veckan ogiltigförklarade USA:s högsta domstol stora delar av president Donald Trumps tullar mot omvärlden. Domstolen slog fast att presidenten inte hade rätt att införa tullarna under den så kallade IEEPA-lagen, en federal nödlagstiftning från 1977.

Trump reagerade omedelbart genom att tillkännage nya globala tullar – först på 10 procent, sedan 15 procent – under en annan rättslig grund, sektion 122 i den amerikanska handelslagen från 1974. Denna lag tillåter presidenten att införa tullar på upp till 15 procent i maximalt 150 dagar för att hantera underskott i handelsbalansen, såvida inte kongressen förlänger perioden.

Enligt Bernd Lange utgör Trumps nya tullar ett tydligt brott mot Turnberry-uppgörelsen. Den föreslagna ersättningen för IEEPA, section 122, tillämpas utan åtskillnad på alla länder som exporterar till USA och läggs på topp av den så kallade MFN-satsen. Som en följd skulle import från EU till USA utsättas för en tillämplig tullsats som överstiger det överenskomna tröskelvärdet på 15 procent.

– Detta utgör i sig ett tydligt avsteg från villkoren i Turnberry-uppgörelsen, sade Lange.

USA åtog sig i uppgörelsen att tillämpa ett allomfattande tulltak på 15 procent för de flesta EU-varor, medan EU i sin tur åtog sig att avskaffa tullar på amerikanska industrivaror och att öppna upp marknaden för vissa jordbruksprodukter och skaldjur.

EU kräver klarhet
EU-kommissionen kom i lördags med ett uttalande där den krävde full klarhet från USA om vilka åtgärder landet avser att vidta efter högsta domstolens beslut.

"EU förväntar sig att USA hedrar sina åtaganden i det gemensamma uttalandet – precis som EU står fast vid sina åtaganden", hette det.

Kommissionen betonade att den nuvarande situationen inte främjar "rättvis, balanserad och ömsesidigt fördelaktig" transatlantisk handel och investeringar, vilket både parter kommit överens om i det gemensamma uttalandet från augusti 2025.

"En uppgörelse är en uppgörelse", fastslår kommissionen i uttalandet.

Handelskommissionär Maroš Šefčovič talade i lördags med USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer och handelsminister Howard Lutnick. Kommissionen uppgav att den kommer att fortsätta vara i nära och kontinuerlig kontakt med USA:s regering.

Bred parlamentarisk enighet
I EU-parlamentets handelsutskott välkomnades måndagens beslut.

Från den liberala RE-gruppen välkomnade Karin Karlsbro (L), svensk Europaparlamentariker och gruppens samordnare i handelsutskottet, beslutet.

– USA måste få ordning på sin handelspolitik, denna nivå av kaos är inte seriös. Vi kommer inte att kunna rösta om Turnberry-uppgörelsen förrän vi kan förvänta oss att vi faktiskt får förutsägbarhet i gengäld, sade Karlsbro i ett uttalande.

Även Gröna gruppen och vänstergruppen GUE/NGL stödjer beslutet, där vänstergruppens Martin Schirdewan går längre och kräver att lagstiftningen helt skrotas.

Vad innebär uppskjutandet?
I praktiken betyder EU-parlamentets beslut att de två lagförslag som kommissionen lade fram i augusti förra året inte kommer att behandlas förrän situationen klarnat. Det handlar om att ta bort tullar på amerikanska varor som importeras till EU till ett värde av cirka 3,8 miljarder euro, se fakta box nedan.

För att lagförslagen ska kunna träda i kraft krävs att parlamentet först antar sin ståndpunkt, varefter förhandlingar måste föras med EU:s 27 medlemsländer. Först därefter kan EU:s del av uppgörelsen genomföras.

Nu är denna process alltså pausad på obestämd tid.

Merz öppnar för handelsbazooka
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sade i möte med chefredaktörer i Berlin på måndagen att EU:s antitvångsinstrument – ett kraftfullt handelspolitiskt verktyg som i sin yttersta form kan stänga av ett lands tillgång till EU:s marknad med 450 miljoner konsumenter – kan behöva användas som "ett sista alternativ" om förhandlingarna körs fast, rapporterar DPA.

– Jag är övertygad om att vi kommer att hitta ett sätt att lösa dessa handelstvister utan att tillgripa detta instrument. Men om det blir nödvändigt, då är det nödvändigt, och jag kommer att vara den siste att säga nej, sade Merz.

Merz planerar att inom kort resa till Washington för att presentera "en samordnad europeisk ståndpunkt".

– Det största giftet för ekonomierna i Europa och USA är denna ständiga osäkerhet om tullar. Och denna osäkerhet måste upphöra, sade han till den tyska TV-kanalen RTL, enligt Reuters.

Frankrike pekade i samma riktning. Frankrikes handelsminister Nicolas Forissier sade att EU har "nödvändiga verktyg" för att agera mot USA och efterlyste en gemensam europeisk linje. – Vi kan inte längre vara naiva. Vi behöver använda alla våra verktyg och inte bara prata om dem, sade han, enligt Financial Times.

Osäkert läge framöver
De politiska gruppernas representanter i handelsutskottet ska omvärdera situationen nästa vecka, enligt utskottsordförande Bernd Lange. Men det är oklart när – eller om – arbetet med lagförslagen kommer att återupptas.

Vissa röster inom parlamentet, som EPP-gruppens förhandlare Željana Zovko, argumenterar för att EU ändå bör hålla fast vid sina åtaganden.

– Vårt ansvar nu är att upprätthålla våra åtaganden, säkerställa juridisk robusthet och föra denna uppgörelse till ett snabbt och ansvarsfullt slut. Ytterligare förseningar skulle undergräva vår trovärdighet och sända fel signal till våra transatlantiska partners, sade Zovko enligt Politico.

Men för tillfället råder enighet om att vänta på tydliga besked från USA.

– Bollen ligger hos den amerikanska regeringen, sade Bernd Lange.