FN-rapport: EU-stöd riskerar bidra till tortyr och övergrepp mot migranter i Libyen

FN:s kontor för mänskliga rättigheter och FN:s stödmission i Libyen slår i en ny rapport fast att EU och dess medlemsländer genom sitt stöd till libyska myndigheter indirekt och direkt bidrar till "systematiska och utbredda kränkningar av mänskliga rättigheter" mot migranter, asylsökande och flyktingar i Libyen.

Rapporten beskriver hur övergreppen har blivit så normaliserade att de utgör en del av en brutal affärsmodell.

En grundpelare i rapportens kritik mot EU handlar om det som brukar kallas externalisering av migrationskontroll – en strategi som innebär att EU och dess medlemsländer i praktiken låter tredjeländer, i detta fall Libyen, utföra den gränskontroll som annars skulle behöva genomföras på europeisk mark.

EU:s gränsbyrå delar platsdata med Libyen
Särskilt hårt riktas kritiken mot EU:s gränsbevakningsbyrå Frontex, som enligt rapporten sedan januari 2021 uppges ha delat över 2 200 meddelanden med exakta platsuppgifter om migrantbåtar med libyska myndigheter. Detta har möjliggjort att den libyska kustbevakningen kunnat omhänderta och tvångsåterföra människor till Libyen, där de utsätts för omfattande övergrepp.

FN-organet noterar att trots att Libyen av både FN och en italiensk domstol bedöms som osäkert för landstigning, fortsätter övergreppen till sjöss. I februari 2024 prövade Italiens högsta domstol ett enskilt fall och slog fast att det var brottsligt när en fartygskapten lämnade över räddade migranter till Libyens kustbevakning eftersom de därmed fördes tillbaka till Libyen som inte anses vara ett säkert land.

65 miljoner euro till gränskontroll
Mellan 2015 och 2021 lade EU och dess medlemsländer cirka 65 miljoner euro på migrations- och gränshantering i Libyen, med fortsatt finansiering fram till 2027.

EU:s gränsmission EUBAM Libya tillhandahåller tekniskt och operativt stöd till libyska myndigheter, inklusive i gränsområden som al-Kufra, Sabha och Ghat – områden där rapporten dokumenterar att migranter, asylsökande och flyktingar är särskilt utsatta för människohandel, godtyckligt frihetsberövande, tortyr och tvångsarbete.

Italien har gått längst i sitt samarbete med Libyen. Ett avtal från februari 2017 formaliserar samarbete om att omhänderta och återföra migranter. Avtalet inkluderar ekonomiskt, logistiskt och utbildningsstöd till den libyska kustbevakningen och migrationsmyndigheten.

Malta följde med ett eget bilateralt avtal i maj 2020, medan Spanien och Grekland intensifierade sitt samarbete 2022 respektive 2023, även om detaljerna i dessa arrangemang är oklara, enligt rapportförfattarna.

Minskad räddningskapacitet från EU
Samtidigt som stödet till Libyen ökat har EU-länderna enligt rapporten minskat sin kapacitet för sök- och räddningsoperationer till sjöss markant. Flera medlemsländer har också infört regler som försvårar för humanitära organisationer att rädda människor i nöd.

Särskilt nämns en italiensk lag från februari 2023 som kräver att räddningsfartyg ska gå direkt till hamn efter varje räddningsaktion – även om de befinner sig nära andra människor i nöd. FN:s höga kommissionär för mänskliga rättigheter har kritiserat lagen för att sätta fler liv i fara.

Rapporten menar att EU minskat sin egen räddningskapacitet samtidigt som den libyska kustbevakningen ökat sina omhändertaganden av migranter. Under 2024 och 2025 greps närmare 49 000 migranter till sjöss och återfördes till Libyen, visar statistik från Internationella migrationsorganisationen IOM.

Farliga ingripanden med vapen och våld
FN dokumenterar hur ingreppen till sjöss ofta sker med livsfarliga metoder. I flera fall har libyska styrkor avlossat skott nära eller mot båtar i sjönöd och mot människor som redan befann sig i vattnet.

I augusti 2025 utsattes räddningsfartyget MV Ocean Viking av kraftig beskjutning av den libyska kustbevakningen medan fartyget befann sig i internationellt vatten. Ombord fanns 87 räddade migranter och asylsökande samt humanitära arbetare. Ingen skadades fysiskt men fartyget fick allvarliga skador.

Libyska kustbevakningens operationer kan inte betecknas som räddningsoperationer, slog en italiensk domstol fast i juni 2024.

Medelhavet förblir världens dödligaste migrationsrutt. Mellan 2024 och 2025 dog eller försvann 3 013 människor på den centrala Medelhavsrutten, enligt IOM. Sedan 2014 har totalt 25 927 människor dött eller försvunnit.

Tortyr, våldtäkter och tvångsarbete
När migranter återförs till Libyen väntar enligt rapporten en systematiska övergrepp. De förs till officiella, inofficiella eller illegala förvaringsanläggningar där de utsätts för tortyr, sexuellt våld, utpressning och tvångsarbete.

FN intervjuade 45 kvinnor och flickor i åldrarna 17 till 43 år. Samtliga rapporterade att de utsatts för sexuellt våld, inklusive våldtäkt, försök till våldtäkt och sexuell exploatering i människohandlarlokaler och på arbetsplatser.

Bland de intervjuade männen uppgav 45 av 50 att de torterades eller misshandlades som ett sätt att pressa ut lösensummor. Familjer tvingades betala mellan 500 och 10 000 amerikanska dollar för att få sina släktingar frisläppta. De som inte kunde betala hölls fängslade i upp till tre år.

Massgravar och mordoffer
I mars 2024 upptäcktes en massgrav i al-Shuweirif i sydvästra Libyen med 65 okända kroppar som tros vara migranter. I februari 2025 hittades ytterligare två massgravar med 93 kroppar i Jekharra och nära al-Kufra. Många av offren hade enligt rapporter dött till följd av tortyr som användes för att pressa fram lösensummor.

Rapporten dokumenterar även hur migranter, asylsökande och flyktingar säljs mellan människohandlare, liksom hur de tvingas till slaveri och tvångsarbete på gårdar och byggen. I januari 2024 såldes åtminstone 100 personer, däribland många barn, på marknader i Sabha-regionen.

Straffrihet och bristande ansvarsutkrävande
Trots omfattande dokumentation av övergrepp förblir ansvarsutkrävandet i Libyen "extremt begränsat", konstaterar rapporten. Endast ett fåtal brottsutredningar har inletts mot påstådda förövare, inklusive människohandlare och personer kopplade till statliga myndigheter.

Flera individer som FN:s säkerhetsråd sanktionerat för människohandel fortsätter att verka eller har dödats utan att ställas inför rätta. Osama Njeem, en högt uppsatt libysk tjänsteman som Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdat en arresteringsorder mot för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, arresterades i Italien i januari 2025 men släpptes snabbt och återfördes till Libyen utan att överlämnas till ICC.