Parlamentet vill inte bryta järnvägsmonopol

Knäckfrågan i det fjärde järnvägspaketet, som består av sex olika lagförslag, är om EU-länderna ska öppna upp alla sina järnvägslinjer för konkurrens utifrån. Det vill EU-kommissionen som i en konsekvensanalys uppskattar att liberaliseringen skulle generera vinster på motsvarande omkring 190 till 260 miljarder kronor mellan 2019 och 2035.

På tisdagen demonstrerade tusentals järnvägsarbetare utanför EU-parlamentet i Strasbourg.

– Vår framtid står på spel. Liberaliseringen har blivit en religion. Det gör tjänster dyrare och har redan förstört tusentals jobb inom EU, sade Guy Grivelding, från den europeiska järnvägsfacket till samlingen på drygt 3000 personer, rapporterar EUbusiness.

Internationell persontrafik och nationell godstrafik i EU är redan öppen för konkurrens. I och med kommissionens nya förslag skulle detta också gälla för nationell persontrafik.

Men EU-parlamentet vattnade på onsdagen ur förslaget. Järnvägsmonopol får fortsätta men nationella myndigheter måste framöver motivera sitt beslut om de ger kontrakt till en enda operatör.

Transportkommissionär Siim Kallas var besviken.

– Dagens omröstning var en uppvisning av orubbliga nationella egenintressen som visade sig vara mer lockande för EU-parlamentarikerna än de balanserade och välavvägda kompromisserna som antogs i december av transportutskottet, sade han i ett uttalande.

De sex lagtexter som EU-parlamentet antog på onsdagen utgör parlamentets ståndpunkt inför förhandlingarna med EU:s andra lagstiftaren, ministerrådet.

Sveriges regering driver ungefär samma linje som EU-kommissionen. Sverige har redan separerat banunderhåll från järnvägstrafik, och öppnat den sistnämnda för utländska bolag. Exempelvis kör franska Veolia Tranport tåg i Skåne och lokaltrafik i Stockholm.

Så ser det också ut i Storbritannien. Men EU-tungviktarna Tyskland och Frankrike är motståndare till liberaliseringen.

I Sverige har det i stället varit debatt om ett ändringsförslag som parlamentets trafikutskott röstat för som uppmanar till en viss tågservice även under strejker.

Janne Rudén, förbundsordförande i Seko och Johan Danielsson, socialdemokratisk kandidat till EU-parlamentet, skrev i en debattartikel i Svenska dagbladet att skrivningen öppnar dörren för att strejkrätten inom EU begränsas på ytterligare områden.

En stor majoritet i EU-parlamentets kammare slopade ändringsförslaget på onsdagen.

Inskränkningar i strejkrätten för samhällsnyttiga tjänster, såsom polis och brandkår, begränsas i kollektivavtal i Sverige, inte i lagstiftningen. Och i EU-fördraget konstateras att strejkrätten bestäms på nationell nivå.