Valobservatörer: Bulgariens val var rättvist – men röstköp och polarisering ett problem

På söndagen hölls det åttonde parlamentsvalet i Bulgarien sedan 2021. Valobservatörer från OSSE och Europarådet gav på måndagen sina första utlåtande om valet.

– Den process vi observerade erbjöd väljarna ett genuint val, men i en atmosfär av uttalad politisk polarisering och en kampanj som ofta präglades av negativ retorik. Grundläggande friheter respekterades och processen genomfördes i allmänhet väl. Samtidigt återstår arbete, inte minst med att ta itu med påstådda röstköp, desinformation och begränsad öppenhet i flera delar av kampanjen, sade Dunja Mijatović från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR, under en presskonferens på måndagen

Chris Said från Europarådets parlamentariska församlings delegation underströk valresultatets europeiska aspekt och menade att valet inte var mindre avgörande för Europa än det ungerska valet helgen dessförinnan.

– Ansvaret vilar nu på Bulgariens politiska ledare att respektera väljarnas budskap och omvandla det till en effektiv och trovärdig styrning, sade Chris Said.

Lugn valdag – med enstaka procedurfel
Valdagen genomfördes lugnt och välordnat i de allra flesta vallokaler. Livesändningen av rösträkningen stärkte allmänhetens förtroende för processen, konstaterar observatörerna.

Enstaka procedurfel registrerades, däribland brister i hanteringen av valsedlar och fall där röstningssekretessen inte säkerställdes. Elektroniska röstmaskiner slutade fungera permanent i 75 vallokaler, som tvingades övergå till pappersvalsedlar.

Röstköp, polarisering och mediepåverkan
Röstköp var ett av de mest framträdande problemen under valrörelsen. Myndigheterna grep 360 personer och beslagtog en miljon euro kopplat till misstänkt röstköp och otillåten väljarpåverkan.

Kampanjen präglades därtill av stark polarisering och personangrepp mellan partierna, slog OSSE:S Dunja Mijatović fast.

Medierna var visserligen pluralistiska men bevakningen styrdes i hög grad av betalda avtal med partier, politisk och ekonomisk påverkan över redaktionerna var utbredd och självcensuren likaså. Det minskade väljarnas möjlighet att fatta välgrundade beslut, enligt observatörernas preliminära rapport.

Desinformation florerade – trots EU-lag
Sociala medier spelade en stor roll i kampanjen och gav spridning åt desinformation. Observatörerna noterade somordnade försök att kapa motståndares hashtags. Myndigheterna satte upp mekanismer mot desinformation och utländsk inblandning, men EU:s lag om digitala tjänster, DSA, var inte fullt genomförd i Bulgarien och tillsynsmyndigheterna samordnade sig för långsamt. Inga konkreta hot om utländsk inblandning rapporterades.