Natochefen: Ingen plötslig USA-neddragning i Europa

Natos generalsekreterare Mark Rutte försäkrade på torsdagen att USA inte har några planer på att hastigt minska sin militära närvaro i Europa. Uttalandet kom i samband med att Natoländernas utrikesministrar samlades till möte i Bryssel.

– Det finns inga planer för dem att plötsligt dra ned sin närvaro här i Europa. Men vi vet att för Amerika, som är den stormakt de är, måste de engagera sig i flera regioner, sade Rutte till reportrar inför mötet.

Han betonade att alla förändringar kommer att ske i samförstånd med de europeiska allierade.

– Vi gör allt i alliansen i en anda av inga överraskningar, av att arbeta tillsammans... Om amerikanerna vill rikta mer uppmärksamhet mot Asien, kommer vi uppenbarligen att göra det på ett samordnat sätt, sade Rutte.

Trump stödjer Nato men kräver mer av Europa
USA:s utrikesminister Marco Rubio, som deltog i sitt första Nato-utrikesministermöte, avfärdade farhågor om USA:s engagemang i alliansen.

– USA är i Nato... USA är så aktivt i Nato som det någonsin har varit, sade Rubio och beskrev tvivel kring detta som "hysteri och överdrifter".

Han underströk att president Trump inte är motståndare till alliansen.

– President Trump har gjort det klart att vi stödjer Nato och kommer att förbli i Nato. Han är inte emot Nato. Han är emot ett Nato som inte har den kapacitet som behövs för att uppfylla de förpliktelser som fördraget ålägger varje medlemsland, sade Rubio.

Krav på kraftigt ökade försvarsutgifter
Trump-administrationen har föreslagit att Nato-länderna bör spendera 5 procent av BNP på försvar – en betydande ökning från det nuvarande målet på 2 procent och en nivå som inget Nato-land, inklusive USA, för närvarande når upp till.

Rubio erkände att en sådan ökning inte kan ske omedelbart men betonade behovet av en tydlig plan.

– Vi vill lämna mötet med en förståelse för att vi är på väg, en realistisk väg, mot att varje medlem förbinder sig till och uppfyller ett löfte om att nå upp till 5 procent i utgifter, sade han och tillade att detta inkluderar USA.

– Ingen förväntar sig att ni ska kunna göra detta på ett eller två år. Men vägen dit måste vara verklig, fortsatte Rubio.

Största ökningen av försvarsutgifter sedan Kalla kriget
Mark Rutte framhöll att de europeiska länderna redan har börjat öka sina försvarsutgifter markant.

– Under de senaste månaderna ser vi bokstavligen hundratals miljarder euro och dollar rulla in. Se på vad tyskarna har tillkännagivit, vad européerna har tillkännagivit, vad många andra länder har tillkännagivit. Detta är förmodligen den största ökningen av försvarsutgifter på den europeiska sidan av Nato sedan kalla krigets slut, sade Rutte.

Enligt Natos uppskattningar uppfyllde 23 av alliansens 32 medlemmar tvåprocentsmålet förra året. Några av kontinentens stora ekonomier, som Italien och Spanien, låg under målet med cirka 1,5 respektive 1,3 procent. Natomålet på minst två procents försvarsutgifter sattes 2014 där de länder som hade mindre utgifter gavs ett årtionde – alltså till 2024 – att nå målet.

Fokus på försvarsindustriell produktion
Under det tvådagarsmöte som inleddes på torsdagen kommer Nato-ländernas utrikesministrar även att diskutera försvarsindustriproduktion och hur man kan öka kapaciteten.

– Försvarsindustriell produktion kommer att vara viktigt. Vi har många gäster som deltar under de nästa två dagarna. Med dem – Japan, Korea, Australien, Nya Zeeland – kommer vi att diskutera hur vi fördjupar den relationen, med mycket fokus på ett annat stort ämne dessa två dagar, vilket är den försvarsindustriella produktionen, sade Rutte.

Mötet kommer även att behandla det fortsatta stödet till Ukraina, med Ukrainas utrikesminister närvarande.