Visselblåsare: EU kan sätta guldstandarden för nätet

Amerikanskan Frances Haugen, tidigare anställd på Facebook och som nyligen visselblåste om en rad oegentligheter hos nätjätten, utfrågades på måndagen i EU-parlamentet.

– Jag är här i dag för att jag tror att Facebooks produkter skadar barn, ger näring åt splittring, försvagar demokratin och mycket annat, sade Haugen.

Utfrågningen äger rum med anledning av att EU-lagstiftarna just nu arbetar med två stora digitala förslag. En omröstning om EU-parlamentets ståndpunkt i de två akterna skulle ursprungligen ha hållits på måndagen men har skjutits upp i samband med Frances Haugens besök.

Hon argumenterade med hänvisning till interna dokument och forskning att Facebooks algoritmer för delning av innehåll mellan användare, alltid går mot allt mer extremare varianter eftersom det skapar mer engagemang och därmed mer reklamintäkter. Hon menade även att Facebook sitter på en rad åtgärder som skulle kunna vidtas för att minska risken för att desinformation sprids men att nätjätten inte sätter in dem eftersom det skulle minska vinsten.

– Företagets ledarskap känner till hur man gör Facebook och Instagram säkrare men genomför inte de åtgärder som behövs för de sätter sina enorma vinster framför folk, sade Haugen och pekade på saker som att man först måste klicka på en länk till exempelvis en artikel innan man kan dela den med andra.

Hon menade även att Facebook är mycket mer slutet än andra sociala mediejättar som Twitter och Google. Detta inte minst för att båda dessa företag delar med sig av en del av sitt innehåll till utomstående granskare.

– Nästan ingen utanför Facebook vet vad som händer i Facebook. Företagets ledarskap håller viktig information från allmänheten, amerikanska regeringen, sina aktieägare och länder runt om i världen. Facebook har ljugit varje gång det är till deras fördel, sade Haugen.

Större öppenhet efterfrågas

Som svar på detta vill Francis Haugen att EU-parlamentarikerna genom lagstiftning skapar större öppenhet så att fler granskar vad som händer i exempelvis nätjättars algoritmer. Hon vill gärna se att fler grupper än auktoriserade forskare, som civilsamhällsorganisationer och journalister, ska kunna få tillgång till data från sociala medier för att kunna granska dem.

Francis Haugen förespråkade även en gemensam europeiska kontrollmyndighet eftersom expertisen på området – hon uppskattade det till 200-300 i världen – är ytterst begränsad och inte räcker till för att varje medlemsland ska kunna kontrollera nätjättarna.

Hon menade att EU har en möjlighet som bara uppstår en gång per generation att skapa nya regler för nätet och sociala medier.

– Jag är tacksam att EU tar detta på mycket stort allvar. Den digitala tjänstelagen som nu behandlas i parlamentet har potential att bli en global guldstandard, sade Frances Haugen.

Omröstning om några veckor

EU-parlamentets ansvariga ledamot för den digitala tjänstelagen, den danska socialdemokraten Christel Schaldemose, sade efter utfrågningen att hon räknade med att det skulle ta ”några veckor” innan det ansvariga utskottet i parlamentet kan rösta om församlingens ståndpunkt.