Massiv utskällning av Orbán – men Ukrainas miljarder dröjer

Torsdagens ordinarie EU-toppmöte var tänkt att handla om europeisk konkurrenskraft. I stället kom det att domineras av två kriser: Ungerns blockering av Ukrainalånet och kriget i Iran.

Bakgrunden är att EU:s stats- och regeringschefer i december förra året enades om ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina för åren 2026 och 2027. Ungern – samt Tjeckien och Slovakien – godkände upplägget under förutsättning att de inte behövde delta. Men när lånet sedan skulle formaliseras lade Viktor Orbán in sitt veto. Skälet enligt Orbán är Druzjbaledningen – den rörledning som transporterar rysk olja via Ukraina till Ungern och Slovakien – har skadats av ryska anfall och måste repareras och börja flöda igen innan Ungern ger grönt ljus.

"Massiv utskällning"
Kritiken mot Orbán på torsdagens möte var av ett slag som sällan skådats på ett EU-toppmöte enligt flera deltagare.

– Jag har inte hört så hård kritik någon gång förut, sade Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) direkt efter mötet.

Han beskrev atmosfären i rummet som en "massiv utskällning" – inte bara i sak, utan som ett principiellt ställningstagande mot att en ledare bryter ett gemensamt beslut.

– Det finns ett mått av heder i detta. Ska man kunna fatta kollegiala beslut i enhällighet måste man kunna lita på varandra efteråt, sade han.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz var lika hård. Han kallade agerandet ett grovt brott mot lojalitetsprincipen och sade att han aldrig tidigare upplevt något liknande.

– Jag är fast övertygad om att detta kommer att lämna djupa spår, sade Merz.

Europeiska rådets ordförande António Costa, en vanligtvis måttfull mötesledare, var lika kritisk.

– Ingen kan utpressa Europeiska rådet. Ingen kan utpressa EU:s institutioner, sade Costa.

Lånet väntas komma efter valet
Trots blockeringen är signalen att Ukraina ändå kommer att få pengarna. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var tydlig.

– Lånet är fortfarande blockerat, eftersom en ledare inte håller sitt ord. Men låt mig upprepa vad jag redan sagt i Kiev: vi kommer att leverera – på ett eller annat sätt, sade von der Leyen.

Flera ledare kopplade Orbáns agerande till den pågående valkampanjen i Ungern, där han inför parlamentsvalet den 12 april möter ett tydligt opinionshot från oppositionsledaren Péter Magyar. Belgiens premiärminister Bart De Wever var en av dem som uttryckte tillförsikt.

– Det är en tidsfråga. Jag tror det hänger ihop med valrörelsen i Ungern. Förmodligen blir det en annan verklighet efter den 12 april, sade De Wever.

Kristersson bekräftade att den enda villkor Orbán lade fram var rörledningen. EU-kommissionen är involverad i reparationsarbetet och Ukraina har accepterat en EU-stödd plan. Kristersson uppgav att Sverige är berett att bidra med personal.

– Det enda men stora villkor som Ungern ställer är att den [ledningen] ska repareras och oljan börja flöda igen. Det kan ta ett antal veckor, sex veckor var den ungefärliga tid som nämndes, sade han.

ETS räddades – med ett åtagande om översyn
En av striderna på toppmötet handlade om EU:s utsläppshandelssystem, ETS – det marknadsbaserade system som fördyrar koldioxidutsläpp och finansierar omställningsinvesteringar. Kriget i Iran har drivit upp energipriserna och skärpt trycket på en reform.

Länder som Tjeckien, Italien och Österrike ville ge energiintensiv industri omedelbart andrum genom undantag eller utökade gratistilldelningar av utsläppsrätter. Österrikes förbundskansler Christian Stocker krävde att nuvarande gratistilldelningar förlängs bortom 2034. Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš hade inför mötet krävt direkta undantag för energiintensiva industrier.

Sverige, Nederländerna och Tyskland satte sig på tvären. Rob Jetten, Nederländernas premiärminister och tidigare energiminister, försvarade systemet med eftertryck.

– ETS-systemet var avgörande för att driva på omställningen i Europa. Utan det skulle vi nu importera fossil energi för hundratals miljarder mer, sade Jetten.

Kristersson var inne på samma linje.

– Det var viktigt att inte riva upp spelreglerna för alla de företag som har använt den europeiska klimatpolitiken som en konkurrensfördel, sade han.

