Pressfriheten i Europa på rekordlåg nivå – Sverige tappar för andra året i rad

Pressfriheten i Europa har aldrig uppmätts lägre än i år. Det slår Reportrar utan gränser fast i sitt pressfrihetsindex för 2026 som offentliggjordes på torsdagen. Den genomsnittliga poängen för de europeiska länderna är det lägsta sedan organisationen tog fram jämförbara siffror.

Sverige faller för andra året i rad och lämnar sin fjärdeplats. Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser Sverige, pekar på ett försämrat medielandskap i bred mening.

– I Sverige har en mängd lagar och lagförslag påverkat pressfriheten negativt. Vi ser också ett betydligt tuffare klimat. Fler väljare rör sig mot ytterkanterna, och det är ett välkänt fenomen att ju mer radikala människor blir, desto hårdare kritiseras etablerade medier och public service. Det är oroande, sade Larsson i ett uttalande.

Sämstanoteringar
Finland noterar liksom Sverige sin svagaste mätning sedan Reportrar utan gränser inledde den nuvarande mätserien 2012. Thomas Slätis, vice ordförande för Reportrar utan gränser Finland, understryker allvaret i nedgången.

– Om vi sjunker snäppet lägre hamnar vi i samma kategori som länder som Tjeckien, Moldavien och Polen. Det är inte dem vi vanligtvis upplever som våra referensländer, sade Slätis till Yle.

Norge toppar rankingen för tionde året i rad. De nordiska och nordvästeuro­peiska länderna dominerar fortsatt toppen, men genomgående med lägre poäng än för ett decennium sedan. Europa är dock alltjämt den kontinent med högst pressfrihet. Bara sju länder uppnår kategorin "god" – alla europeiska och av de 10 högst rankade länderna är alla europeiska.

Georgien och Armenien tappar mest
Årets kraftigaste fall i Europa noterar Georgien som förlorade nästan tio poäng på ett år och nu befinner sig i den näst lägsta kategorin, "svår". Reportrar utan gränser har dokumenterat omfattande övergrepp mot journalister i landet under 2025, och pekar på lagstiftning om "utländska agenter" och mediefinansiering som delar av en systematisk inskränkning av pressfriheten.

Armenien noterar Europas näst kraftigaste fall under 2025. Reportrar utan gränser kopplar nedgången till en ökning av ärekränkningsprocesser och lagstiftning med avskräckande effekt på journalistiken.

Medier som politiskt verktyg
Ungern, som länge haft en av EU:s lägsta pressfrihetsnivåer, fortsätter att försämras. Civilsamhällsorganisationen Liberties, som publicerat en separat rapport om mediefriheten i EU, ger en detaljerad bild av hur public service-medier under 2025 dominerades av regerings­vänliga röster: partirepresentanter från förra regeringspartierna Fidesz-KDNP tilldelades 73 procent av sändningstiden i kvällsnyheterna. Under hösten förvärvade det pro-Orbán-orienterade mediebolaget Indamedia bolget Ringier Hungary där den marknadsledande kvällstidningen Blikk ingår. I november lades dessutom den ungerska sändningen av Radio Free Europe ned.

Ungersk statlig annonsering utgör 30 procent av landets totala annonsmarknad, och den statsnära mediekoncernen KESMA fpr 75 till 80 procent av sina intäkterna av dessa, enligt Liberties.

I Ungern har dock den nyvalde premiärministern Péter Magyar utlovat en förändrad mediepolitik och för ökad pressfriheten i landet.

I Slovakien beskriver Liberties 2025 som ett år av dramatisk förändring. Styrelsen för den nya public service-bolaget STVR utsåg en generaldirektör med bakgrund i regeringsvänlig desinformation. Premiärminister Robert Fico driver en rättsprocess mot chefredaktören för nyhetssajten Aktuality.sk och förlaget Ringier Slovak. En domstol utfärdade ett preliminärt föreläggande som förbjöd en kritiker att yttra sig offentligt om kulturministern – ett prejudikat som medieexperter beskriver som djupt oroande.

EU:s mediefrihetslag slog inte igenom
EU:s mediefrihetslag – EMFA – trädde i kraft i augusti 2025 och är tänkt att skydda public service-mediers oberoende, säkerställa transparens i medieägande och stärka journalisters ställning. Men genomslaget i nationell lagstiftning är hittill begränsat.

Liberties konstaterar i sin rapport att skyddet i de flesta länder bara existerar på pappret. Frankrike hade inte vidtagit några konkreta åtgärder per december 2025. Bulgarien och Rumänien missade sina deadlines. Ungern har inte bara låtit bli att genomföra lagen – landet stämde EU för att ogiltigförklara stora delar av den, och EU-kommissionen svarade med ett överträdelseförfarande.

– Grundvalarna för demokratin och rättsstatens normer hänger nära samman med indikatorerna för mediefrihet. Där rättsstaten försvagas – vare sig det sker avsiktligt eller genom bristande prioritering – undergrävs mediefriheten omedelbart, sade Eva Simon, senior påverkansansvarig vid Liberties.

Det positiva undantaget är Slovenien, som i september 2025 antog en ny medielag som stärker källskyddet, förbjuder spyware i redaktioner och skärper kraven på transparens i medieägande.

Anti-SLAPP-direktivet – EU-regler mot att missbruka rättsprocesser för att tysta journalister – ska vara genomfört i nationell rätt senast den 7 maj 2026, men flertalet länder ligger efter. Tyskland och Malta har genomfört direktivet men begränsat skyddet till gränsöverskridande fall. En studie från den tyska tankesmedjan Otto Brenner-stiftelsen visar att 96 procent av dokumenterade SLAPP-mål i Tyskland är rent inhemska – och därmed inte täckta av den nya lagstiftningen.

Journalisters säkerhet
I Italien detonerade en sprängladdning under bilen tillhörande en av landets ledande grävjournalister, Sigfrido Ranucci, utanför hans hem i oktober 2025. Ingen skadades. Tjugo italienska journalister befinner sig under dygnet-runt-bevakning av polis – fler än i något annat EU-land. 

Liberties refererar till 377 allvarliga incidenter mot journalister i digitala miljöer under 2025, det högsta antalet hittills och den vanligaste arenan för pressfrihetskränkningar inom EU.

Tio år av försämring
Bortom det enskilda årets förändringar visar siffrorna en tydlig lång­siktig trend. Georgiens tapp under det senaste decenniet är extremt: landet har förlorat nästan en tredjedel av sitt indexvärde sedan 2015 och är i dag djupt inne i kategorin "svår" pressfrihetssituation.

Ryssland har under samma period rasat med nästan 28 indexpoäng och befinner sig nu i den allra lägsta kategorin. Men det mest anmärkningsvärda i ett EU-perspektiv är Cypern, som på tio år förlorat mer än 24 indexpoäng – en av de kraftigaste nedgångarna i hela Europa, och i dag tillsammans med Grekland och Ungern de lägst rankade EU-länderna i indexet. Reportrar utan gränser pekar på medieägarkoncentration bland politiskt välkopplade intressen och brister i europeisk lagstiftnings genomslag i Cypern.