EU-ministrar manar Turkiet till återhållsamhet efter kuppförsök

På dagens utrikesministermöte i Bryssel diskuteras helgens misslyckade militärkupp i Turkiet.

– Alla är lättade att kuppen slagits ned, säger Nederländernas utrikesminister Bert Koenders på väg in på mötet.

Han får medhåll av sin belgiske kollega Didier Reynders som hoppas att Turkiet och dess president Recep Tayyip Erdoğan nu inte utnyttjar situationen till att stärka sin makt ytterligare.

– Men vi måste också kräva att de turkiska myndigheterna reagerar proportionerligt och respekterar rättsstatsprinciperna, säger Reynders och nämner bland annat planerna på att återinföra dödsstraffet i landet som ett orosmoln.

Frankrikes utrikesminister Jean-Marc Ayrault hyser samma uppfattning.

– Man kan inte acceptera att militären tar makten från dem som valts av folket. Vi måste vara uppmärksamma så att de turkiska myndigheterna inte inför ett politiskt system som kapar demokratin, säger Ayrault.

Efter den misslyckade kuppen har runt sex tusen turkar – däribland militärer, domare och åklagare – gripits. Erdoğan lovade i helgen att ”rensa ut viruset” men hänvisning till de så kallade Gülenisterna som av den turkiska regeringen tros ligga bakom militärkuppen. Fethullah Gülen är en i USA boende turkisk islamist som tidigare varit allierad med Erdoğan men sedan korruptionsanklagelser 2013 fallit i onåd.

– De kommer få att betala ett hög pris för detta. Detta uppror är en gåva från gud till oss eftersom detta blir en anledning att rensa ut i armén, sade Erdoğan.

EU:s grannskapskommissionär Johannes Hahn är ”mycket oroad” över massgripandet av domare och misstänker att det sedan tidigare funnits på Erdoğans dagordning att bli av med politiska motståndare. Han pekar på de listor över namn som gjorde att så pass många personer omgående kunde gripas.

– Listorna som fanns tillgängliga efter händelserna indikerar att det hade förberetts och att de skulle användas vid ett givet tillfälle, säger Johannes Hahn.

Misstankarna om att listorna förberetts stärks av uppgifter till Metin Gurcan, tidigare turkisk militär rådgivare och nu säkerhetsanalytiker.

”Om det inte gjorts ett kuppförsök 15 så skulle det ha skett omfattande häktningar 16-17 juli med anledning av ett spionerirättsfall. [Mina källor] hävdar att åklagaren i spionfallet i Izmir redan hade fått Erdoğans tillåtelse att beordra massarresteringar”, skriver Gurcan och syftar på ett omfattande rättsfall mot Gülen och hans anhängare.

”Kuppmakarna fick kännedom om denna plan och iscensatte i all hast sitt hafsiga och okoordinerade försök. Med andra ord, kuppförsöket som hade planerats för ett framtida datum tidigarelades,” enligt Metin Gurcan.