Hårdare tag mot asylsökande som fått avslag föreslås

EU-kommissionen presenterade på tisdagen ett förslag om en ny gemensam europeisk strategi för att effektivisera utvisningar av migranter som stannar kvar i EU efter att fått avslag på sina asylansökningar. Med nya åtgärder, inklusive kontroversiella "återvändandecenter" i tredje länder, vill EU-kommissionen komma till rätta med att enbart 20 procent av de som får utvisningsbeslut faktiskt lämnar unionen.

– När personer utan rätt att stanna finns kvar i EU undermineras trovärdigheten för hela vår migrationspolitik, sade EU-kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen.

Förslaget ingår i den större migrationspakten som antogs i EU förra året.

– Vi föreslår ett gemensamt och verkligt europeiskt återvändandesystem. Detta innebär enhetliga regler och förfaranden i alla medlemsländer för att göra återvändanden snabbare, enklare och mer förutsägbara, förklarade Virkkunen.

Bindande regler för alla medlemsländer
Förslaget är utformat som en förordning vilket gör reglerna direkt bindande för alla EU-länder utan möjlighet till nationella anpassningar. Detta skiljer sig från den tidigare återvändandedirektiven från 2008, som tillät betydande nationella skillnader i tillämpningen.

Migrationskommissionär Magnus Brunner betonade att de nya reglerna syftar till att förbättra EU:s förmåga att verkställa beslut om återvändande.

– Idag återvänder bara en av fem personer som uppmanas lämna EU,  det är oacceptabelt. Våra samhällen kan inte och kommer inte att tolerera detta, sade Brunner.

En central nyhet i förslaget är den så kallade europeiska återvändandeordern som ska förbättra överföringen av information mellan medlemsländerna och möjliggöra ömsesidigt erkännande av utvisningsbeslut.

– När någon får ett utvisningsbeslut i ett medlemsland ska det vara tydligt att det är en uppmaning att lämna hela EU, inte bara det enskilda landet, sade Brunner.

Kontroversiella återvändandecenter möter kritik
Förslaget öppnar också för att EU-länder ska kunna upprätta "återvändandecenter" i länder utanför unionen där personer som fått slutgiltiga utvisningsbeslut kan placeras i väntan på att återvända till sina hemländer.

Detta har mött hård kritik från människorättsorganisationer och den gröna gruppen i EU-parlamentet.

– Istället för att arbeta för ett säkert, rättvist och effektivt återvändandesystem är kommissionen villig att kasta mänskliga rättigheter och evidensbaserat beslutsfattande för vinden för att tillmötesgå populister, sade Tineke Strik, nederländsk EU-parlamentariker från den gröna partigruppen, i en kommentar.

Amnesty International kallar förslaget "en ny bottennivå" för Europas behandling av migranter och pekade på att kommissionen 2018 förkastade ett liknande upplägg.

– EU-kommissionen har gett efter för de ohållbara, dyra och omänskliga kraven från några högljudda antimigrationsregeringar. Kommissionen själv förkastade konceptet "återvändandecenter" 2018. Den är väl medveten om att dessa förslag kommer att leda till kränkningar av mänskliga rättigheter, slösa bort miljoner euro och alienera allierade – vid en tidpunkt då EU behöver vänner, säger Eve Geddie, chef för Amnesty Internationals EU-kontor, i ett uttalande.

Tuffare regler för frihetsberövande
Förslaget innehåller också skärpta regler för förvar av personer som väntar på utvisning. Den maximala förvarsperioden förlängs från dagens 18 månader till 24 månader och för personer som anses utgöra en säkerhetsrisk kan förvaret förlängas ytterligare.

Brunner framhöll att förslaget också stadfäster rättigheterna för personer som är föremål för återvändandeprocessen.

– Men med rättigheter kommer också skyldigheter och för första gången kommer dessa att stadfästas på EU-nivå, sade han.

Migranter som inte samarbetar med myndigheterna kan enligt förslaget få minskade förmåner, beslagtagna dokument eller längre inreseförbud.

Balansgång mellan rättssäkerhet och effektivitet
Henna Virkkunen betonade att förslaget balanserar behovet av ett mer bestämt system med garantier för grundläggande rättigheter.

– Vi förstärker skyddsmekanismerna för att säkerställa respekt för grundläggande rättigheter. Detta inkluderar rätt till information, kostnadsfritt juridiskt bistånd och representation, rätt till effektivt rättsmedel, samt rådgivning om återvändande och stöd för återintegrering, sade hon.

Kommissionen hoppas nu att förslaget ska antas skyndsamt av Europaparlamentet och medlemsländerna.