EU-ledare kräver att Orbán håller sitt ord – men är oense om plan B

Veckans EU-toppmöte var ursprungligen tänkt att handla om europeisk konkurrenskraft. Men Ungerns kovändning och veto mot det 90 miljarder euro stora lånet till det krigshärjade Ukraina, som alla EU-länder enades om i december, och kriget i Iran har förskjutit fokus. På väg in på mötet uttalade sig många ledare mot att Ungern inte håller sitt ord – och tonläget var samstämmigt hårt.

– [Viktor Orbán] utpressar nu Ukraina och hela Europeiska rådet. Min bestämda bild är att han gör det av inrikespolitiska skäl i Ungern, sade Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

Finlands statsminister Petteri Orpo var lika rakt på sak.

– Han använder Ukraina som ett vapen i sin valkampanj. Det är inte bra. Vi hade en uppgörelse, sade Orpo.

Väntar på oljan
Orbán har villkorat sitt stöd med att Druzjbaledningen – den rörledning som transporterar rysk råolja till Ungern och Slovakien, och som skadats av ryska flygangrepp – måste repareras och börja flöda igen. På väg in på mötet vidhöll han sin linje.

– Ungerns ståndpunkt är enkel. Vi är redo att stödja Ukraina när vi får vår olja, som de blockerar. Tills dess stöder vi inget beslut som är gynnsamt för Ukraina, sade Orbán.

Han avvisade argumentet att det finns alternativa sätt för att få oljan till Ungern och kallade frågan existentiell.

– Det är inte ett politiskt spel. Zelenskyj måste förstå att utan den oljan går alla hushåll och företag i Ungern i konkurs, sade Orbán.

EU-kommissionen har erbjudit sig att hjälpa reparera ledningen och Ukraina har uppgivits acceptera en EU-stödd plan. Kristersson uppgav att Sverige är berett att bidra med personal.

– Inte för att stödja Ryssland utan för att stödja Ukraina. Om inte den här frågan avgörs i dag får Ukraina allvarliga problem, och jag är rädd för att det är precis vad Ungern är ute efter, sade Kristersson.

"Pacta sunt servanda"
Belgiens premiärminister Bart De Wever sade att han spelat en stor roll i att förhandla fram den ursprungliga uppgörelsen – också med Orbán.

– Pacta sunt servanda [avtal ska hållas]. Men jag förstår att det pågår ett val i Ungern. Jag tror man måste se det i det ljuset, sade De Wever.

De Wever uppgav att det finns en plan B om Orbán inte ger vika, men att det inte vore klokt att tala om den offentligt.

– Jag tror att det finns en plan B, men jag tror inte heller att det är klokt att tala om den, sade De Wever.

Nederländernas premiärminister Rob Jetten tog avstånd från just det resonemanget.

– Vi bör inte tala om en plan B, för då ger vi efter för Orbáns utpressning. Det är det sista vi bör göra, sade Jetten.

Luxemburgs premiärminister Luc Frieden resonerad om en möjlighet: att gå vidare som 26 om ett land blockerar vilket toppmötet gjort tidigare.

– Jag tror att 26 [EU-länder] alltid kan gå vidare om någon blockerar. Det har vi gjort förut, sade Frieden.

Kristersson var mer pessimistisk. Det kräver enhällighet att kringgå ett veto i Europeiska rådet och det finns inget enkelt sätt runt reglerna.

– Det europeiska rådet är ett forum där man fattar beslut i enighet. Det betyder att ett land kan blockera beslutsfattande, även när det är väldigt olyckligt att det sker, sade han.

Litauens president Gitanas Nausėda påminde om vad som står på spel.

– Det är beklagansvärt att vi förlorar tid. Ukraina behöver desperat de här 90 miljarderna för att köpa militär utrustning och stabilisera sin makroekonomiska situation, sade Nausėda.

Mellanöstern: samsyn om nedtrappning
Det andra stora ämnet inför toppmötet var kriget i Iran som bröt ut efter den gemensamma USA-israeliska attacken den 28 februari och nu driver upp energipriserna och hotar sjöfarten genom Hormuzsundet.

Här råder bred samsyn om att Europa inte bör dras in militärt.

– Det är inte ett krig vi är en del av, sade Jetten.

– Det finns ingen vilja i Belgien att dras in i ett krig mot Iran, sade De Wever.

Kristersson slog fast att Sverige inte planerar att delta i operationer kring Hormuzsundet.

Macron var skarp i sin kritik mot eskalationen. Han uppgav att han talat med Qatars emir – vars gasproduktionsanläggningar träffats av iranska attacker – och med USA:s president Trump, som under natten uppmanat till ett slut på angreppen mot civil infrastruktur.

– Den här eskalationen är oansvarig. Vi försvarar idén om ett moratorium mot civila infrastrukturattacker och en snabb nedtrappning, sade Macron.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez, som var den första EU-ledaren att kritisera kriget mot Iran, betonade att EU måste vara aktivt diplomatiskt.

– Europa bör vara engagerat i en diplomatisk lösning och en nedtrappning. Det är ett avgörande ögonblick för EU och vi måste sända en tydlig signal, sade Sánchez.

Splittring om utsläppshandeln
En tydligare oenighet kom till uttryck i frågan om EU:s utsläppshandelssystem, ETS. Höga energipriser – förvärrade av kriget i Iran – har skärpt trycket på en reform.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš drev den mest konkreta linjen: energiintensiv industri ska undantas från ETS – direkt och omgående.

– Det är den enda lösningen som kan hjälpa snabbt. Kommissionens prisprognoser från 2020 har visat sig helt fel. Tjeckisk industri har betalat 13 miljarder euro för utsläppsrätter, sade Babiš.

Österrikes Stocker krävde att de gratiscertifikat som energiintensiv industri får i dag förlängs efter 2034, och att gaspriset skiljs ut från elprissättningen. Han lyfte att Österrike producerar 90 procent av sin el från förnybara källor men ändå betalar ett pris satt av gaskraftverken.

– Det är nästan dubbelt. Det är ett faktum som inte kan accepteras, sade Stocker.

Lettlands premiärminister Evika Siliņa och Finlands Orpo pläderade för flexibilitet men inte för att avskaffa systemet. Macron sade att ETS är ett bra verktyg men att flexibilitet behövs i det rådande läget.

Rob Jetten tog den skarpaste försvararrollen.

– ETS-systemet var avgörande för att påskynda omställningen i Europa. Utan det skulle vi nu importera miljarder i fossila bränslen. Jag är beredd att se hur vi kan förbättra klimatpolitiken – men vi ska inte upphäva åtgärder som i slutändan är avgörande för att göra kontinenten grönare och starkare, sade Jetten. Den nederländske premiärministern återkopplade därmed till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som påpekat att utsläppshandelssystemet hade minskat EU:s förbrukning med 100 miljarder kubikmeter gas.

Kristersson, som tidigare i veckan sagt att han vill bevara utsläppshandeln intakt, hänvisade till ett brev som han och fyra andra länder skickat till rådets ordförande António Costa med budskapet att hålla i klimatarbetet.

Konkurrenskraft i bakgrunden
Toppmötets ursprungliga fokus – sjösättningen av agendan "ett EU, en marknad" och den 28:e regimen för bolagsregistrering – fick lite utrymme på väg in. Europeiska rådets ordförande António Costa betonade att konkurrenskraft förblir kärnan.

– Vi levererar på agendan "ett EU, en marknad" som vi lovade vid vårt möte i Alden Biesen, sade Costa.

Lettlands Siliņa pekade på att det i Lettland går att registrera ett bolag digitalt på fem minuter – och att det borde vara modellen.

– Digitalt är det verkligen genomförbart. Tjugoåttonde regimen är bara ett första steg, sade hon.