Gästkrönika: Ett misslyckande – omförhandla EU-direktivet

Den svenska regeringen vill omförhandla EU:s lönetransparensdirektiv och skjuta upp genomförandet. Det är välkommet och borde aktualisera frågorna om subsidaritet, regelförenkling och produktivitet.

Lönetransparensdirektivet skulle ha införts i nationell rätt senast den 7 juni i år. Det är tydligt att direktivet i sin nuvarande utformning är ett misslyckande. I skrivande stund har inget land lyckats med sitt implementeringsarbete, trots att genomförandetiden var tre år och alltså längre än vanligt. Flera länder, nu även Sverige, har förklarat att de skjuter på införandet samt även i vissa fall krävt att direktivet ska omförhandlas.  

För företagen är beskedet välkommet eftersom direktivet i sin nuvarande form är oproportionerligt betungande. Direktivet innehåller svårtillämpade definitioner och krångliga rapporteringskrav som medför inte bara kostnader, utan också att resurser flyttas från kärnverksamheten – produktion, utveckling och export – till administration. Direktivet kommer omkullkasta redan välfungerande svenska lönekartläggningssystem genom förändrat lönebegrepp. I försöken att reglera fram jämställda löner är risken uppenbar att jämställdhetsarbetet formaliseras i stället för att effektiviseras.

En positiv bieffekt av det oroliga och konfliktfyllda geopolitiska läget, är att fokus på produktivitet, regelförenkling och konkurrenskraft ökar inom EU. Det är nödvändigt att detta fokus praktiken realiseras i det konkreta policyarbetet.  

I den bästa av alla världar skulle direktivet helt skrotas. Ett sådant utfall är dessvärre osannolikt, men det har nu öppnats en möjlighet till att göra om, och att göra mer rätt. I ett arbete med att omförhandla direktivet är det viktigt att den svenska regeringen aktivt påverkar utformningen i nära samverkan med arbetsmarknadens parter.

Ett nytt direktiv som möjliggör en anpassning till svenska förhållanden är positivt för den svenska modellen och för företagen. Ett sådant direktiv måste även utformas så att den administrativa börda och reglerkrånglet minimeras så att direktivet inte påverkar de europeiska och svenska företagens hårt ansträngda produktivitet negativt.

Låt oss ta chansen och säkerställa ett omförhandlat direktiv om lönetransparens som på riktigt överensstämmer med EU:s konkurrenskraftsagenda och som på riktigt kommer verka för jämställda löner.

Per Widolf
Gästkrönikör
Förhandlingschef Industriarbetsgivarna