USA och Danmark enas om Grönland – "tilliten skadad"

Avtalet kan sätta punkt för en konflikt där USA:s president Donald Trump upprepade gånger hotat att ta över den arktiska ön – om nödvändigt med militärt våld. I stället får USA nu utökad militär tillgång genom villkor som förhandlats fram med Danmark och Grönland.

– Det här är fantastiskt för Europa och USA – och för alla, sade USA:s president Donald Trump alldeles innan avtalet undertecknades vid FN:s generalförsamling i New York på tisdagen, enligt AP.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen formulerade sig mer återhållsamt.

– För 75 år sedan ingick vi ett avtal om Grönlands försvar. I dag skriver vi under ett ännu större och bättre avtal – ett avtal som kan hålla för evigt, sade hon.

Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen kallade det för ett avtal där alla är vinnare.

Avtalet bygger vidare på försvarsavtalet mellan USA och Danmark från 1951. Det ger USA rätt att bygga ut sin militärnärvaro på ön, samtidigt som det slår fast Danmarks suveränitet och grönländarnas rätt till självbestämmande.

Skadad tillit trots brett gensvar
Flera Nato- och EU-ledare kommenterade avtalet under tisdagen. Natos generalsekreterare Mark Rutte skrev på X att avtalet, tillsammans med Natos växande roll för att säkra regionen, "stärker vår kollektiva säkerhet och bidrar till en säkrare och mer stabil framtid för oss alla".

– Det grundar sig i respekt för suveränitet, territoriell integritet och grönländarnas rätt till självbestämmande, sade Europeiska rådets ordförande António Costa om avtalet, enligt Politico.

Sveriges regering ställer sig bakom avtalet, men enligt utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har processen som ledde fram till det lämnat spår i förtroendet för USA.

– Det har skadat tilliten inom Nato inte minst. Så här beter man sig inte mot sina allierade, säger Malmer Stenergard till Ekot, enligt Sveriges Radio.

Liknande försiktighet märks på Grönland. Naaja Nathanielsen, en av Grönlands två ledamöter i det danska folketinget och tidigare minister i Nuuk, kallade avtalet för "ett stort steg i rätt riktning" – men pekade samtidigt på vad processen kostat.

– Tilliten har prövats rejält, skulle jag säga. Det har varit riktigt svårt i Grönland, och människor har varit rädda och oroliga för det mesta – allt från att förlora sitt land till sin försörjning, sade Nathanielsen till AP.

Från annekteringshot till förhandlingsbord
Konflikten har pågått länge. I januari höjdes tonläget kraftigt: Trump uteslöt inte militärt våld för att ta kontroll över Grönland och Frederiksen varnade för att ett amerikanskt övertagande skulle betyda slutet för Nato. Trump hotade också med tio procents strafftull mot åtta europeiska länder, däribland Sverige, som motsatte sig amerikansk kontroll över ön.

Den 21 januari meddelade Trump att han och Rutte enats om ett ramverk för fortsatta samtal om säkerheten i Arktis och drog samtidigt tillbaka sina tull- och annekteringshot. En vecka senare inledde USA, Danmark och Grönland tekniska förhandlingar som pågick fram till i tisdags.

Två nya baser – en förhandlad process
Avtalet ger USA rätt att bygga ut Pituffik Space Base i nordvästra Grönland samt upprätta två nya försvarsområden: ett i Narsarsuaq i söder och ett i Mestersvig i öster. Ytterligare baser kräver däremot ömsesidig överenskommelse mellan parterna, med en process på 90 dagar innan frågan lyfts till ministernivå om enighet inte nås. Avtalet begränsar också för investerare från länder utanför Nato och EU i det som texten beskriver som särskilt känsliga sektorer, bland annat kritisk infrastruktur och utvinning av naturresurser.

En framgång för Danmark, enligt bedömare
Flera experter har påpekat att grunden för mycket av det USA nu får redan fanns i 1951 års avtal, som gav landet stor frihet att upprätta baser och sköta säkerheten i regionen, enligt Politico. Det som är nytt är i första hand att Grönland själv, för första gången, är part i avtalet.

I dansk press har avtalet därför beskrivits som en framgång för Danmark och Grönland snarare än för USA. "Hysch. Säg inte till Trump att det är Konungariket Danmark som har vunnit", löd en rubrik i danska Berlingske. En amerikansk korrespondent för danska Politiken skrev att "Trump fick inte Grönland, men han fick ta en segerrunda på sociala medier".

Grégoire Roos, Europaansvarig vid tankesmedjan Chatham House, gjorde en liknande bedömning i en kommentar till Politico.

– Läser man den undrar man varför det blev sådant liv för så lite, när det här hade kunnat göras redan från början. Jag tycker också att det är väl spelat av Danmark – rent och diplomatiskt. Vissa skulle kalla det den europeiska touchen, sade Roos.

Väntar på ja från parlamenten
Avtalet har inget slutdatum och kan bara ändras genom ömsesidigt samtycke mellan parterna. Blir Grönland i framtiden självständigt ska landet ändå stanna kvar i Nato och överta Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet. Innan avtalet träder i kraft måste det godkännas av både det danska och det grönländska parlamentet.