Dystrare framtidsutsikter för europeisk ekonomi – svensk tillväxt skrivs ner

EU-kommissionen presenterade på torsdagen sin ekonomiska vårprognos. Sedan i höstas har utsikterna för den europeiska ekonomin försämrats väsentligt – framför allt utlöst av konflikten i Mellanöstern.

För EU är det den andra stora energikrisen på fem år. Olje- och gaspriserna hade vid den tidpunkt då prognosen sammanställdes stigit med 65 respektive 50 procent sedan konflikten bröt ut. Priserna väntas falla tillbaka gradvis under 2027, men stannar ändå på en nivå som är väsentligt högre än marknaden räknade med innan konflikten.

EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis konstaterade att EU:s satsningar på att bredda energiimporten och på förnybar energi – som intensifierades efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 – nu ger resultat och dämpar effekten av chocken.

– Mellanösternkonflikten har utlöst en ny energichock med stora konsekvenser för den globala och europeiska ekonomin. Det driver upp inflationen och skakar det ekonomiska förtroendet, sade Dombrovskis.

Tillväxten bromsar in
EU-ekonomin fortsätter att växa, men i lägre takt. Kommissionen skriver ned sin tillväxtprognos för i år jämfört med vad man räknade med i höstas. Bland de stora EU-ekonomierna är nedrevideringen tydlig i bland annat Tyskland och Sverige.

Sveriges BNP-prognos för 2026 revideras ned tredje mest i EU, från 2,6 procent i höstas till 1,8. Trots detta håller sig tillväxten i Sverige ändå över EU-snittet. Nedskrivningen kan enligt kommissionen förklaras av konflikten i Mellanöstern. Tillväxten i Sverige drivs av hushållens konsumtion, bostadsinvesteringar och ökade försvarsutgifter.

Konsumentförtroendet i hela EU föll i april till den lägsta nivån på nära tre och ett halvt år. Hushållen oroade sig för stigande priser och risken för fler varsel. Företagens investeringsplaner har dämpats av ökad osäkerhet och stigande finansieringskostnader.

Inflationen stiger – och en varning till regeringarna
Inflationen i EU väntas stiga till drygt tre procent i år – en ökning med en hel procentenhet jämfört med vad kommissionen bedömde i höstas. Energipriserna driver ökningen och trycket väntas gradvis sprida sig till övriga delar av ekonomin.

För Sverige ser bilden annorlunda ut. Inflationen väntas hålla sig under EU-snittet under hela prognosperioden, tack vare svagt inhemskt pristryck, lägre bränsleskatter och sänkt livsmedelsmoms som träder i kraft i april i år.

Men kommissionen lyfter också en kritisk punkt. I Sverigekapitlet konstaterar rapporten att de svenska energistödåtgärderna, på motsvarande 0,2 procent av BNP, i huvudsak inte är riktade mot dem som behöver dem mest. Det är i linje med kommissionens övergripande råd till EU:s regeringar: stödåtgärder ska vara tillfälliga och träffsäkra.

– Breda stödpaket som håller uppe efterfrågan på fossila bränslen hjälper bara till att hålla de internationella energipriserna höga. Regeringar riskerar att spendera stora pengar med liten effekt, sade Dombrovskis.

Statsfinanserna pressas – men marginalen är smalare nu
Det ekonomiska bakslaget syns också i statsfinanserna. Det genomsnittliga budgetunderskottet i EU väntas öka i år och ytterligare nästa år. Nästan hälften av EU:s medlemsländer väntas 2027 ha underskott som överstiger unionens gräns på tre procent av BNP. De största underskotten väntas i Polen, Rumänien, Ungern, Frankrike och Belgien.

Dombrovskis pekade på en avgörande skillnad mot coronakrisen: räntorna är i dag väsentligt högre och det begränsar möjligheterna för regeringarna att stimulera ekonomin.

– Det finanspolitiska manöverutrymmet är mer begränsat nu än under de tidigare krisen, sade Dombrovskis.

Sveriges budgetunderskott ökar markant i år – mer än kommissionen räknade med i höstas. Bakom ökningen ligger framför allt försvarsupprustning, stöd till Ukraina, skattesänkningar och den tillfälliga momssänkningen på mat. Trots ökningen är den svenska skuldsättningen fortsatt bland de lägsta i EU.

På arbetsmarknaden bromsar sysselsättningstillväxten i hela EU in. Den långvariga minskningen av arbetslösheten som unionen sett under senare år väntas nu stanna av. Sverige behåller en hög strukturell arbetslöshet, men sysselsättningstillväxten väntas bli positiv under prognosperioden.

Värstascenario
Utöver sitt mest troliga ekonomiska scenario, som prognosens siffror utgår från, har kommissionen även tagit fram ett alternativscenario för att belysa riskerna. I detta scenario antas att energistörningarna blir långvariga. Oljepriset når 180 dollar per fat och gaspriset stiger till 80 euro per megawattimme. Konsekvensen: tillväxten halveras jämfört med baslinjeprognosen och inflationen faller inte tillbaka ens 2027.

Dombrovskis konstaterade att det senaste läget antyder att konflikten blir längre än vad baslinjeprognosen förutsätter.

Den 3 juni redovisar kommissionen sin bedömning av hur enskilda länder sköter sina statsfinanser och utfärdar sina landsspecifika rekommendationer.