Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis utfärdar inom kort ekonomiska rekommendationer till EU-länderna.

EU: Svensk ekonomi tar fart – men arbetslösheten biter sig fast

BRYSSEL 17 november 2026 | EKONOMISKA HÖSTPROGNOSEN

Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som EU-snittet i år, spår EU-kommissionen. Men uppgången skapar få nya jobb, och när de tillfälliga skattesänkningarna på bränsle och mat löper ut väntas inflationen ta fart igen.

EU:s ekonomi har klarat energichocken från Mellanöstern bättre än väntat, men priserna stiger mer och under längre tid än kommissionen räknade med i våras. Det är huvudbudskapet i den ekonomiska höstprognos som EU-kommissionen presenterade på tisdagen.

– EU:s ekonomi står emot bättre än väntat i år. Störningarna på energimarknaderna har drivit upp energipriserna sedan i våras, och vi räknar nu med att de förblir höga längre, sade EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis under en presskonferens.

Tillväxten i EU väntas samtidigt skapa färre jobb än tidigare.

– Den väntade BNP-tillväxten går alltså snabbare än sysselsättningen, vilket innebär att vi räknar med en uppgång som skapar färre jobb än tidigare år, sade Valdis Dombrovskis.

Snabb tillväxt, få nya jobb
Det mönstret syns tydligt i Sverige. Kommissionen räknar med att den svenska ekonomin växer dubbelt så snabbt som EU-snittet i år. Det är en kraftig uppskrivning jämfört med i våras, då kommissionen skrev ned den svenska prognosen som en följd av konflikten i Mellanöstern.

Det är framför allt hushållen som driver på. Låg inflation och skattesänkningar har gett dem mer pengar att röra sig med. Företagen investerar också, bland annat i datacenter, med stöd av god lönsamhet och måttliga lönekostnader.

 

Uppgången har hittills drivits av att företagen blivit mer produktiva, inte av att de anställt. Enligt kommissionen har företagen kunnat öka produktionen utan att nämnvärt öka antalet anställda. De jobb som tillkommer i år finns främst i statliga myndigheter, regioner och kommuner.

Arbetslösheten sjunker därför bara långsamt. Sverige har i år den tredje högsta arbetslösheten i EU, efter Finland och Spanien och ligger kvar i det skiktet under hela prognosperioden fram till 2028. Prognosen för arbetslösheten i år har dessutom justerats upp något vid varje ny prognos sedan i fjol höstas.

Enligt kommissionen dröjer det innan företagen behöver anställa fler. Det sker först när uppgången har pågått en tid och företagen inte längre klarar ökad efterfrågan med den personal de har. En del av den uppmätta arbetslösheten utgörs av studenter som söker extrajobb vid sidan av studierna. Men även med hänsyn till det väntas den strukturella arbetslösheten förbli hög, bland annat för att de arbetssökandes kompetens inte matchar jobben och på grund av brister i utbildningssystemet.

 

Låga priser nu – högre sedan
Inflationen i Sverige blir i år den lägsta i EU. Förklaringen är främst tillfälliga skattesänkningar. Den sänkta skatten på bensin och diesel har hållit nere energipriserna, och den halverade matmomsen har enligt kommissionen gett märkbart lägre matpriser. Sverige hör också till de länder där de höga energipriserna slår minst mot konsumentpriserna.

Men sänkningarna är tillfälliga. Den största sänkningen av bränsleskatten löper ut vid årsskiftet, liksom de tillfälligt billigare månadskorten i kollektivtrafiken. Matmomsen går tillbaka vid ingången av 2028. Samtidigt slår de höga energipriserna igenom med en viss fördröjning.

Därför väntas inflationen stiga nästa år, och prognosen för 2027 är betydligt högre än den kommissionen gjorde i våras. År 2028 väntas den svenska inflationen ligga i nivå med EU-snittet. Löneökningarna väntas däremot ligga stabilt strax över tre procent vilket enligt kommissionen begränsar pristrycket.

