EU-budgeten: 17 länder går emot sparkraven och vill avskaffa Sveriges rabatt

Förhandlingarna om EU:s flerårsbudget för 2028–2034 väntas snart gå in i ett mer intensivt skede. Det irländska ordförandeskapet ska lägga fram ett nytt förhandlingsförslag inför EU-toppmötet nästa vecka den 15–16 oktober. Två läger försöker nu påverka agendan.

Det senaste brevet skickades i slutet av förra veckan och har skrivits under av 17 EU-länder. Däribland återfinns Polen, Spanien, Italien och Ungern. Länderna ingår i den informella gruppen sammanhållningsvännerna. Initiativet samordnades av Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Rumäniens president Nicușor Dan, enligt Politico.

Cyperns förslag som riktmärke
Det totala belopp som det dåvarande cypriotiska ordförandeskapet föreslog i juni är enligt brevet "alltjämt den relevanta grunden" för att täcka unionens behov. Cypern föreslog en övergripande storlek på flerårsbudgeten på 1 730 miljarder euro. Det är knappt 2 procent, eller 33 miljarder euro, mindre än EU-kommissionens förslag.

"Det är inte läge för Europa att sänka sina ambitioner", skriver de 17 ledarna.

De kräver att den samlade finansieringen av sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken bevaras. Enligt brevet minskar båda redan i reala termer i kommissionens förslag, trots att budgeten totalt sett växer.

"Att minska dem ytterligare skulle inte modernisera EU-budgeten, bara försvaga den", heter det i brevet.

Öppna för nya inkomstkällor
För att finansiera nya prioriteringar som försvar och konkurrenskraft vill ledarna diskutera nya egna medel, alltså nya inkomstkällor till EU-budgeten. Dessa ska vara "genuina, rättvisa, enkla och icke-regressiva".

De vill också pröva att betala tillbaka lånen till coronaåterhämtningsfonden i långsammare takt. I kommissionens budgetförslag går 149 miljarder euro till återbetalningen under perioden. Dessutom öppnar de 17 för begränsade och riktade gemensamma lån för tydligt avgränsade strategiska prioriteringar.

Rabatterna ska bort
Brevet tar också sikte på de rabatter som några rika länder, däribland Sverige, får på sina EU-avgifter.

"Det nuvarande rabattsystemet bör inte ha någon plats i nästa flerårsbudget", skriver ledarna.

De menar att förhållandena som en gång motiverade rabatterna har förändrats i grunden. Avgifterna bör enligt dem bedömas utifrån ländernas olika välstånd och den relativa ansträngning som krävs av var och en.

Rabatten är för närvarande värd omkring 8–11 miljarder kronor om året för Sverige. Inför toppmötet i juni krävde Giorgia Meloni att rabatterna antingen avskaffas eller att Italien får en egen.

Sverige kräver att rabatten blir kvar. De vill också se neddragningar framför allt inom sammanhållningspolitiken och delar av jordbrukspolitiken – det som de 17 länderna nu vill skydda.

Nettobetalarna kräver hundratals miljarder
Brevet är ett svar på det som Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike, Finland och Sverige skickade till det irländska ordförandeskapet den 28 september. Där skriver bland andra Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och statsminister Ulf Kristersson att kommissionens förslag måste minskas med "flera hundra miljarder euro" och att alla delar av budgeten ska bidra.

De sex länderna betonar att de ensamma står för nästan 40 procent av medlemsländernas bidrag. De kräver inte nedskärningar jämfört med dagens budget, men gemensam upplåning "kan inte vara svaret", skriver de. Pengarna bör enligt dem gå till säkerhet och försvar, konkurrenskraft, innovation och kampen mot irreguljär migration.

Fyra länder utanför
Frankrike, Belgien, Irland och Luxemburg har inte skrivit under något av breven. Flerårsbudgetens ram kräver enhällighet bland medlemsländerna och EU-parlamentet måste godkänna den.

Det irländska ordförandeskapets förhandlingsförslag blir underlag för ledarnas diskussion vid de kommande toppmötet. Meloni och Dan bjuder enligt Politico in de 17 länderna till ett informellt möte i samband med toppmötet. Målet är en överenskommelse mellan medlemsländerna före årsskiftet.