Le Pen döms för EU-bedrägeri – stoppas i presidentvalet 2027
BRYSSEL 31 mars 2025Marine Le Pen från det franska högerextrema partiet Nationell samling har dömts till fyra års fängelse, varav två år villkorligt, och fem års förbud att kandidera i val som börjar gälla omedelbart. Domen kan innebära slutet för hennes planer att ställa upp i presidentvalet 2027.
Marine Le Pen dömdes på måndagen för förskingring av offentliga medel i en uppmärksammad rättegång som gäller missbruk av EU-parlamentets pengar. Den franska domstolen beslutade att Le Pen och ytterligare åtta EU-parlamentariker är skyldiga till att ha använt parlamentets medel för att avlöna partianställda.
Domstolens beslut innebär att Le Pen döms till fyra års fängelse, varav två år villkorligt, och att den ovillkorliga delen kan avtjänas med fotboja. Hon åläggs även att betala 100 000 euro i böter. Dessutom döms hon till kandidaturförbud i fem år med omedelbar verkställighet.
"Ett system för förskingring"
Domaren Bénédicte de Perthuis var tydlig i sin bedömning.
– De har undertecknat "fiktiva kontrakt" och det fanns absolut ett "system" inom partiet, sade hon, enligt France24.
– Det har fastställts att dessa personer i själva verket arbetade för partiet, att deras parlamentariker inte hade gett dem några arbetsuppgifter och att de "flyttades från en ledamot till en annan".
Enligt domstolen handlade det inte om att dela på assistenternas arbete utan snarare om att fördela parlamentarikernas anslag mellan olika personer som i praktiken arbetade för partiet.
Totalt beräknas skadan till 2,9 miljoner euro, enligt France 24.
Kan överklaga men effekten är omedelbar
Marine Le Pen, som även är parlamentsledamot, har alltid förnekat anklagelserna om förskingring. Hon har tidigare beskrivit åklagarnas krav på kandidaturförbud som ett försök att åstadkomma hennes "politiska död".
– Jag läser här och där att vi skulle vara nervösa. Personligen är jag inte det, men jag förstår att man kan vara det. Med omedelbar verkställighet har domarna makt över liv och död för vår rörelse, sade Le Pen till La Tribune Dimanche i lördags.
– Jag tror inte att de kommer att gå så långt, tillade hon, i ett av hennes få offentliga uttalanden om ärendet.
Men domstolen gick längre än åklagarnas krav när det gäller fängelsestraffet. Åklagarna hade begärt fem års fängelse varav tre år villkorligt, tillsammans med böter på 300 000 euro och fem års kandidaturförbud med omedelbar verkställighet. Domstolen sänkte böterna till 100 000 euro men behöll det fem år långa förbudet att kandidera i val.
Beslutet om förbudet mot politisk kandidatur med omedelbar verkställighet innebär att straffet verkställs direkt, även om Le Pen överklagar domen. Enligt fransk lag behåller hon dock sitt mandat som parlamentsledamot i franska nationalförsamlingen.
Ledde i opinionsmätningarna
Domen kommer vid en tidpunkt när Marine Le Pen leder klart i opinionsmätningarna inför det franska presidentvalet 2027. Enligt en undersökning från Ifop i mars 2025 skulle hon få 35–36 procent av rösterna i första valomgången, långt före den tidigare premiärministern Édouard Philippe på cirka 20 procent.
I en eventuell andra valomgång visar undersökningar från Ifop att Le Pen skulle vinna över flera potentiella motståndare, inklusive nuvarande premiärministern Gabriel Attal med 53 procent mot 47 procent.
Bardella trolig ersättare om Le Pen
Om Marine Le Pen inte kan ställa upp i presidentvalet 2027 pekar allt på att hennes 29-årige skyddsling Jordan Bardella, som är partiets ordförande, kommer att ersätta henne.
– Om hon skulle hindras från att ställa upp är det ingen hemlighet att Jordan Bardella i dag är den som är bäst placerad, sade Louis Aliot, vice ordförande för Nationell samling, till TF1 på måndagsmorgonen, enligt France 24.
Kontroversiell rättegång
Skandalen har rört upp starka känslor inom Nationell samling, som anklagar rättsväsendet för att vara politiserat och för att försöka hindra partiet från makten.
Även från regeringshåll har kritik riktats mot åklagarnas begäran. Premiärminister François Bayrou, som själv friades i en liknande rättegång tidigare i år, har beskrivit situationen som "djupt oroande".
Rättssaken har väckt frågor om rättsväsendets roll i den demokratiska processen i Frankrike, där kritiker menar att endast väljarna bör avgöra politikers öde, medan andra pekar på vikten av att bekämpa korruption inom politiken.