Beslutet blev att ETS bevaras. Kommissionen ska lägga fram en riktad översyn av systemet senast i juli 2026 för att minska prisförändringar och en kortsiktig verktygslåda med nationella åtgärder ska presenteras inom kort. Merz sammanfattade resultatet.

– Vi ifrågasätter inte ETS. Åtgärderna ska vara skräddarsydda, riktade och tillfälliga, sade han.

von der Leyen presenterade därtill ett förslag om en ETS Investment Booster på 30 miljarder euro, finansierad av 400 miljoner utsläppsrätter, riktad mot utsläppsminskningsprojekt.

Flaskhalsintäkter: seger med förbehåll
Ulf Kristersson pekade ut ett annat konkret resultat för Sveriges del: att de intäkter som uppstår när el för problem att flöda mellan svenska elprisområden – de så kallade flaskhalsintäkterna – ska stanna i Sverige.

– Vi har skyddat svenska vitala intressen när det gäller energipriserna, det är alldeles uppenbart, sade Kristersson till Europaportalen efter mötet.

– Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad. Andra länder kommer inte att kunna lägga beslag på dem. Det är uttryckligen beskrivet, sade Kristersson.

Bakgrunden är ett tidigare förslag som skulle innebära att 25 procent av alla EU-länders flaskhalsintäkter samlas i en gemensam pott. För Sverige, som har ovanligt stora sådana intäkter på grund av sin utbyggda elmarknad, skulle det innebära en betydande summa pengar. Det hotet är nu avvärjt, sade Kristersson.

I slutsatserna formuleras det som att en "flexibel strategi för inhemska intäkter från överbelastning" ska tillämpas med hänsyn till nationella omständigheter. Det är en formulering som ger stöd för Kristerssons resonemang – men som inte uttryckligen slår fast att ett land ska behålla alla sina intäkter. Slutsatstexten fastlägger en förhandlingsprincip, inte ett slutresultat, och det ursprungliga kommissionsförslaget ligger kvar på bordet i de pågående förhandlingarna om kraftnätspaketet.

Iran: krav på nedtrappning, Macron utforskar Hormuz
Ett annat ämnet på toppmötet var kriget i Iran som bröt ut efter den gemensamma USA-israeliska attacken i slutet av februari. Konflikten driver upp energipriserna och hotar sjöfarten genom Hormuzsundet.

Slutsatserna uppmanar till nedtrappning och ett moratorium mot angrepp på energi- och vattenanläggningar. Frankrike gick längst i sina signaler. President Emmanuel Macron uppgav att han talat med Qatars emir och med president Trump, och att Frankrike utforskar möjligheten till en FN-stödd eskortmission i sundet.

– Vi har inlett en utforskande process och vi får se under de kommande dagarna om den har en chans att lyckas, sade Macron.

EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas varnade i rummet för att engagera sig militärt. Kallas ska ha sagt att det är lätt att gå in i ett krig men svårt att komma ut, enligt Politico, som hänvisar till diplomater som deltog i diskussionen.

Slutsatserna stannar vid att stärka de befintliga maritimiuppdragen Aspides och Atalanta och att välkomna frivilliga insatser från medlemsländerna för att trygga fri sjöfart i sundet – när villkoren är uppfyllda.

De Wever nyanserar sitt Rysslandsuttalande
Belgiens premiärminister Bart De Wever fick under sin presskonferens besvara frågor om en intervju förra veckan där han talat om möjligheten att normalisera relationer med Ryssland, ett uttalande som väckt reaktioner i Belgien och internationellt.

De Wever tog tillbaka tonen men inte resonemanget. Han beskrev sig som djupt pro-ukrainsk och betonade att hans familj har personliga band till Ukraina sedan decennier. Men han vidhöll logiken.

– Om du finansierar ett krig och inte sitter vid förhandlingsbordet är det mycket märkligt. Vi är med och betalar alla räkningar – men vi representeras inte. Det är inte normalt, sade han.

Han underströk att en eventuell normalisering av relationer med Ryssland bara kan komma efter en för Ukraina acceptabel fred, och att han aldrig förespråkat att EU ska göra eftergifter. I övrigt noterade han att uttalandet inte väckte några reaktioner bland kolleger i mötesrummet.

– De vet mycket väl vad jag tycker. Ingen tvivlar på min lojalitet med Ukraina. Ingen, sade De Wever.

Nästa ordinarie EU-toppmöte äger rum i juni 2026. Innan dess samlas ledarna till ett informellt möte på Cypern i april – det möte som kan bli avgörande för om Ukraina får sina pengar.