Oeniga utrikesministrar möts om Hormuz och ukrainskt krigsstöd

På måndagen samlades EU-ländernas utrikesministrar i Bryssel till ett möte med en tung agenda. Hormuzsundets stängning, Ungerns blockad av ett 90 miljarder euro stort lånpaket till Ukraina och frågan om ytterligare sanktioner mot Ryssland väntas dominera diskussionerna.

Hormuzsundet: Europa oenigt om militärt engagemang
Den akuta frågan var hur EU ska bidra till att hålla Hormuzsundet öppet. EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas uppgav att hon under helgen talat med FN:s generalsekreterare António Guterres om möjligheten att skapa ett initiativ liknande det som förde ut ukrainskt spannmål via Svarta havet. EU:s marina insats Aspides – som för närvarande verkar i Röda havet – diskuterades som ett möjligt verktyg. Kallas nämnde också de villigas koalition som ett komplement.

Men enigheten om vägen dit var svag. Tysklands utrikesminister Johann Wadephul, som nyss återvänt från Mellanöstern var tydlig med att han vill ha klarhet från USA och Israel om när de anser sina militära mål uppnådda, innan Europa tar nästa steg. Han ifrågasatte om Aspides bör utökas till att gälla Hormuzsundet och betonade att ett eventuellt nästa steg kräver en bredare säkerhetsarkitektur för regionen – med kravet att Iran inkluderas i förhandlingarna.

– Vi vill först få veta av USA och Israel när de anser sig ha nått sina militära mål, sade Wadephul.

Den nederländske utrikesministern Tom Berendsen var återhållsam. Han sade sig vilja låta sig informeras om alternativen och betonade att risken för upptrappning är stor och att ett beslut om att sända örlogsfartyg till Hormuzsundet är allt annat än enkelt.

– Det är inte så att vi har en knapp vi kan trycka på och lösa det. Situationen är mycket känslig, sade Berendsen.

Finlands utrikesminister Elina Valtonen underströk att Finland säkrar 1 340 kilometer gräns mot Ryssland och att Östersjötrafiken är ett prioriterat kapacitetsintresse och Hormuzsundet är inte hennes primära fokus just nu.

Österrikes utrikesminister Beate Meinl-Reisinger vill i första hand satsa på diplomatiska lösningar och varnade för att trappa ned EU:s närvaro i Röda havet medan huthierna ännu inte trätt in fullt ut i konflikten. Rumäniens utrikesminister Oana-Silvia Țoiu uppgav att Rumänien inte deltar i Aspides till sjöss – landet prioriterar sin närvaro i Svarta havet.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys och de baltiska länderna lade fokus på Ukraina och manade till att inte låta Mellanösternkrisen skymma Rysslands krig.

Trumps Nato-hot väcker reaktioner
Den amerikanske presidenten Donald Trumps uttalanden om att Nato riskerar en "mycket dålig framtid" om alliansländerna inte hjälper till att öppna Hormuzsundet möttes av måttfull skepsis. Luxemburgs utrikesminister Xavier Bettel påpekade att Nato är ett defensivt förbund och att inget Natoland ännu angrips direkt. Cypern, som träffats av iranska missiler, är inte Natomedlem. Han tillade att Trump bör förstå att Nato tjänar både Europa och USA.

Den estniske utrikesministern Margus Tsahkna sade att om Trump ber Nato agera finns det en procedur för det, men tillade att Estland vill veta vad USA:s strategiska mål egentligen är.

– Det är omöjligt att säga något just nu utan att känna till planen, sade Tsahkna.

Polens utrikesminister Radosław Sikorski konstaterade att flera länder redan sagt nej och att Natoproceduren ännu inte aktiverats.

Ungern blockerar Ukrainastöd – och vill lätta på ryska sanktioner
Det som samlade tydligast kritik inför mötet var Ungerns blockad av det 90 miljarder euro stora lånepaketet till Ukraina. Kallas, Wadephul, Budrys och flera andra var tydliga: lånepaketet är ett beslut som redan fattats på stats- och regeringschefsnivå – också Ungern ställde sig bakom det.

Ungerske utrikesministern Péter Szijjártó kopplade sin blockad direkt till att Ukraina stoppat oljeleveranser till Ungern via Druzjba-ledningen.

– Så länge vi är under en oljeblockad kommer vi inte att godkänna det beslutet, sade Szijjártó.

Han gick ännu längre och förespråkade att EU lättar på sanktionerna mot rysk olja – precis som USA gjort – för att dämpa prisstegringarna.

Det stod i skarp kontrast mot de flesta andra ministrars ståndpunkter.

– Vi behöver stärka sanktionerna, inte försvaga dem. Ganska självklart, sade Lettlands utrikesminister Baiba Braže.

Litauens Budrys gick hårdast åt Ungern och antydde att landets agerande strider mot fördragsenlig solidaritet. Han lyfte uttryckligen möjligheten att diskutera artikel 7-förfaranden, som kan beröva ett land rösträtt i rådet.

– Den grundläggande frågan är om vi befinner oss i samma båt, sade Budrys.

Tsahkna konstaterade att det är djupt beklagligt att ett land blockerar sådant som är existentiellt viktigt för europeisk säkerhet – oavsett om det beror på val eller ideologi.

Iran och Ryssland – samma mynt
Oron för att Mellanösternkrisen gynnar Ryssland återkom i flera ministrars uttalanden.

– Det är viktigt att uppmärksamheten på Mellanöstern inte tar bort uppmärksamheten från Ukraina, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas.

Estniske utrikesministern Margus Tsahkna formulerade det ännu skarpare: Iran och Ryssland är olika sidor av samma onda mynt. Han pekade på att Iran har stöttat Rysslands angrepp på Ukraina direkt, och att Ryssland nu ger Iran stöd tillbaka. Valtonen konstaterade att Putin sannolikt tjänar på situationen på flera sätt – dels genom stigande oljepriser, dels för att världens politiska fokus nu riktas mot Mellanöstern i stället för mot Ukrainakriget, och dels för att den kraftiga upptrappningen ökar efterfrågan på luftvärnssystem som annars gått till Ukraina.

Luxemburgs Bettel tog till en cineastisk liknelse.

– Putin sitter och äter popcorn. Han ser bara pengar strömma in, sade Bettel, och tillade att han inte vet om Donald Trump är medveten om det.

De Wevers Rysslandsutspel noteras
Belgiske premiärministern Bart De Wevers uttalanden om att EU bör normalisera relationerna med Ryssland och återgå till billig rysk energi kommenterades av flera ministrar. Polens Sikorski sade att det är "en av effekterna" av Mellanösternoperationen. Braže upprepade att Ryssland är det gemensamma hotet, oavsett. Österrikes Meinl-Reisinger, som länge förespråkat europeiska förhandlingar med Ryssland, betonade att ett eventuellt närmande måste föregås av ett eldupphör – och att Putin har nyckeln till det.

Szijjártó välkomnade det han hört om De Wevers ståndpunkt och sade att han tänker tala med den belgiske utrikesministern under dagen.

Utrikesministermötet hålls med EU:s toppmöte senare i veckan i sikte, ett tillfälle som flera ministrar nämnde som ytterligare en möjlighet att pressa Ungern att gå med på Ukrainalånet.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) deltar inte i mötet, då hon befinner sig på besök i USA tillsammans med kronprinsessan Victoria.