EU-toppmötet: Ungern står ensamt mot stöd till Ukraina
BRYSSEL 6 mars 2025EU:s ledare samlas i dag i Bryssel till toppmöte där militärupprustning och Ukrainastödet står i fokus. Ungern hotar att blockera nya stödpaket till det krigsdrabbade Ukraina medan övriga medlemsländer söker vägar att kringgå det.
– Det är ju så att vi har rätt och Ungern har fel. Så enkelt är det, säger Ulf Kristersson på väg in på mötet.
– Det här är en vattendelare för Europa. Och det är en vattendelare för Ukraina, som en del av vår europeiska familj, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inför mötet.
Hon har tidigare i veckan presenterat en försvarsplan som enligt kommissionens beräkningar ska kunna uppbåda upp till 800 miljarder euro till medlemsländernas försvar. Detta är mer än dubbelt så mycket som alla EU-länder lade på sina försvar under 2024.
Paketet är en central del i EU:s försök att bli mindre beroende av USA för sin säkerhet. Flera ledare understryker vikten av ett självständigt europeiskt försvar.
– För mig är det allra viktigaste nu att tala klarspråk – Europa måste återupprusta. Och jag tror inte vi har mycket tid på oss, sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen.
Polens premiärminister Donald Tusk var ännu tydligare.
– Jag har ingen tvekan om, och det är inte bara min åsikt, att Ryssland nu förbereder något mycket mer omfattande än bara aggressionen mot Ukraina. Och vi måste vara medvetna om detta, sade Tusk.
Ukrainas president Zelenskyj på plats
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltar personligen i mötet och fick tidigt på dagen ett varmt välkomnande av EU-ledarna.
– Vi är mycket tacksamma för att vi inte är ensamma. Vi känner och vet detta. Tack så mycket för allt, sade Zelenskyj och lyfte särskilt fram signaler om ökad europeisk försvarsproduktion.
Det finns en tydlig besvikelse bland EU-ledarna över USA:s beslut att begränsa delar av sitt underrättelseutbyte med Ukraina. Flera ledare uttryckte oro över att detta kan försämra Ukrainas förmåga att försvara sig mot ryska ballistiska robotar.
– Varje enskild sak som försämrar Ukrainas position är dålig, kommenterade Sveriges statsminister Ulf Kristersson.
Ungerns motstånd skapar frustration
Mötet präglas delvis av att Ungern återigen försöker hindra EU att stödja det krigsdrabbade Ukraina. Flera ledare uttryckte öppet sin frustration över den ungerske premiärministern Viktor Orbáns rysk-amerikanska hållning.
– Det ser illa ut. Det här är ju inte en skönhetstävling. Det är ju så att vi har rätt och Ungern har fel. Så enkelt är det ju, sade Ulf Kristersson.
Litauens president Gitanas Nausėda pekade på hur viktigt det är att EU fattar beslut trots Ungerns motstånd.
– Vi måste fatta beslut, oavsett om det finns ett eller två länder som motsätter sig varje gång. Och vi måste leta efter möjligheter att genomföra beslut, för annars kommer historien att straffa oss, och vi kommer att betala ett mycket högt pris för denna oförmåga att fatta dessa beslut, sade Nausėda.
"Koalitioner av villiga" kan bli lösningen
För att komma runt Ungerns veto diskuterar EU-ledarna nu olika mekanismer för "koalitioner av villiga" – där grupper av medlemsländer kan gå samman utan att alla 27 behöver enas.
– Detta är alltmer svårt, och därför har vi i de nya initiativen också övervägt koalitionen av villiga så att ett land inte kan blockera alla andra, sade Estlands premiärminister Kaja Kallas.
Statsminister Kristersson hoppades dock att Viktor Orbán kommer att ge med sig under EU-toppmötet.
– Ingen har givit upp utan vill Ungern mäla sig ut och markera att de är på fel sida så får de göra det, sade Kristersson.
Konkret datum för ukrainskt EU-medlemskap
Litauens president Gitanas Nausėda presenterade ett konkret förslag för att stärka Ukrainas framtidstro – ett preliminärt datum för landets EU-inträde.
– För mig är det också viktigt att stödja Ukraina politiskt. Så jag föreslog att sätta upp ett orienterande datum för Ukrainas medlemskap i EU. Till exempel 1 januari 2030. Det kommer inte att vara en juridisk definition, men det kommer att vara vårt politiska åtagande för att visa vägen och sända mycket tydliga riktlinjer till våra vänner, ukrainare, som behöver vårt stöd, och inte bara militärt och finansiellt stöd, utan också politiskt stöd, sade Nausėda.
Europeiska rådets ordförande António Costa bekräftade EU:s fortsatta engagemang för Ukrainas framtid i unionen.
– Vi har varit med [Ukraina] sedan dag ett. Vi kommer att fortsätta vara med er nu och vi kommer att fortsätta i framtiden, i de eventuella fredsförhandlingarna när vi bestämt att det är rätt ögonblick att förhandla, och viktigast av allt i framtiden som medlemsland i EU, sade Costa.
Macrons förslag om franskt kärnvapenparaply diskuteras
Den franske presidenten Emmanuel Macrons som i går onsdag presenterade förslag om att låta andra europeiska länder ta del av Frankrikes kärnvapenförsvar väckte blandade reaktioner bland ledarna.
– Jag tycker vi ska behandla detta förslag seriöst eftersom det måste vara en av våra prioriteringar att samordna alla våra kapaciteter i Europa och att i själva verket bygga en väl samordnad militär styrka, sade Polens Donald Tusk.
Sveriges Ulf Kristersson var mer avvaktande.
– Vi svenskar vill, som de flesta människor, ha så lite kärnvapen som möjligt, men just nu ska vi vara glada och tacksamma över att det finns två grannländer till oss som har kärnvapen, annars skulle bara Ryssland ha kärnvapen, sade Kristersson.
Diskussioner om europeisk fredsstyrka
Belgiens premiärminister Bart De Wever lyfte även frågan om en potentiell europeisk fredsstyrka i Ukraina efter kriget.
– Om vi blickar längre fram i tiden mot en europeisk fredsstyrka i Ukraina, och om vi skulle delta i det uppbyggandet, då verkar det logiskt för mig att Belgien alltid gör sin del. Det har varit mycket få multilaterala insatser från Europa där Belgien inte har deltagit, sade Bart De Wever.
Han tillade dock att en sådan styrka skulle kräva vissa förutsättningar.
– Om det skulle komma en sådan i Ukraina, under rätt omständigheter, med tillräckliga säkerhetsgarantier, då tror jag att vi kommer att delta, sade han men tillade att
att en sådan insats utan amerikanskt stöd skulle vara svår.
Enighet om långsiktigt stöd trots olika vägar framåt
Trots olika syn på exakt hur stödet ska utformas var EU-ledarna överens om grundprincipen – Europa måste stå enat och starkare för att säkra både Ukrainas och sin egen säkerhet.
Europeiska rådets ordförande António Costa sammanfattade stämningen.
– Starkare europeiskt försvar stärker Ukrainas försvar och starkare kapacitet för Ukrainas försvar är också mycket viktigt för att stärka vårt eget försvar, sade Costa.