Debatt: EU-stadgan skyddar civilsamhället och ger medborgare egenmakt

Den här helgen är det 25 år sedan EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna såg dagens ljus. En stadga som är själva sinnebilden för rättvisa i EU. Stadgan är dock inte bara en text, den är även ett löfte: ett löfte om att upprätthålla de grundläggande värden om värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter som ska gälla alla medborgare i Europeiska unionen.

Att uppmärksamma 25-årsdagen för stadgan påminner oss om varför stadgan är betydelsefull och sporrar oss att se till att dess grundläggande rättigheter fortsätter att vara en viktig del av våra dagliga liv.

Under mina 25 år i allmänhetens tjänst, från första gången jag valdes i ett lokalval, via nationella uppdrag, till att bli EU-tjänsteman, har jag arbetat för och inspirerats av demokratifrågor. Demokrati och de grundläggande rättigheterna bildar tillsammans fundamenten i stadgan: tack vare demokratin kan våra värderingar utvecklas, och stadgan omvandlar dessa värderingar till faktiska friheter som vi åtnjuter varje dag. Genom att den skyddar yttrandefriheten och informationsfriheten, mänskliga rättigheter och jämlikhet, skapar stadgan en gynnsam cirkel där demokratiskt styre och grundläggande rättigheter hela tiden förstärker varandra.

Ett vitalt och öppet civilsamhälle är grundbulten i en demokrati. Det gäller inte minst när stadgan tillämpas: civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare är nödvändiga för att slå vakt om våra grundläggande rättigheter. Som stöd för deras viktiga arbete måste vi erbjuda forum för dialog, deltagande och samarbete. Men i dagens Europa utsätts dessa forum för påtryckningar i form av ekonomiska nedskärningar, politisk påverkan och skrämseltaktik.

Genom stadgan påminns vi om att uppgiften att skydda civilsamhället inte är ett fritt val, utan något helt nödvändigt för att se till att stadgans principer omsätts i praktiken. EU kommer inte att vika sig när det gäller att värna civilsamhällets demokratiska utrymme med hjälp av de medel som står till buds: från politiska initiativ till riktad finansiering. Detta för att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna i hela EU. Vi lade nyligen för första gången fram en EU-strategi för det civila samhället, som ska göra verklighet av dessa mål.

Att stödja det civilsamhället går hand i hand med att ge människor egenmakt. Stadgans styrka ligger i att den skyddar alla EU-invånare, och ger dem egenmakt. Men dess potential kan utnyttjas fullt ut först när människor känner till sina rättigheter och hur man åberopar dem. Det lovar gott att en särskild Eurobarometer-undersökning som kom den här veckan visar att medvetenheten om stadgan stadigt ökar:

49 procent av de som tillfrågades kände till stadgan, vilket är en ökning med nästan 14 procent sedan 2019 och med drygt 25 procent sedan 2012. Medvetenhet om stadgan är dock inget mål i sig, utan det krävs att man är medveten om rättigheterna för att kunna utnyttja dem och kunna söka upprättelse om de kränks.

Under de senaste 25 åren har EU gjort stora framsteg i fråga om att skydda de grundläggande rättigheterna. Stadgan blev rättsligt bindande 2009 genom Lissabonfördraget, och även om dess innehåll inte ändrats, har tolkningen och användningen av dess rättigheter utvecklats, vilket gör att den fortsätter att vara betydelsefull i en värld som förändras snabbt. Skyddet av personuppgifter är till exempel en grundläggande rättighet, och ingår i stadgan, och på så vis upprätthålls medborgarnas självständighet, värdighet och integritet i den digitala tidsåldern. Denna princip förstärks av dataskyddsförordningen, som sätter en hög standard för skydd av personuppgifter i hela Europa.

Stadgan är ingen abstrakt företeelse, utan påverkar högst konkret våra dagliga liv. Tack vare rätten till integritet och skydd av personuppgifter kan man till exempel avböja kakor på en webbplats. Stadgan skyddar oss även från diskriminering.

Rätten till god administration gör att EU-myndigheter arbetar rättvist, har korta handläggningstider och motiverar sina beslut. Även barn har rättigheter, till exempel rätten till utbildning, skydd av sina intressen, och att man tar hänsyn till deras åsikter i fråga om beslut som rör dem, dock anpassat efter deras ålder och hur mogna de är.

I 25 års tid har stadgan skyddat våra rättigheter och väglett lagstiftare och institutioner att upprätthålla grundläggande friheter när de tillämpar EU:s lagstiftning. När vi idag firar denna milstolpe, betonar jag återigen att jag står bakom stadgans värderingar. 

Mycket arbete återstår att göra och jag kommer att kämpa för att under de kommande 25 åren – och även längre fram – ska stadgans rättigheter respekteras helt och hållet, försvaras och bli en självklarhet för alla EU-medborgare.

Michael McGrath
EU-kommissionär med ansvar för demokrati, rättsliga frågor, rättsstatsprincipen och konsumentskydd