Gästkrönika: Bättre arbetsvillkor i sikte med nya EU-regler

Varje dag fattas beslut om hur miljarder skattekronor ska användas. Det handlar om vem som ska bygga våra sjukhus, städa våra skolor, köra våra bussar och laga maten till våra äldre. Alltför ofta reduceras dessa beslut till en fråga om pris.

Offentlig upphandling är inte bara en marknad. Det är politik i praktiken.

När staten, regionerna och kommunerna köper varor och tjänster formar de också arbetsmarknaden. De avgör vilka företag som premieras. De avgör vilka villkor som ska gälla. De avgör om skattepengar ska bidra till ordning och reda eller till en kapplöpning mot botten.

Ur det perspektivet visar EU-kommissionens nya förslag till regelverk för offentlig upphandling på en mycket välkommen ambition. Fokus ska flyttas från lägsta pris till kvalitet och strategiska hänsyn, det vill säga bland annat sociala hänsyn. Det tydliggörs också att goda arbetsvillkor och respekt för kollektivavtal är viktiga kvalitetsaspekter. Dessutom får medlemsstaterna en uttrycklig möjlighet att begränsa användandet av underentreprenörer.

Det är viktiga steg i rätt riktning.

När ett företag kan vinna ett offentligt kontrakt genom att pressa löner, kringgå kollektivavtal eller bygga långa kedjor av underentreprenörer är det inte effektivitet vi ser. Det är kostnader som flyttas från balansräkningen till människors vardag. Betalningen sker i form av osäkra anställningar, arbetslivskriminalitet och försämrad kvalitet i välfärden.

Kommissionens förslag syftar till att verka för att den offentliga upphandlingen blir ett verktyg för det goda arbetslivet. Det finns emellertid anledning att vara vaksam. Valet av rättsakt, att offentlig upphandling ska regleras i en direkt tillämplig förordning, i kombination med Kommissionens ambition om att motverka överimplementering riskerar att skapa osäkerhet hos medlemsstaterna. Hur mycket kommer det att vara möjligt att anpassa regelverket utifrån den nationella arbetsmarknaden, och i vilken utsträckning kan upphandlande myndigheter ställa mer ambitiösa krav än EU:s miniminivåer? 

LO har, tillsammans med den europeiska fackföreningsrörelsen, drivit linjen att medlemsstaterna även i fortsättningen måste kunna gå längre än EU:s minimikrav. Det nya regelverket får inte verka hämmande för de upphandlande myndigheter som vill ta ansvar.

Varje skattekrona ska bidra till fler trygga jobb, fler företag som följer kollektivavtal och en sund konkurrens där seriösa företag inte slås ut av aktörer som bygger sin affärsidé på dåliga villkor. Offentlig upphandling måste vara ett verktyg för kvalitet, inte för lönedumpning.

När EU nu skriver om spelreglerna finns en historisk möjlighet att flytta balansen. Från lägsta pris till högsta ansvar. Från kortsiktig besparing till långsiktig samhällsnytta. Från osäkra jobb till kvalitetsjobb.

Den möjligheten får inte slarvas bort.

LO kommer att noga bevaka Kommissionens process framåt, så att det inte uppstår luckor som försämrar möjligheten för upphandlande myndigheter att ta socialt ansvar.

Skattepengar ska inte finansiera en kapplöpning mot botten. De ska investeras i människor, kompetens och anständiga arbetsvillkor.

Det är så vi bygger ett starkare samhälle.

Marcus Carlbrand
Gästkrönikör
LO