EU-utskott kräver europeisk samtyckeslag – SD röstade emot

I går onsdag klubbade EU-parlamentets kvinnoutskott och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter igenom en uppmaning till EU-kommissionen. Med siffrorna 75 för, 27 emot och 3 som avstod krävs nu att kommissionen lägger fram ett förslag om en gemensam definition av våldtäkt som bygger på frånvaro av samtycke – efter svensk modell.

Efterfrågar lagstiftning
Utskotten vill att alla EU-länder ska ha en våldtäktsdefinition som grundar sig på att samtycke saknas, i linje med Europarådets Istanbulkonvention som EU ratificerade sig till 2023. I dag saknar flera medlemsländer en sådan lag och bygger istället sina definitioner på våld eller tvång.

– Det är oacceptabelt att år 2026 så skyddas inte kvinnor av samtyckesbaserade våldtäktslagar i delar av EU, sade den svenska socialdemokratiska ledamoten Evin Incir, som varit en av två huvudförhandlare för betänkandet, efter omröstningen.

Hennes polska medhuvudförhandlare Joanna Scheuring-Wielgus, också hon socialdemokrat, lyfte fram det uppmärksammade målet med franskan Gisèle Pelicot som en vändpunkt.

– Mycket har förändrats sedan rådet motsatte sig att inkludera en samtyckesbaserad definition av våldtäkt i direktivet om våld mot kvinnor. Sedan dess har fallet Gisèle Pelicot skakat hela världen. Hennes mod att träda fram har öppnat ögonen även på de mest konservativa motståndarna till denna förändring, sade Joanna Scheuring-Wielgus.

"Unket och under all kritik"
En svensk ledamot röstade nej: Sverigedemokraternas Charlie Weimers. Det väcker nu stark kritik från andra svenska partier.

– Samtyckeslagen har varit en viktig pusselbit i att bekämpa sexuellt våld mot kvinnor i Sverige. Nu har vi möjlighet att ge alla kvinnor i Europa samma skydd. Men det säger SD nej till. Det är unket och under all kritik, sade Moderaternas Arba Kokalari, som varit skuggrapportör i ärendet.

Hon pekade på att Sverigedemokraterna tidigare röstat emot Istanbulkonventionen.

– Tidigare röstade SD, som enda svenska parti, mot Istanbulkonventionen – om att bekämpa våld mot kvinnor. Och nu röstar de emot en europeisk samtyckeslag som stärker skyddet för våldtäktsoffer. Sverigedemokraterna visar gång på gång hur de inte tar sexuellt våld mot kvinnor på allvar, sade Arba Kokalari.

Även Socialdemokraternas Evin Incir riktade hård kritik mot Sverigedemokraterna.

– Det är sjukt och jag är rasande över att SD röstade emot en samtyckeslag på EU-nivå – en lag som vi redan har i Sverige för att stärka skyddet för kvinnor och slå fast att sex utan samtycke är våldtäkt, sade Evin Incir.

– Att rösta nej till en sådan lag är att aktivt motarbeta kvinnors rättigheter. Det skickar en tydlig signal: kvinnors trygghet väger lätt när SD får bestämma. Först röstar de emot aborträtten i EU, sedan emot en samtyckeslag. Gång på gång visar de var de står, sade Evin Incir.

Weimers: "Lagen måste vara rättssäker"
I ett videouttalande på X svarar Charlie Weimers på kritiken. Han menar att den svenska samtyckeslagen inte är rättssäker.

– [När] den svenska samtyckeslagen infördes 2018 varnade Domstolsverket, Advokatsamfundet och Lagrådet: lagstiftningen var inte rättssäker och riskerade att skapa situationer där bevisbördan i praktiken skulle hamna på den anklagade om det var ord mot ord, men man lyssnade inte alls på det, sade Charlie Weimers.

Han hänvisar till en granskning av Sveriges Radios Kaliber om rättsosäkerheten i samtyckeslagstiftningen.

– Utom rimligt tvivel visas hur unga killar, många knappt ens myndiga, döms för våldtäkt eller oaktsam våldtäkt när ord står mot ord och där bevis i vissa fall helt saknas, sade Charlie Weimers.

Han menar att lagen måste skydda både flickor och pojkar.

Övriga som röstade nej tillhör liksom Charlie Weimers den nationalkonservativa ECR-gruppen och de två högerextrema partigrupperna PfE och ESN.

Kristdemokraternas Alice Teodorescu Måwe lade ned sin röst i onsdagens omröstning.

Stoppades tidigare av Frankrike och Tyskland
Detta är inte första gången EU-parlamentet försöker få till en gemensam samtyckeslag. Omröstningen på onsdagen är det senaste steget i ett mångårigt försök att få till stånd en gemensam europeisk samtyckeslag. EU-kommissionen lade 2022 fram ett förslag om att bekämpa våld mot kvinnor, vilket inkluderade en samtyckesbaserad definition av våldtäkt. EU-parlamentet ställde sig bakom förslaget 2023, men i rådet – som representerar EU:s regeringar – mötte det motstånd. Länder som Ungern, Frankrike och Tyskland motsatte sig och det blev ingen europeisk samtyckeslag den gången.

I november 2024 samlade Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer (M) åtta länder som gemensamt uppmanade EU-ordförandeskapet och den svenska EU-kommissionären att driva frågan om en samtyckeslag på EU-nivå.

Sverige har sedan 2018 en samtyckeslag där det straffbara brottet våldtäkt definieras utifrån att samtycke saknas, snarare än att våld eller hot används.

Vad händer nu?
Betänkandet väntas nu behandlas vid EU-parlamentets möte i Bryssel den 25–26 mars. Om hela parlamentet röstar ja skickas uppmaningen vidare till EU-kommissionen som då kan lägga fram ett skarpt lagförslag men inte behöver göra det rent rättsligt.

Utskotten efterlyser även en rad andra åtgärder för att bekämpa sexuellt våld: specialiserad utbildning för poliser, domare och åklagare, tillgång till jour- och krisvård dygnet runt, samt kampanjer mot våldtäktsmyter och kvinnohat på nätet.