Debatt: Moderaterna: Nya klimatmål kräver långsiktighet och flexibilitet

En framgångsrik europeisk klimatpolitik måste kunna samla hela EU. Det kräver långsiktighet och fokusering på det övergripande målet, att minska utsläppen till 2030 med minst 40 procent i EU och ytterligare 10 procent genom internationella insatser. Långsiktighet är avgörande för trovärdigheten liksom flexibilitet för att olika medlemsstater med olika förutsättningar ska kunna nå målet.

Vi har en del att lära av våra egna svenska erfarenheter. 1988 beslutade riksdagen om att sätta ett tak för koldioxidutsläppen efter ett förslag från en moderat partimotion som jag medverkat till. Socialdemokraterna ogillade detta men var i minoritet. Koldioxidtaket hindrade S planer på ett stort oljeeldat kraftverk i Nynäshamn och en mycket stor gaskraftanläggning i Stenungssund. Hade de blivit av hade de stått där nu.

Gaskraftanläggningen var tänkt som ett första större steg i att införa naturgas som ett dominerande bränsle för kraftproduktion, för att möjliggöra en förtida avveckling av kärnkraften. Tanken var att vi skulle ha ett naturgasnät uppkopplat till Norge och Ryssland. Hade Sverige gått den vägen hade vi omöjliggjort för den snabba utveckling av biobränslen i Sverige som vi fick se istället.

Genom kärnkraften och framväxten av biobränslen har Sverige klarat minskningen av fossila bränslen bättre än de flesta andra, trots en mycket stor energiintensiv industri med en omfattande export. Det har skett genom marknadens utveckling och det politiskt beslutade målet att minska utsläppen.

En detaljstyrning från Bryssel som innebär att EU bestämmer hur Sverige och andra länder ska kunna nå sina mål om minskade utsläpp motverkar en dynamisk utveckling som vi sett i Sverige.

Med den bördefördelning som blir följden av detaljstyrning vad gäller förnyelsebara bränslen förutsätts den svenska kärnkraften fasas ut.  Energimyndigheten konstaterar att redan vid ett detaljstyrande förnybartmål på 35%: ”Sverige liksom ett antal andra kärnkraftsproducerande länder får i detta scenario en tydligt högre energisystemkostnad och högre elpriser. ”Och Energimyndigheten konstaterar ”att den viktigaste orsaken till detta är att kärnkraften fasas ut”.

Det är inte EU som ska detaljstyra svensk energipolitik med krav som ger ett högre elpris och som förutsätter att vi avvecklar kärnkraften som gjort att Sverige har klarat CO2-målen. De högre elpriserna, enligt EU- kommissionen kring 20 procent,  skulle riskera en stor del av de 400 000 jobben i svensk energiintensiv industri.

EU behöver en klimatpolitik som fokuserar på det som är viktigast: minskade klimatutsläpp. Det finns en samstämmighet i forskningen att detaljstyrande mål för hur länderna ska gå tillväga, till exempel genom bindande mål för förnybar energi, gör nödvändiga utsläppsminskningar dyrare än nödvändigt. För jobben i svensk industri skulle en sådan politik bli kostsam då den slår mot kärnkraften och ger höga påslag på energipriset.

Globalt står Sverige bara för någon promille av utsläppen och EU för 10 procent. För att lyckas måste vi därför vinna resten av världen för vår sak. Det kräver att vi kan visa att vi har en politik som kan kombinera minskade utsläpp med jobb och tillväxt.

Gunnar Hökmark
Moderaternas förstanamn i Europaparlamentsvalet