Flera nationella val i EU kan förändra unionen

Är 2022 året då rättsstatens principer får en upprättelse i EU? Kommer pro-européer tappa eller vinna mark? Ett antal val kan komma att kasta om den politiska uppställningen i Bryssel och påverka dynamiken i EU-samarbetet. 

Nationella val är ju nämligen också EU-val. När svenskarna går till valurnorna i september är det inte bara frågan om vilka partier som ska styra Sverige utan också vilka som ska representera Sverige i EU:s lagstiftande ministerråd. 

Blickarna riktas nu främst mot två val i EU där tongivande stats- och regeringschefer ska försöka bli omvalda. 

I Frankrike siktar Emmanuel Macron på en andra mandatperiod som landets president. Men mitten-höger-politikern utmanas av flera kandidater på högerkanten i valet i april. Skulle den pro-europeiska Macron förlora presidentposten till den EU-skeptiska Marine Le Pen, ledare för Nationell samling - eller för den delen uppstickaren och Le Pens utmanare på extremhögerkanten, Éric Zemmour - skulle dynamiken i EU-samarbetet sannolikt påverkas.

Med Macron har Frankrike varit en av de drivande länderna bakom ett fördjupat Europa-samarbete. Även en seger för högerpartiet Republikanernas kandidat, Valerie Pécresse, som har en mer återhållen inställning till EU, skulle troligen märkas av i europasamarbetet. 

I Ungern utmanas nu den högerpopulistiske Viktor Orbán, som suttit säkert som landets premiärminister sedan 2010, av en allt starkare och samlad opposition. I EU-sammanhang har Orbán varit ett sorgebarn. Sedan Orbán kom till makten 2010 har rättsstatens principer alltmer urholkats genom bland annat inskränkningar av landets mediefrihet och maktkoncentration till regeringspartiet Fidesz. När landet införde en antihomolag sommaren 2021 gick det så långt att EU-ledare uppmanade Ungern att lämna EU om landet inte respekterade de mänskliga rättigheterna. 

Den Förenade Oppositionen, som är samlingsnamnet för de den ungerska oppositionen och som leds av den konservative och EU-positive politikern Péter Márki-Zay, ligger nära Orbán och Fidesz i opinionsmätningarna. Om oppositionen står som segrare efter valet så lär Bryssel kunna räkna med mer pro-europeiska tongångar. En seger för Orbán skulle å andra sidan ge syre till den EU-skeptiska och högerextrema rörelsen i unionen. 

Även presidentvalet i Slovenien i oktober är något att hålla ögonen på i det här sammanhanget. Landets nationalkonservativa premiärminister Janez Janša står Viktor Orbán nära politiskt och enligt kritiker har pressfriheten i Slovenien försämrats under hans ledning. Janša har under sitt mandat rört upp känslor hos övriga EU-ledare genom bland annat rasistiska uttalanden på Twitter.