Frankrike erbjuder kärnvapensamarbete – Sverige säger ja

Frankrikes president Emmanuel Macron annonserade på måndagen en genomgripande förändring av landets kärnvapendoktrin och bjöd in åtta europeiska Natoländer, däribland Sverige, till ett fördjupat samarbete kring kärnvapenavskräckning.

I ett tal vid ubåtsbasen Île Longue i Bretagne sade Macron att Frankrike kommer att öka antalet kärnvapenstridsspetsar i sin arsenal och för första gången öppna för att tillfälligt utplacera kärnvapenbärande flygplan på allierade länders territorium.

– Vi måste stärka vår kärnvapenavskräckning inför kombinationen av hot och vi måste utforma vår avskräckningsstrategi långt in på den europeiska kontinenten, sade Macron.

Presidenten presenterade en ny doktrin som han kallar "framskjuten avskräckning", där europeiska partnerländer kan delta i franska kärnvapenövningar och ta emot franska strategiska styrkor vid behov.

– Våra strategiska flygstridskrafter skulle kunna spridas ut långt in på den europeiska kontinenten. Denna spridning över europeiskt territorium […] kommer att försvåra våra motståndares kalkyler, sade Macron.

Ryssland bakom förändringen
Macron pekade på Rysslands agerande som en av de främsta orsakerna till den nya strategin. Kriget mot Ukraina, som är inne på sitt femte år, utgör enligt presidenten ett stort hot mot Europa.

Presidenten lyfte också fram att USA:s förändrade säkerhetsstrategi visar en omfördelning av amerikanska prioriteringar och en tydlig uppmaning till Europa att ta större ansvar för sin egen säkerhet.

– Vi måste höra denna inbjudan att ta vårt öde mer i egna händer, sade Macron.

Sverige berett att delta
Statsminister Ulf Kristersson meddelade i ett videouttalande på X att Sverige tackat ja till Frankrikes inbjudan att delta i samtalen.

– Jag har å den svenska regeringens vägnar meddelat president Emmanuel Macron att Sverige är berett att tillsammans med andra delta i de viktiga samtalen, sade Kristersson.

Han betonade att initiativet kan bidra till att stärka Europas samlade försvarsförmåga i en tid då Rysslands hot mot kontinenten ökar.

– Detta initiativ kan bidra till att komplettera den samlade förmågan i vår del av världen, sade Kristersson.

Samtidigt var statsministern tydlig med att Sveriges kärnvapenpolitik förblir oförändrad. Sverige kommer fortsatt inte att ha kärnvapen på svensk mark i fredstid och grunden för svensk säkerhet ligger i Natos artikel 5.

– Grunden för vår och våra allierades förmåga till konventionell och nukleär avskräckning utgörs av Nato-medlemskapet och ytterst av fördragets artikel 5. Den står stark och orubbad, sade Kristersson.

Sverige är inte ensamt om att tacka ja. Danmark meddelade samtidigt att landet går med i dialogen, och de båda nordiska länderna gav ut ett gemensamt uttalande där de betonade att initiativet kompletterar Natos kärnvapenavskräckning.

Tyskland tar täten
Tyskland går längst i samarbetet. I ett gemensamt uttalande med Macron meddelade förbundskansler Friedrich Merz att länderna skapar en gemensam styrgrupp för att diskutera kärnvapenstrategi och samordna sitt samarbete.

Redan i år ska tyska konventionella styrkor delta i franska kärnvapenövningar och gemensamma besök på strategiska anläggningar genomföras.

Tyskland betonade samtidigt att samarbetet med Frankrike inte ersätter USA:s kärnvapenparaply eller Natos avskräckning, utan ska ses som ett komplement.

"Detta fransk-tyska samarbete bygger på den gemensamma förståelsen att den nukleära dimensionen av avskräckning förblir en hörnsten i europeisk säkerhet, som vilar på USA:s utvidgade avskräckning", framgår det av uttalandet.

Polen: "Vi rustar upp tillsammans"
Polens premiärminister Donald Tusk välkomnade initiativet och sade att landet deltar i samtalen.

"Vi rustar upp tillsammans med våra vänner så att våra fiender aldrig vågar attackera oss", skrev Tusk på X.

Även Nederländerna, Belgien och Grekland har enligt Macron beslutat sig för att delta i samarbetet.

Större arsenal – men inga siffror
Macron annonserade att Frankrike kommer att öka antalet kärnvapenstridsspetsar i sin arsenal, men angav ingen siffra för hur stor ökningen blir. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri har Frankrike i dag cirka 290 kärnvapenstridsspetsar, uppger nyhetsbyrån AP.

– För att sätta stopp för spekulationer kommer vi inte längre att kommunicera siffror om vår kärnvapenarsenal, till skillnad från vad som tidigare har varit fallet, sade Macron.

Presidenten betonade att Frankrike inte går in i någon kapprustning, utan att det handlar om att upprätthålla trovärdigheten i den franska avskräckningen i ett förändrat säkerhetsläge.

Besluten förblir i Paris
Macron var samtidigt tydlig med att Frankrike inte delar på beslutsfattandet kring kärnvapen.

– Det kommer inte att finnas någon delning av det yttersta beslutet, varken av dess planering eller dess genomförande. I kraft av vår konstitution tillhör det enbart republikens president, som är ansvarig inför det franska folket, sade Macron.

Han tillade att det inte heller kommer att finnas några fasta garantier i juridisk mening, eftersom sådana skulle sänka tröskeln för kärnvapenanvändning och minska osäkerheten hos motståndare – själva kärnan i avskräckningsdoktrinen.