EU:s toppmöten kritiseras: För långsamma med viktiga frågor

EU:s stats- och regeringschefer möts i Bryssel den 15–16 oktober. Nästa flerårsbudget, konkurrenskraft och energipriser, Ukraina, Mellanöstern, försvar, migration och utvidgning väntas stå på dagordningen.

Kritik mot tempot
I EU-parlamentet i Strasbourg debatterades toppmötet på tisdagen och flera ledamöter riktade udden direkt mot ledarna i Europeiska rådet. Valérie Hayer, ordförande för den liberala RE-gruppen, påpekade att parlamentet i över två år väntat på att ledarna ska enas i en rad frågor.

– Ni är för långsamma. Europaparlamentet gör sitt lagstiftningsarbete om utvidgningen, om budgeten, om Ukraina, om det europeiska försvaret och om genomförandet av Draghirapporten. Men vad gör medlemsländerna? sade Valérie Hayer.

Hennes partikollega João Cotrim de Figueiredo menade att källan till problemen sitter runt ledarnas bord. Han pekade på att Frankrike och Luxemburg använt sitt veto för att få ryska oligarker strukna från EU:s sanktionslista, och på att många länder – även hans eget Portugal – inte ger efter i budgetfrågan.

– Det sägs att Europeiska rådet är där ambitioner och reformer går för att dö. Det är upp till er att ändra på det, med start nästa vecka, sade João Cotrim de Figueiredo.

Portugisiskan Lídia Pereira från den kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen efterlyste en mer drivande ordförande för Europeiska rådet. António Costa borde arbeta som en verklig ordförande och inte som en generalsekreterare, sade hon.

Oenighet om energipriserna
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ägnade större delen av sitt anförande åt energipriserna. Sedan slutet av februari har gaspriset stigit med 140 procent och dieselpriset fördubblats, enligt henne. Importen av fossila bränslen har kostat EU 100 miljarder euro extra.

von der Leyen avvisade generella energistöd, som enligt henne skulle driva upp efterfrågan, gynna höginkomsttagare och bli mycket dyra. Stödet ska i stället riktas till dem som behöver det mest. På sikt vill hon ersätta fossila bränslen med el som produceras i Europa. Hon uppmanade parlamentet att enas om kommissionens elnätspaket före årsskiftet.

Ledamöterna var oeniga om svaret. Iratxe García Pérez, ordförande för den socialdemokratiska S&D-gruppen, krävde att kommissionen föreslår en skatt på energibolagens övervinster. Det är oacceptabelt att energibolagen tjänar pengar på krigen medan medborgarna inte får pengarna att räcka, sade hon.

Finländska Li Andersson från vänsterpartistiska GUE/NGL noterade att Italiens premiärminister Giorgia Meloni vill ha undantag från EU:s finanspolitiska regler för åtgärder mot energikrisen. Andersson kallade det en rimlig fråga, men ville att undantagen ska gå till energiomställningen.

– Så ja, besluta att ändra de finanspolitiska reglerna, men gör det för att möjliggöra investeringar i förnybar energi och elektrifiering, så att vi inte drabbas av samma energikris om och om igen, sade Li Andersson.

Nicola Procaccini, från den nationalkonservativa ECR-gruppen, menade i stället att debatten fastnat i klimatpolitiken.

– Det är fel att dela upp sig i två lag, de förnybara energikällornas och de fossila energikällornas. Målet är ett annat. Vi måste bli mer självförsörjande på energi, oavsett energikälla, sade Nicola Procaccini.

Han kritiserade också EU:s utsläppshandel, som enligt honom ger europeiska företag en konkurrensnackdel utan att hjälpa miljön.

Varning för nedskärningar
På toppmötet fortsätter även ledarnas förhandlingar om nästa flerårsbudget som ska börja gälla 2028. Medlemsländerna är fortfarande djupt oeniga om budgetens storlek. De så kallade sparsamma länderna, där Sverige ingår, har krävt ytterligare nedskärningar på flera hundra miljarder euro i kommissionens budgetförslag.

Ursula von der Leyen varnade för stora nedskärningar som enligt henne skulle skära djupt i prioriteringar som alla redan kommit överens om. Hon påminde om att budgeten motsvarar 1,26 procent av EU:s bruttonationalinkomst. Den som vill bevara ambitionerna måste ta itu med intäktssidan, sade hon, med syftning på nya egna medel – direkta inkomstkällor till EU-budgeten.

Från de stora partigrupperna fick hon medhåll. Rumänen Siegfried Mureşan (EPP) sade att parlamentet inte kommer att kunna godkänna en otillräcklig budget med omotiverade nedskärningar.

– Varje premiärminister som kommer till Europeiska rådet och vill betala så lite som möjligt till EU och få ut så mycket som möjligt – det är inte europeiskt, sade Siegfried Mureşan.

García Pérez (S&D) vill finansiera budgeten med nya egna avgifter från digitala plattformar, onlinespel och kryptotillgångar.

– EU:s budget är inget Excelark. Det är ett politiskt beslut om vilka vi vill vara, sade Iratxe García Pérez.

Valérie Hayer (RE) slog fast att det inte blir något godkännande från parlamentet utan framsteg om nya egna medel. Terry Reintke, en av ordförandena för de gröna, varnade ledarna för att tro att de kan lägga fram ett färdigt paket i slutet av förhandlingarna och räkna med att parlamentet sväljer det. Hon påminde om att parlamentet trots svårigheterna lyckats bygga en majoritet bakom sitt interimsbetänkande om budgeten.

Högergrupperna gick åt andra hållet. Beata Szydło (ECR) sade att nya egna medel inte betyder något annat än skatter som européerna får betala. Anna Bryłka från den högerextrema PfE-gruppen avvisade både EU-skatter och villkoren som kopplar EU-pengar till rättsstatsprincipen, som hon kallade finansiell utpressning. Hon ville att budgetförhandlingarna avslutas först efter nästa års val i Frankrike och Polen, där högerpopulistiska partier väntas framgång.

Från både höger och vänster ifrågasattes dessutom Ursula von der Leyens uppgift om att stödet till jordbruket bevaras på dagens nivå, bland annat av franska Marion Maréchal (ECR) och rumänska Maria Grapini (S&D).

Utvidgning och säkerhet
Kathleen Van Brempt (S&D) menade att ledarna nästan verkar ha glömt att utvidgningen står på dagordningen. Hon krävde en trovärdig tidsplan, att inte varje steg ska kräva enhällighet och en snabbare gradvis integration – men ingen kompromiss om rättsstatsprincipen och demokratin. Partikollegan Juan Fernando López Aguilar menade att EU inte kan växa från 27 till 36 medlemsländer utan att överge kravet på enhällighet.

Tomas Tobé (M) uppmanade ledarna att agera mot hybridhoten från bland annat Ryssland och Iran, med ett starkare Europol och en europeisk demokratisköld.

– Europa kan inte fortsätta att vara reaktivt. Vi måste motverka hybridhot, sade Tomas Tobé.