Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Gästkrönikör Linus Glanzelius menar att den amerikanska samhällsmodellen inte kan stå som förebild för Europeiska unionen.

Gästkrönika: USA är inget för EU

18 februari 2026 | Linus Glanzelius

Europas problem kan inte lösas genom att EU blir mer som USA. Att färre regler, lägre skatter och svagare skydd för löntagare är nyckeln till högre tillväxt och starkare konkurrenskraft kan inte tas för sanning bara för att det upprepas många gånger. Men även om EU inte är perfekt  måste vi bygga vidare på vår egen europeiska modell – där ekonomisk utveckling ska gå hand i hand med trygghet. Det skriver gästkrönikör Linus Glanzelius, LO.

Bryssel kallas ibland för Europas lobbyist-huvudstad. I Europaparlamentet har de som vill påverka makthavarna egna passerkort. Det finns flera utrymmen som är till för möten mellan politiker och lobbyister. På tredje våningen ligger Musse Pigg-caféet. Bland det färgglada möblemanget kan parlamentariker träffa representanter från olika intressen, för att höra deras perspektiv över en kaffe och en croissant. 

Ett budskap som alla politiska beslutsfattare i EU har nåtts av under de senaste åren är att EU behöver reglera mindre och innovera mer. Lösning på i princip alla kontinentens utmaningar stavas avreglering, privatisering och svagare skydd. Att vi borde bli som USA. Åtminstone finns det de som vill att beslutsfattarna ska tro det. Problemet är att det inte riktigt stämmer. 

USA:s ekonomiska framgång drivs av ett fåtal extremt stora bolag. Tillväxten kommer inte breda grupper till del. Några få techjättar har gjort en liten grupp personer i samhällets absoluta toppskikt ännu mer vansinnigt rika. För arbetare har utvecklingen i USA under lång tid präglats av otrygghet, låga löneökningar och svaga sociala skyddsnät. Fackföreningar motarbetas systematiskt. 

Är det åtråvärt att bygga samhället på en sådan grund? Mycket pekar på att svaret borde vara ett rungande nej. USA klassificeras numera som en bristfällig demokrati. Och ta bara en sådan enkel sak som att USA har en betydligt kortare medellivslängd än EU borde vara skäl nog för att sluta rikta blickarna västerut.

Nej, EU är inte perfekt. Det märks på arbetsmarknadsområdet. Beslutsfattarna i Bryssel måste ta större hänsyn till de olika arbetsmarknadsmodeller vi har i EU och sluta lägga sig i frågor som parterna på den svenska arbetsmarknaden ska lösa själva. 

Makthavarna i EU borde inte heller klubba igenom lagstiftning som är onödigt tungrodd och svår. Självklart finns det processer som behöver bli enklare. Men politikerna i EU kan inte heller fortsätta byta linje från år till år. Ihärdig tillväxt kräver långsiktighet och förutsägbarhet. 

Men nog får vi gaska upp oss lite. EU är ingen ekonomisk svagviktare. EU27:s samlade ekonomi är i nivå med USA:s. Vår produktiviteten har utvecklats i ungefär samma takt de senaste 15 åren. Europa har världsledande företag, tillgång till viktiga råvaror och några av världens mest välutbildade yrkesarbetare. 

Ja, Europa står inför stora utmaningar.  Vi behöver öka produktiviteten på vår kontinent. Det behövs fler yrkesutbildade arbetare och vi behöver föda fler barn i Europa. Och vi behöver bygga mer motståndskraft och säkra vissa produktionskedjor själva. Men inget av det når vi med massiva avregleringar, privatiseringar och skattesänkningar. 

EU ska inte bli USA. Europa ska inte ge sig in i ett ”race mot botten”, som Europafacket uttrycker det i ett öppet brev till Europeiska rådet. Regler för arbetsmiljö, miljöskydd och konsumentskydd är inget verkligt hinder för tillväxt i Europa. Men de bildar tillsammans med andra lagar och normer ett skyddsnät som gör att ekonomin kan komma fler till del.  Det är en av vår kontinents relativa styrkor. 

Vi i Europa ska bygga vidare på vår egen modell – där ekonomisk utveckling ska gå hand i hand med trygghet. Där länders olikheter respekteras, där hårda krav och höga standarder bidrar till att våra företag lyckas utveckla smartare och mer effektiva produkter. 

Efter det där mötet i Musse Pigg-caféet, eller var helst mötena nu äger rum, finns det en väldigt bra kontrollfråga som beslutsfattarna borde ställa sig när de fått ta del av lobbyisternas budskap om att EU måste bli mer som USA.

- Vem tjänar på det där, egentligen?

Om fler politiker ställer sig den frågan kan vi börja fokusera på det som bygger välstånd och trygghet i EU på riktigt. 

Linus Glanzelius
Gästkrönikör
Påverkansansvarig på LO,
Tidigare Europaparlamentariker för (S)

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret