Utrikesministrarna från Norden och Baltikum åker på gemensam stödresa till Moldavien inför helgens presidentval och folkomröstning om framtida EU-medlemskap.

– Vi gör det för att ge vårt stöd till Moldavien i deras närmande till EU, men också i att bygga upp motståndskraft mot det hybridaktiviteter som vi ser från Ryssland. Vi talar inte om för dem hur de ska rösta i valet – men vi vill naturligtvis säkerställa att de får en möjlighet att välja fritt, säger Sveriges Maria Malmer Stenergard (M) inför tisdagens gruppresa till Chisinau, enligt TT/SvD.

Den franske forskaren Laurent Vinatier dömdes på måndagen till tre års fängelse av en "domstol" i Moskva. Han dömdes bland annat för att inte ha anmält sig som så kallad utländsk agent, skriver TT/SvD. 

Polen vill tillfälligt upphäva asylrätten i landet som en del av en ny migrationspolicy. Anledningen är att människosmugglare och länder som Ryssland och Belarus missbrukar systemet, hävdar landets premiärminister, liberalkonservative Donald Tusk, enligt TT/GP. Polen och EU menar att Ryssland och Belarus har iscensatt en ström av asylsökande migranter i en hybridattack för att destabilisera Europa.  

– Jag kommer att kräva erkännande i Europa för det här beslutet, sade Tusk på lördagen med adress till veckans EU-toppmöte, rapporterar Politico. Tidningen tror att kravet på ett säkerhetsundantag för asylrätten kan leda till en dominoeffekt i EU där andra länder följer efter.

I somras antog den finska riksdagen en så kallad avvisningslag för att kunna direktavvisa människor vid finsk-ryska gränsen, ett beslut som nu granskas av EU-kommissionen.

Statsministern liberalkonservative Bjarni Benediktsson och hans Självständighetsparti avslutar det isländska regeringssamarbetet, rapporterar SVT. Regeringspartierna ska vara oeniga om en mängd frågor, bland annat asylinvandring och energieffektivisering, enligt Benediktsson. Islands koalitionsregering består av Gröna vänstern, liberalkonservativa Självständighetspartiet och mitten-högerorienterade Framstegspartiet.

Ett år efter valsegern har Polens premiärminister Donald Tusk svårt att genomföra sina utlovade förändringar. Tusk lovade att rensa ut politiska utnämningar från den tidigare regeringen under Lag och rättvisa (PiS), men har haft begränsad framgång. President Andrzej Duda, konstitutionsdomstolen och centralbankschefen, alla lojala mot oppositionspartiet PiS, hindrar Tusks initiativ, skriver FT. 

Samhället är fortsatt djupt splittrat. En opinionsundersökning visar jämnt stöd för Tusks koalition och PiS. I EU har Tusk återställt Polens anseende och låst upp frysta EU-medel. Men inrikespolitiskt har han tvingats kompromissa, särskilt i frågor om kvinnors rättigheter.

Armeniens president Vahagn Chatjaturian ser möjligheter till ett fredsavtal med Azerbajdzjan innan FN:s klimatkonferens COP29 i november. Trots pågående spänningar efter Azerbajdzjans övertagande av Nagorno-Karabach förra året, menar Chatjaturian att förhandlingarna närmar sig sitt slut. – Det vore bra att skriva under det före COP29, sade han till Financial Times. Konflikten som närmast pågått i årtionden ledde till att 100 000 etniska armenier flydde från Nagorno-Karabach till Armenien.

Rysslands människorättskommissionär Tatiana Moskalkova rapporterar att 30 415 personer, varav nästan 8 000 barn, har evakuerats från områden som gränsar till Ukraina på grund av beskjutning och attacker. De evakuerade har placerats i närmare 1 000 tillfälliga boenden runt om i Ryssland, uppger Reuters. Ukraina har genomfört motattacker mot ryska gränsregioner, med fokus på infrastruktur viktig för Rysslands krigsinsats.

Litauens socialdemokrater siktar på att bilda en koalitionsregering efter söndagens parlamentsval, rapporterar Reuters. Partiledaren Vilija Blinkevičiūtė sade att de planerar att samarbeta med två andra vänsterpartier. Med 91 procent av rösterna räknade, ledde SD med 20 procent, följt av regeringspartiet Fosterlandsunionen med 17 procent. 

Blinkevičiūtė lovade att utrikespolitiken inte skulle ändras och att stödet till Ukraina skulle fortsätta. Hon pekade på inkomster, bostäder, sjukvård och utbildning som viktiga frågor för väljarna. Valdeltagandet ökade till 52,1 procent jämfört med 47,2 procent för fyra år sedan.