Polis och räddningstjänst ska kunna prata över EU-gränserna – men fullt utbyggt först 2036

EU-kommissionen presenterade förslagen på onsdagen. Det är ett svar på ett problem som blev tydligt under terrordåden i Europa 2015–2016, när det visade sig att blåljusmyndigheterna hade svårt att kommunicera med varandra i akuta krislägen.

Tanken är inte att bygga ett nytt EU-nät. I stället ska medlemsländernas nationella system kopplas ihop via en gemensam knutpunkt – ett "system av system", som kommissionen kallar det. Länderna behåller kontrollen över sina egna nät.

Radion tystnar vid gränsen 
I dag har varje medlemsland ett eget, slutet kommunikationssystem för sina blåljusmyndigheter. Systemen är byggda för att fungera även när andra kanaler slutar fungera – men bara inom landets gränser.

– Medlemsländerna har i dag robusta nationella nödnät, men de här systemen stannar väldigt ofta vid gränsen. Det är en allvarlig operativ lucka när insatsstyrkor arbetar sida vid sida i olika länder, sade EU:s säkerhetskommissionär Henna Virkkunen under en presskonferens i Bryssel.

Vid gemensamma polispatruller, förföljelser över gränsen eller stora bränder och översvämningar får personalen därför improvisera. Enligt kommissionen byter de ibland radioapparater med varandra eller använder vanliga mobiltelefoner, som inte är gjorda för uppgiften.

EU:s inrikeskommissionär Magnus Brunner gav ett exempel från polisen. I februari förra året inleddes en polisjakt över gränsen efter en skottlossning i Nederländerna, 200 meter från den belgiska gränsen. Enligt Brunner kunde ledningscentralen i Maastricht då inte direkt larma kollegorna i Liège.

Problemet gäller inte bara gränserna. Ofta kan olika sorters insatspersonal inte heller tala med varandra, i synnerhet inte med militären. Det konstaterade Finlands tidigare president Sauli Niinistö redan i sin rapport om EU:s civila och militära beredskap.

Dessutom klarar dagens system i princip bara tal. Bilder, video och realtidsdata går inte att dela.

Kommissionen pekar också på klimatförändringarna. I förslaget nämns skogsbränderna i Belgien och Tyskland i augusti som exempel på att brandrisken sprider sig norrut i Europa.

– Ta bränderna i Hohes Venn i somras, i gränsregionen mellan Belgien och Tyskland. I samma ögonblick som räddningspersonalen behövde korsa gränsen slutade radion att fungera, sade Brunner.

Från radio till bredband 
Kärnan i förslaget är att alla medlemsländer gradvis ska gå över från dagens smalbandsradio till mobilt bredband, som 5G. Då ska poliser, brandmän och sjukvårdare kunna dela video, bilder, meddelanden och positionsdata i realtid.

Systemet ska delvis använda de vanliga mobilnäten. Länderna ska se till att teleoperatörerna prioriterar blåljustrafiken när näten är överbelastade och vid behov tränger undan annan trafik. Ersättningen till operatörerna ska förhandlas fram i avtal och vara skälig.

Där mobilnäten inte räcker till ska EU:s satelliter och mobila basstationer fungera som reserv.

– Tänk på strömavbrottet i Spanien och Portugal förra året. Ljuset släcktes och telefonerna dog samtidigt. Med det nya systemet hade polis och räddningstjänst fortfarande haft kontakt, eftersom satelliterna tar över när näten på marken slutar fungera, sade Brunner.

Kopplingen mellan länderna ska skötas av ett nytt EU-center för nätövervakning, så att länderna inte behöver bygga separata förbindelser med varandra. Ett annat center ska bevaka cyberhot mot systemet. Någon ny EU-myndighet blir det inte. Enligt förslaget ska de två centren drivas med hjälp av kommissionens befintliga ramavtal.

Förslaget stänger också ute så kallade högriskleverantörer från systemets kärna, särskilt företag som lyder under underrättelselagar i länder utanför EU. Kommissionen motiverar det med risken för dataläckor, spionage och sabotage.

Obligatoriskt för polis – frivilligt för brandkår 
Förslaget består av två förordningar med olika rättslig grund, och det får konsekvenser. Polis, gränsbevakning och andra brottsbekämpande myndigheter måste anslutas. Men eftersom EU bara har en stödjande roll i frågor om civilskydd får varje land självt avgöra om räddningstjänst, ambulans och civilskydd ska vara med.

Samtidigt betonar kommissionen att systemet bara når sin fulla potential om alla blåljusmyndigheter ansluts. Just bristande kontakt mellan olika sorters insatspersonal är ett av de problem förslaget ska lösa.

Även militären, andra säkerhetsmyndigheter och aktörer som driver samhällsviktig verksamhet kan anslutas, om länderna så vill. Niinistö rekommenderade i sin rapport att systemet ska kunna samverka med försvarets system.

Att kommissionen föreslår bindande regler motiverar den med att frivillighet redan har prövats. Mellan 2016 och 2022 drev EU-finansierade projekt samarbetet på frivillig basis. Erfarenheterna fick enligt kommissionen både medlemsländerna och kommissionen att dra slutsatsen att det krävs bindande regler. I kommissionens samråd uppgav bara elva medlemsländer att de skulle arbeta för att koppla ihop sina bredbandssystem utan sådana regler.

Miljardnota och lång väntan 
Enligt kommissionens beräkningar kostar systemet knappt 3,6 miljarder euro. EU står för cirka 1,2 miljarder, bland annat för nätkopplingen, satellitförbindelserna och de två övervakningscentren. Resten, drygt 2,4 miljarder euro, får medlemsländerna betala för att anpassa sina nät och sin utrustning.

Systemet ska byggas ut i tre etapper. Den första startar den 1 december 2030 med de länder vars system då uppfyller kraven. Enligt kommissionens beräkningar i förslaget blir det åtta till tio länder. Virkkunen talade på presskonferensen om omkring tolv länder. Övriga ansluts 2033 och 2036, som är sista datum.

Kommissionen motiverar tidsplanen med att länderna har kommit olika långt och att bytet till bredband tar olika lång tid och kostar olika mycket i olika länder.

Förslaget ska nu förhandlas mellan EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet.