EU-länder söker svar efter misstänkta ryska sabotage

Mötet, där Irland är värd under sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd, är informellt och inga formella beslut väntas. Det äger rum efter en sommar då flera EU-länder utsatts för misstänkta sabotage och attacker, samtidigt som Ryssland fortsätter sitt anfallskrig mot Ukraina.

Attacker i flera länder

I Estland attackerades under sommaren ett av landets största försvarsindustriföretag. Estlands försvarsminister Hanno Pevkur sade på väg in till mötet att gärningsmännen kom från Lettland och att estniska och lettiska myndigheter nu utreder attacken tillsammans.

– Att fastställa vem som ligger bakom tar tid. Vi utreder attackerna, men håller huvudet kallt och överreagerar inte, sade Pevkur.

Pevkur nämnde också en brand vid en fabrik utanför Rom i somras som ytterligare ett exempel på vad han beskrev som ett mönster.

– Vi har sett att de ryska tjänsterna inte har några begränsningar i sin verktygslåda. När man attackerar flygplatser attackerar man människor – i vissa fall dödar man dem. Då finns inga gränser, sade Pevkur.

Flera ministrar var på väg in försiktiga med att själva slå fast vem som ligger bakom sabotaget i Leipzig. Tyske statssekreteraren Sebastian Hartmann, som representerade försvarsminister Boris Pistorius vid mötet, ville inte föregripa den pågående utredningen angående ett misstänkt sabotageförsök mot flygplatsen i Leipzig.

– Utan att föregripa enskilda steg ligger det i europeiskt intresse att visa att vi uppfattar den här hybrida konflikten. Alla europeiska länder berörs av den, sade Hartmann.

Österrikes försvarsminister Klaudia Tanner gjorde, på en fråga om just Leipzig-sabotaget, en liknande poäng.

– Jag tycker det är viktigt att ha en säkerställd lägesbild, och den har man ännu inte, sade Tanner.

Rumäniens försvarsminister Radu-Dinel Miruță pekade på att ryska drönare enligt honom skjutits ner vid upprepade tillfällen.

– Vi har redan vidtagit åtgärder på östflanken och visat vår beslutsamhet att skjuta ner ryska drönare. Det har gjorts tre, fyra gånger i Rumänien – tre gånger av det rumänska försvaret, en gång av spanska piloter, sade Miruță.

Ny sanktionslista på gång
På en fråga om den ryska skuggflottan sade Irlands försvarsminister Helen McEntee, som var värd för mötet, att EU nu arbetar vidare efter det senaste sanktionspaketet.

– Vi lade ner ett stort arbete på att enas om det 21:a paketet. Nu fokuserar vi på omkring 1 600 individer och enheter som vi vill gå vidare med, sade McEntee.

Hartmann pekade specifikt ut den ryska skuggflottan som kringgår oljesanktioner.

– All strålkastarljus måste riktas mot skuggflottan. Det är oacceptabelt att sådana metoder finansierar det olagliga anfallskriget, sade Hartmann.

Sanktionslistan väntas vara klar till EU-toppmötet i oktober, rapporterar Politico.

Länder pressas skänka luftvärn
Utrikesrepresentant Kallas sade på väg in att det mest akuta behovet just nu är luftvärn till Ukraina.

– Huvudfrågan är luftförsvar. Ukraina saknar luftvärnsrobotar, sade Kallas.

Hon uppgav att flera EU-länder har luftvärnsrobotar som snart går ut och uppmanade dem att skänka dessa till Ukraina.

– Vissa länder har luftvärnsrobotar som snart går ut. Det vore mycket bra om de skänktes till Ukraina så att landet kan skydda sin befolkning, sade Kallas.

Nederländernas försvarsmaterielminister Derk Boswijk sade på väg in att Nederländerna, som själva tidigt levererade Patriot-luftvärn till Ukraina, uppmanar andra länder att göra detsamma. Han namngav Grekland som ett land med stora lager.

– Vi vet naturligtvis att bland andra Grekland har ett stort lager. Det hänger ihop med deras egna riskbedömningar, och det måste vi ha förståelse för. Men samtidigt tycker vi att det ändå bör finnas utrymme, sade Boswijk.

Kallas sade att EU också söker luftvärnsrobotar från länder utanför unionen, samtidigt som ett arbete pågår med att ta fram europeiska luftvärnsrobotar tillsammans med Ukraina.

McEntee sade att Irland i somras aviserade 125 miljoner euro i ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar, dels till luftvärn, dels till ukrainska truppers utbildningsanläggningar.

Hartmann sade att Tyskland är den enskilt största militära bidragsgivaren till Ukraina, med 57 miljarder euro hittills, men att pengarna snabbare måste omsättas i faktiska vapensystem – framför allt luftvärn.

McEntee sade också att Europeiska fredsfaciliteten och det europeiska säkerhetslånet behöver låsas upp för att möta Ukrainas behov, och att hon hoppades på framsteg i frågan.