Inför valet: Orbán utmanas av Magyar med löfte om EU-återvändo

När Ungern går till val den 12 april står premiärminister Viktor Orbán inför sin största utmaning på 16 år. Det konservativa oppositionspartiet Tisza, lett av Péter Magyar, leder med 48 procent i Politicos samlade opinionsmätningar, medan Orbáns Fidesz ligger på 38 procent.

Under Viktor Orbáns tid som premiärminister har landet blivit alltmer Rysslandsorienterat, mindre demokratiskt och mer korrupt enligt flera internationella mätningar. Vissa klassar inte längre Ungern som en demokrati.

Magyar, en tidigare Fidesz-insider som bröt med partiet för några år sedan, har byggt sin kampanj på löften om att återställa Ungerns relationer med EU och bekämpa den korruption som han menar genomsyrar Orbáns system. Men i flera centrala frågor – migration, Ukrainas EU-medlemskap och nationalism – ligger Tisza närmare Fidesz än Bryssel.

Vill hämta hem frysta EU-miljarder
Tiszas främsta utrikespolitiska prioritet är att låsa upp de cirka 17 miljarder euro i EU-medel som frusits på grund av rättsstatsbrister, enligt Financial Times. Pengarna ska användas till sjukvård, utbildning och infrastruktur, rapporterar Reuters.

För att uppnå detta lovar partiet att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten Eppo, stärka domstolarnas oberoende och öka transparensen i offentlig upphandling. Tisza vill också införa en tvåmandatsgräns för premiärministern och skapa en myndighet för att återta tillgångar som förvärvats genom korruption.

– [Ungern måste] sluta vara en pinne i ekrarna och börja vara en eker i hjulet, sade Tiszas utrikespolitiska talesperson Anita Orbán, enligt tankesmedjan European Council on Foreign Relations.

Delar Orbáns migrationslinje
Men i migrationsfrågan skiljer sig Tisza knappt från Fidesz. Partiet vill behålla stängslet vid den södra gränsen, avvisar EU:s migrationspakt och motsätter sig omfördelning av asylsökande från andra EU-länder.

Tisza vill dessutom stoppa nya arbetstillstånd för arbetskraft från länder utanför EU från juni i år, med argumentet att gästarbetare pressar löner och driver upp bostadspriser. Partiet hävdar utan att presentera belägg att "invandrare driver upp bostadspriserna med 25–35 procent", rapporterar Balkan Insight.

Nej till snabb Ukraina-anslutning
I Ukrainafrågan positionerar sig Tisza som ett "fredsparti". Partiet vill inte skicka vapen eller trupper till Ukraina och motsätter sig en påskyndad EU-anslutning för landet. Istället vill Tisza att frågan om Ukrainas medlemskap ska avgöras i en folkomröstning i Ungern.

Vi stöder inte Ukrainas snabba inträde i EU och skulle sätta frågan om Ukrainas EU-medlemskap till en bindande folkomröstning, heter det i partiets program, enligt Reuters.

Samtidigt väntas Tisza att avsluta Orbáns vetopolitik mot EU-stöd till Ukraina och att söka en förhandlingslösning på tvisten om den ungerska minoriteten i ukrainska Transkarpatien.

Vill bryta energiberoendet av Ryssland
På energiområdet markerar Tisza tydligare avstånd från Ryssland. Partiet vill eliminera Ungerns beroende av rysk energi senast 2035 och genomföra en fullständig översyn av det ryskbyggda kärnkraftverket Paks II.

Tisza lovar också att öka försvarsutgifterna till 5 procent av BNP till 2035 i linje med Natomålet och att stoppa Ungerns utträde ur Internationella brottmålsdomstolen, en process som inleddes av Viktor Orbán.

Orbán spelar på rädsla för krig
Orbán har gjort Ukraina till en central fråga i valkampanjen. Regeringsstödda medier upprepar ryska budskap om att EU-stöd till Ukraina förlänger kriget, och statligt finansierade reklamskyltar visar AI-genererade bilder av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj med utsträckt hand som tigger pengar, rapporterar Financial Times.

– Ukraina kränker våra grundläggande intressen genom att ständigt kräva att Bryssel kopplar bort Ungern från billig rysk energi, sade Orbán vid ett valmöte tidigare i februari, enligt Financial Times. Den som gör detta är inte Ungerns motståndare – utan dess fiende.

I februari ska hotbrev ha skickats till ungerska skolor som påstods vara skrivna på ukrainska och innehålla bombhot. Regeringsvänliga medier rapporterade omedelbart att breven kunde ha skrivits av ukrainska agenter, men två rektorer uppgav för Financial Times att breven var skrivna på ungerska. Inga bomber hittades.

Använder Orbáns nationalism mot honom
Magyar har svarat genom att vända Orbáns nationalism mot honom själv. När Slovakiens premiärminister Robert Fico, en Orbán-allierad, drev igenom lagstiftning som kriminaliserar kritik av Beneš-dekreten – efterkrigslagar som fråntog etniska ungrare i Tjeckoslovakien medborgarskap och egendom – reagerade Orbán försiktigt. Magyar krävde däremot att Bratislava skulle dra tillbaka lagen och anklagade Orbán för att svika utlandsungrare, rapporterar Politico.

– Orbáns försiktighet speglar en strategisk avvägning. Han var ovillig att äventyra relationen med Fico för en minoritetsfråga som kunde provocera konflikt med Bratislava, sade Márton Bene, analytiker vid TK-institutet för statsvetenskap, enligt Politico.

En liknande dynamik utspelade sig i Rumänien, där Orbán stödde den högerextrema presidentkandidaten George Simion trots dennes historia av antiungerskt agerande. Magyar marscherade från Budapest till den ungerskdominerade staden Oradea och framställde Orbáns hållning som ett svek.

Konflikt med EPP-gruppen
Tiszas balansgång mellan Bryssel och Budapest har lett till spänningar. I januari uteblev partiets sju EU-parlamentariker från omröstningen om misstroende mot kommissionsordförande Ursula von der Leyen. Som straff förbjöds de av sin partigrupp, den konservativa och kristdemokratiska EPP, att tala i plenum eller vara föredragande i sex månader.

Orbán utnyttjade omedelbart situationen och anklagade Tisza för hyckleri.

– Tomma stolar, tomma löften. Ungerns öde stod på spel och Tisza-partiet brydde sig inte ens om att gå in och rösta. För dem kommer Bryssel först, sade Orbán, enligt Politico.

Osäkert valutgång
Trots Tiszas ledning i opinionsmätningarna är valutgången oviss. Ungerns valsystem gynnar Fidesz genom att regeringsvänliga valkretsar i genomsnitt är mindre än oppositionsvänliga. Tisza behöver troligen leda med minst fem procentenheter i det nationella valet för att vinna majoritet i parlamentet, enligt en debattartikel i The Guardian.

Orbán har också fått medvind från Washington. Hans nära relation med USA:s president Donald Trump – som nyligen tog emot honom i Vita huset – används flitigt i kampanjen för att visa att han har kontakt med världens mäktigaste ledare.