Inför riksdagsvalet: EU har blivit viktigare – men ändå inte

I höst hålls riksdagsval, ett val som indirekt även tillsätter Sveriges representanter i EU:s ministerrådet som, tillsammans med EU-parlamentet, stiftar nya lagar i unionen. Hur nästa riksdag och regering ser ut kan få avgörande betydelse för hur Sveriges EU-politik kommer drivas. 

EU-forskaren Maria Strömvik vid Lunds universitet, som fördjupat sig i frågan, anser att EU får för liten plats i debatten, inte minst inför riksdagsvalet.

– Vi pratar inte tillräckligt mycket om EU-politiken eller de frågor som vi fattar beslut om i EU. Risken […] blir att vi inte vet vad de partier som hamnar i regeringsställning har för EU-politik, sade Strömvik under ett seminarium vid Europaforum i Hässleholm på tisdagen.

Enligt hennes undersökning är det väldigt sällan journalister frågar partiföreträdare om EU-frågor, i de valkompasser många medier har är antalet frågor som har någon beröring på EU försvinnande liten och på partiernas hemsidor behandlas EU som ett separat område trots att frågor som hanteras på EU-nivå har bäring på nationella spörsmål som klimatomställning, energikris och reaktionen på Rysslands krig i Ukraina.

Pyry Niemi (S) är ordförande i riksdagens EU-nämnd där regeringen måste förankra sin EU-politik innan den förhandlar med övriga medlemsländer. Han håller delvis med Strömvik men menar att en förändring skett de senaste åren.

– Det har skett något de senaste 2,5 åren som har satt fokus och sökljus på EU, sade Niemi och pekar på coronapandemin där EU:s och EU-ländernas hantering av krisen många gånger hamnade högt bland rubrikerna.

Även Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, lyfter coronapandemin som en tydlig öppning för mer fokus på EU-politiken i Sverige. Liksom Niemi nämner hon även ryska kriget i Ukraina som en sådan förändring.

– Under de senaste åren har EU varit viktigt på riktigt, sade Avellan.

EU-forskaren Magnus Blomgren vid Umeå universitet ser också en ökning av antalet ”EU” i rubrikerna men sätter starten för detta längre tillbaka i tiden till den så kallade flyktingkrisen 2015 och brexitomröstningen 2016.

Alla debattörer håller dock med om att EU i många fall saknas i debatten. Riksdagspolitiker Niemi trodde att detta delvis beror på att mycket EU-politik är teknisk i sin natur, är svår att kommunicera och att de politiska skiljelinjerna mellan partierna i EU-frågor är ganska små.

– I huvudsak tycker vi ungefär likvärdigt i de flesta frågor när det gäller EU-politiken, sade Niemi.

EU-forskare Blomgren menar att detta är en av kärnorna i problemet med undermålig diskussion om EU i Sverige.

– För att få engagemang och diskussion krävs olika [politiska] positioner och alternativ. Och det ser vi inte, sade Blomgren som EU hanteras som en enskild fråga i sig och inte som det politiska system som det är.

Han pekade på statsvetenskapliga jämförelser om EU-debatt i olika medlemsländer.

– Här faller inte Sverige speciellt väl ut. Sverige skulle jag nog vilja påstå är ett av de länder som har den svagaste politiska diskussionen kring EU, sade Blomgren.

Chefredaktör Avellan menar att intresset bland läsarna av EU är begränsat.

– Det finns inte en jätteefterfrågan när vi skriver om EU, sade Avellan.