Svårbedömda följder av grekiskt euroutträde

Om Grekland lämnar eurosamarbetet och inte fullföljer besparingsprogrammen kommer krislånen att stoppas och landet får klara sig på sina skatteintäkter. Det sammanfattade finansminister Anders Borg (M) på fredagen inför journalister i riksdagen.

– De får gå över till närmast kassamässig förvaltning som blir väldigt tuff för dem, sade Borg och avvisade möjligheter till omförhandlingar av de grekiska lånevillkoren.

– Jag tycker inte att det är realistiskt. Väljer grekerna att inte fullfölja sina åtaganden måste valutafonden göra som man gjort med andra IMF-program, då stänger man ner betalningarna.

Anders Borg betonar att situationen för övriga EU-länder nu är bättre jämfört med i höstas. Samtidigt är det svårt att överblicka konsekvenserna av ett eventuellt grekiskt euroutträde och vilka följderna skulle bli för andra EU-länder.

– Det är svårt att riktigt bedöma. Givet att bankerna har gjort marknadsvärderingar av sina grekiska statsobligationer och givet att det skett betydande förstärkningar av den ekonomiska politiken i eurozonen i övrigt, så skulle jag säga att vi är i en helt annan situation än vi var i höstas, sade Borg som tillade att svenska regeringen inte har spekulerat om något grekiskt euroutträde men att Sverige står väl rustat.

– Vi har god ordning i Sverige och säkerhetsmarginaler för det som krävs, sade Anders Borg.

Enligt finansministern har euroländerna genomfört en betydande ekonomisk sanering. Redan 2013 finns det ett antal länder som ligger väl till för att klara sina budgetmål, säger han.  

– Man ska komma ihåg att huvuddelen av de finanspolitiska åtgärderna är på väg att genomföras. IMF tror på ett budgetunderskott i eurozonen på  3,2 procent i år och 2,7 procent nästa år. Man räknar med att statsskulden i eurozonen stabiliseras 2014 och sedan börjar minska. Vi har kommit väldigt långt i saneringen, sade Anders Borg.