Europa backar i kampen mot korruption – fjärde året i rad

Europa fortsätter att tappa mark i arbetet mot korruption. Den senaste mätningen från korruptionsgranskarorganisationen Transparency International, TI, visar att kontinentens genomsnittspoäng för upplevd korruption i offentlig sektor sjunkit ytterligare. Från toppnivån på 57,8 poäng år 2015 till 55,8 poäng i årets index.

Det är fjärde året i rad som Europa som helhet försämras, enligt organisationens årliga korruptionsindex som mäter upplevd korruption i 182 länders offentliga sektor. Av de 45 europeiska länder som ingår i undersökningen har 13 länder i Västeuropa och EU försämrats markant sedan 2012, medan bara sju förbättrats.

– I dagens geopolitiska klimat borde Europa höja, inte sänka, sina ambitioner mot korruption. Korruption är inte oundvikligt: Europa och dess ledare måste agera nu för att visa ambitiösa, verkställbara reformer och globalt ledarskap, sade Flora Cresswell, regional rådgivare för Västeuropa på Transparency International, i ett uttalande.

Sverige fortsatt på lägsta nivån
Sverige ligger kvar på 80 poäng – samma nivå som föregående år, men nio poäng lägre än 2015. Det är den lägsta nivån för Sverige sedan mätningarna med nuvarande metod började 2012. Av de 20 länder som toppar indexet är Sverige det EU-land som tappat mest under tioårsperioden.

– Den tydligt negativa trenden för Sverige har bromsats in något, men ännu inte brutits. Det finns behov av att fortsätta att stärka motståndskraften mot korruption för att vända trenden, sade Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige, i ett uttalande.

Åshuvud pekade särskilt på den organiserade brottsligheten som en växande risk för korruption i Sverige. Den kriminella ekonomin beräknas nu omsätta minst 352 miljarder kronor årligen, varav brottsvinsterna uppskattas till cirka 185 miljarder kronor.

– En av de största riskerna för korruption i Sverige är fortsatt den organiserade brottsligheten där infiltration, utpressning och annan otillåten påverkan av centrala samhällsfunktioner är återkommande inslag, sade han.

Ulrik Åshuvud lyfte även fram politisk integritet som ett problem inför valet 2026.

– Inför det senaste valet var fem av åtta riksdagspartier villiga att bryta mot partifinansieringsreglerna och därmed acceptera större otillåtna anonyma bidrag. Det är viktigt att komma ihåg detta tydliga bevis på bristande politisk integritet nu när vi närmar oss valet 2026, sade Åshuvud.

Regeringens åtgärder välkomnas – men kritiseras
Transparency International Sverige välkomnar att den svenska regeringen planerar att lägga flera propositioner i riksdagen med lagstiftning mot korruption under våren, men är kritisk till omfattningen.

– Vi noterar att regeringen i nuläget tänker gå fram med enbart en mindre del av de straffrättsliga åtgärderna mot korruption. Det är ett olyckligt vägval i förhållande till den helhetsöversyn av korruptionslagstiftningen som gjorts – inte minst förslaget att samla allt i en helt ny lag om korruptionsbrott, sade Ulrik Åshuvud.

Han betonade även behovet av att ta ett helhetsgrepp om intressekonflikter inom hela den offentliga sektorn.

– På basis av de förslag som OECD lämnat till regeringen behöver Sverige ta ett samlat grepp om hur intressekonflikter ska förebyggas inom hela den offentliga sektorn – i allt från ministrars aktiehandel till kommuners beslut kring grundläggande samhällsfunktioner, sade Åshuvud.

Georgien och Bulgarien rasar
Bland de europeiska länder som tappat mest det senaste året återfinns Georgien, Albanien och EU-landet Bulgarien som alla förlorat tre poäng. Georgien har på kort tid gått från att vara en av regionens mer framgångsrika länder till ett varnande exempel på hur demokratisk tillbakagång och korruption förstärker varandra, enligt TI.

Det styrande partiet i landet har infört lagar som kriminaliserar legitim verksamhet från frivilligorganisationer och stämplar oberoende röster som främmande agenter. Enligt internationella observatörer befinner sig landet nu i en auktoritär vändning, med förslag om att förbjuda oppositionspartier och öka politisk kontroll över rättsväsendet.

I Bulgarien har omfattande privat inflytande över staten lett till de största protesterna på flera år, där medborgare kräver åtgärder mot kleptokrati – ett system där makthavare stjäl från staten för egen vinning.

EU:s antikorruptionsdirektiv urvattnades
I december förra året antog EU sitt första antikorruptionsdirektiv för att harmonisera strafflagar mot korruption mellan medlemsländerna. Men det som kunde ha blivit ett ramverk med nolltolerans vattnades ur av flera medlemsländer, däribland Italien som blockerade kriminaliseringen av tjänstemäns maktmissbruk.

Resultatet blev enligt Transparency International ett ramverk som saknar ambition, tydlighet och verkställbarhet – en missad möjlighet att ta ett kollektivt ställningstagande mot korruption.

Samtidigt försvagas antikorruptionsarbetet i flera europeiska länder aktivt. I Slovakien har regeringen demonterat skydd för visselblåsare och försvagat utredningar av korruption och organiserad brottslighet, särskilt de som involverar höga tjänstemän. I Ungern har Viktor Orbáns parti under flera år systematiskt försvagat rättsstatens principer, vilket möjliggjort att miljarder – även från EU-medel – kanaliserats till kretsar kring makthavarna genom tvivelaktiga offentliga upphandlingar.

Framsteg i Baltikum
Trots den övergripande negativa trenden finns ljuspunkter. De tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen har alla höjt sina antikorruptionspoäng under det senaste decenniet och fortsätter att utmärka sig genom sitt engagemang för öppen förvaltning och reformer mot korruption.

Grekland och Tjeckien lyfts fram som de länder som gjort störst framsteg sedan 2012, med förbättringar på 14 respektive 10 poäng. De långsiktiga förbättringarna i dessa demokratiska länder speglar enligt rapporten ihållande reformer, stärkta tillsynsorgan och bred politisk enighet om ren förvaltning.

Danmark fortsatt minst korrupt
I toppen av indexet återfinns som vanligt de nordiska länderna. Danmark toppar för åttonde året i rad med 89 poäng, tätt följt av Finland med 88 poäng. Norge ligger på 81 poäng – nästan samma nivå som Sverige men fortfarande sju poäng under sin nivå från 2015, medan Sverige tappat nio poäng under samma period.

Inget av de övriga nordiska länderna har försämrats lika mycket som Sverige under det senaste decenniet.

I botten EU-länderna återfinns Ungern och Bulgarien, båda med 40 poäng. Ungern har tappat hela 11 poäng sedan 2015 och är tillsammans med Malta och Turkiet ett av de länder i Europa som försämrats mest under tioårsperioden. Rumänien ligger strax över med 45 poäng.

I hela Europa ligger diktaturerna Ryssland (22 poäng) och Azerbajdzjan (30) poäng längst ned.

Tioårstrend visar tydligt mönster
Utvecklingen över tioårsperioden sedan 2015 visar ett tydligt mönster. Länder som stärkt demokratin, oberoende institutioner och skyddat utrymmet för civilsamhället har generellt förbättrats, medan länder som gått i motsatt riktning försämrats.

Bland de europeiska länder som klättrat mest sedan 2015 återfinns Armenien, Kosovo, Italien, Moldavien och Ukraina. Ukraina har trots pågående krig lyckats driva igenom förvaltningsreformer, inte minst tack vare påtryckningar från frivilligorganisationer, allmänheten och journalister. Landets specialiserade antikorruptionssystem har ökat antalet utredningar och säkrat fällande domar, även i politiskt känsliga upphandlings- och försvarsärenden.

På motsatt sida har Ungern, Malta, Turkiet och Storbritannien alla tappat 11 poäng sedan 2015. Polen har förlorat 10 poäng, Sverige nio poäng och Belgien och Portugal åtta poäng vardera.

Storbritannien har upplevt en särskilt dramatisk försämring sedan 2017, med upprepade skandaler kring uppförandekoder som brutits eller undergrävts, problem med lobbyverksamhetens transparens och bristande verkställighet av regler mot korruption.

Försvagat civilsamhälle ökar korruptionen
En genomgående trend i rapporten är kopplingen mellan inskränkt utrymme för civilsamhället och ökad korruption. I 36 av de 50 länder vars poäng försämrats markant sedan 2012 har också friheten för föreningar, journalister och visselblåsare minskat.

Rapporten framhåller att öppet utrymme för civilsamhället och oberoende medier är grundläggande för att hålla makten ansvarig. När människor fritt kan organisera sig, kräva förändring och få tillgång till information kan journalister och frivilligorganisationer bidra till kampen mot korruption. De kan bland annat identifiera varningssignaler i upphandlingar, korruptionsrisker i tjänsteleveranser och fall av olaglig förmögenhetsökning. Genom granskande journalistik, informationsförfrågningar, medborgarövervakning och processer i allmänhetens intresse kan de, enligt rapporten, bidra till verkställighet och ansvarsutkrävande.