 

Statsfinanserna går mot strömmen
Försvarsupprustningen, stödet till Ukraina och skattesänkningarna gör att Sveriges budgetunderskott växer i år, men mindre än kommissionen räknade med i våras. Därefter väntas underskottet krympa, bland annat när matmomsen höjs igen. I EU som helhet väntas underskotten i stället fortsätta öka. Den svenska statsskulden väntas ligga stabilt och är fortsatt en av de lägsta i unionen.

Energichocken sprider sig
Bakom höstens prognos ligger konflikten i Mellanöstern. Åtta månader efter att den bröt ut är energiflödena genom Hormuzsundet fortfarande kraftigt påverkade. Skadad energiinfrastruktur gör att utbudet inte återhämtar sig helt ens om sundet öppnas. Dieselpriset har stigit ännu mer än oljepriset på grund av brist på raffinaderikapacitet och gaslagren i EU är de lägsta för säsongen sedan mätningarna började.

De höga energipriserna sprider sig nu till resten av ekonomin. Den heta och torra sommaren har dessutom slagit mot skördarna.

– De energipriserna kommer naturligtvis att sippra ut i den bredare ekonomin. Det ser vi redan, först och främst på priserna på obearbetade livsmedel, men gradvis också på bearbetade livsmedel, sade Valdis Dombrovskis.

Inflationen i EU väntas kulminera kring årsskiftet och i euroområdet når den Europeiska centralbankens (ECB) mål på två procent först 2028. ECB och andra centralbanker i EU har svarat med att höja räntan och de långa räntorna har stigit i hela världen. Det pressar både investeringarna och statsbudgetarna, i ett läge där försvarsutgifterna ökar och regeringarna stöttar hushåll och företag mot de höga energipriserna, enligt kommissionen. Räntekostnaderna väntas nå den högsta nivån på över ett decennium, och allt fler länder väntas få underskott över EU:s gräns på tre procent av BNP.

Marknaderna gör samtidigt allt tydligare skillnad mellan länderna. I Frankrike, där räntorna på statsobligationer har stigit markant, skriver kommissionen ned tillväxtprognosen, och arbetslösheten och skulden väntas öka. Valdis Dombrovskis sade att han inte ser något omedelbart hot mot den finansiella stabiliteten, men att underskott och skuld måste börja minska.

– Det är därför tydligt att vi har nått en kritisk punkt för finanspolitiken. Medlemsländerna måste svara med budgetar som bygger på en försiktig finanspolitik och följer vårt finanspolitiska ramverk, sade Valdis Dombrovskis.

Exporten håller uppe tillväxten
Att EU-ekonomin ändå växer bättre än väntat beror främst på exporten. Världsekonomin fortsätter att växa, och den globala utbyggnaden av AI och elektrifiering har ökat efterfrågan på europeisk utrustning för kraftförsörjning, kylning och chiptillverkning. Exporten överraskade positivt bland annat i Tyskland, där kommissionen nu skriver upp tillväxtprognosen kraftigt. Lyftet från exporten väntas dock bli tillfälligt.

Prognosen kan redan vara i överkant när det gäller priserna. Antagandena om energipriserna låstes i slutet av oktober, före mellanårsvalet i USA. Sedan dess har olje- och gaspriserna fallit med omkring en femtedel, när risken för nya angrepp mot Iran bedöms ha minskat. Om nedgången håller i sig kan inflationen bli lägre och tillväxten något högre än prognosen visar, enligt ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis.

Budgetgranskning nästa vecka
Nästa vecka presenterar han höstpaket inom den europeiska planeringsterminen, EU:s årliga samordning av medlemsländernas ekonomiska politik. Då bedömer kommissionen om medlemsländerna följer EU:s budgetregler.

Mer fakta

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund

Mest lästa artiklar

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret

Mest lästa artiklar

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret